Här håller sensorer koll på soprummen – efter lyckat test digitaliseras alla kärl
Som första bostadsbolag har Höganäshem i Skåne digitaliserat sina soprum. Efter ett test i mindre skala har nu 550 kärl fått digitala sensorer.
– Det sitter sensorer i sopkärlen som samlar data och signalerar när kärlen börjar bli fulla. Det gör att vi kan dimensionera våra soprum på rätt sätt – ta bort eller sätta in fler av specifika kärl som behövs, säger bostadschef Anders Nordberg.
Vidare kan bostadsbolaget nu pricka in precist hur ofta olika kärl töms och inte slentrianmässigt till exempel en gång i veckan. På det sättet kan man undvika överfulla kärl och nedskräpning. Det i sin tur, har man sett, får hyresgästerna att sortera bättre.
– När kärl är överfulla hamnar det sopor på golvet och överallt. Det är något psykologiskt – när det är mindre sopor i kärlen slänger man de i rätt tunna och man vill fortsätta hålla ordning, säger Anders Nordberg.
Färre transporter – mindre utsläpp
Det var företaget Bintel, som sysslar med it-lösningar och avfall, som kontaktade Höganäshem. Nu samarbetar bostadsbolaget, Bintel och renhållningsbolaget NSR. 2020 genomförde man ett testprojekt och digitaliserade två soprum. Det ledde till en minskning av avfallet med 15 procent och lika stor minskning av koldioxidutsläppen när antalet transporter blev färre.
Tusentals kronor att tjäna
Enligt Anders Nordberg är soporna som hamnar i restavfallet som är riktigt dyrt. Så kan restavfallet minska genom ökad sopsortering finns det pengar att spara. Höganäshem uppskattar att de tjänar 10 000 kronor per soprum och år. I bostadsbolagens områden finns cirka 40 soprum.
Kommer ni att fortsätta pressa sopfrågan?
– Vi måste hela tiden jobba med den, det förändras hela tiden. Det handlar också om att alla ska veta hur man sorterar och packar ihop så vi inte behöver transportera luft. Det är ju ingenting som en digital sensor kan påverka.
