HemHyra.se använder sig, precis som flertalet andra webbplatser, av cookies för att förbättra servicen för er besökare. Läs mer om Cookies

Elprischocken: Annica tvingades strypa värmen och fly hemmet – kallhyra drabbar 10 000-tals

Nyheter Tiotusentals hyresgäster med kallhyra drabbas av vinterns rekordpriser på el. Samtidigt sänks uppvärmningsstödet för dem med sämst ekonomi. Annica Odenhage stängde av ­elementen och flydde hemifrån i december. Ändå blev elnotan en chock.
Annica Odenhage drabbas hårt när elpriset slår rekord.
Foto: Lasse Edwartz
Annica Odenhage fick el-räkningar på nästan 4 500 kronor i december, trots att hon sänkte värmen kraftigt.

Annica Odenhage, 48, bor med sin 19-årige son Hugo och hunden Wizzla i ett litet gul­målat trähus i väst­götska Nossebro. Det är gammaldags och mysigt, men inte så välisolerat.

Utöver kallhyran på 4 500 kronor får hon stå för uppvärmning och varmvatten själv, så när elpriserna ­började stiga i höstas blev hon orolig. På grund av fibromyalgi, diskbråck och en misslyckad ryggoperation har hon svåra smärtor och kan inte ­arbeta­. Inkomsterna består av ­sjukersättning och bostadstillägg, tillsammans drygt 13 000 kronor i månaden.

Läs ocksåFler lever i energifattigdom - Caroline, 77: Det är verkligen krisCaroline Hallström hör till den växande skaran energifattiga i Sverige

Det finns ­inget utrymme för ekonomiska ­överraskningar, så Annica har alltid haft bundet elavtal.

Annica Odenhage fick höga elräkningar
Annica Odenhage brukar alltid ha bundet elavtal. ”Jag har inget utrymme för överraskningar, jag kan inte ta extra jobbpass till exempel, utan det jag har måste jag klara mig på.”

Den här hösten, av alla höstar, kom chocken: Utan att hon märkte det hade det bundna elavtalet löpt ut och omvandlats till rörligt. Elbolag måste förvarna när ett tidsbegränsat avtal går mot sitt slut, men många elkunder känner sig lurade då de inte har fått någon sådan information. Annica minns inte heller att hon har fått det.

– Jag brukar vara jättenoga med ­sådant för jag har ju en väldigt precis budget, men jag kan inte svära på att jag inte har missat något, säger hon.

Läs ocksåElprisstödet försenas - så blir det för dig som hyresgästElprisstöd försenas. Bilden visar pengar och en uppåtgående kurva.

När elpriserna redan hade stigit verkade det dumt att binda avtalet på en så hög nivå. I stället stängde ­Annica av all el hon kunde och flyttade tillfälligt till sin särbo. Luftvärme­pumpen till övervåningen fick stå på så att Hugo kunde bo kvar, men där nere var det tolv grader. Hon trodde det skulle räcka. I januari kom dessutom en efterlängtad höjning av bostadstillägget på 700 kronor.

– Tjoho tänkte jag då! Men sen kom elräkningen.

Läs ocksåSjälvförsörjande på el – men hyresgästernas räkning rusar 650 procentWallenstam är självförsörjande på el, bland annat för att skydda sig mot prissvängningar. Men skyddet gäller inte för hyresgästernas del.

Mer än dubbelt så högt som normalt

Tidigare har hennes elräkningar legat på 2 300 kronor som mest. Nu hamnade de på nästan 5 000 kronor, trots att hon ju inte ens hade bott hemma. Tillsammans med hyra och ­vatten blev bostadskostnaden nästan 10 000 kronor för december.

– Jag blev chockad och ledsen, förstås. Jag har ingen aning om hur jag ska lösa det, men jag måste bara betala.

"Jag blev chockad och ledsen", säger Annica Odenhage

Det absolut vanligaste i Sverige är att värme och varmvatten ingår i hyran, men det finns ändå tiotusentals hyresgäster som liksom Annica har kallhyra, visar Hem & Hyras efterforskningar.

Enligt Energimyndigheten värms cirka 32 000 lägenheter i hyreshus upp med enbart elvärme. Oftast innebär det att hyresgästen betalar för värmen. ­Detta är också vanligt bland dem som hyr hus av privatpersoner på landet eller mindre orter, som Nossebro. Dessutom tillämpas kallhyra och direktverkande el i många områden med hyresradhus ­eller småhus som är byggda på 1980- ­eller 1990-talet, då elen var billig.

Johnny Viljakainen bor i ett sådant ­radhus i Mölndal, med fru och en son. Han beskriver att det är dåligt isolerat och dragigt. Kallhyran ligger på 8 105 kronor och tidigare har elen kostat upp till 2 500 kronor som mest. Även hans familj fick en svidande decemberräkning: över 6 500 kronor.

Johnny Viljakajnen får svårt att klara elnotan.
Med en kallhyra på över 8 000 kronor och elräkningar på 6 500 vet Johnny Viljakainen inte hur familjen ska klara ekonomin.

– Det var en smärre chock. Det är ­uppenbart att vi inte kommer att klara att betala. Vi hade det tufft redan innan och har inget sparkapital. Det är bara nattsvart, säger han.

Regeringsstöd för dem med högst förbrukning

Den 20 januari föreslog regeringen ett krisstöd på närmare sju miljarder ­kronor till dem som har förbrukat mer än 700 kilowattimmar (kWh) per månad i december, januari eller februari. Enligt förslaget ska stödet som mest ge 2 000 kronor per månad till dem som använde 2 000 kWh eller mer.

Det är nästan bara husägare med ­elvärme som kommer upp i så hög ­förbrukning, men även en del hyresgäster med kallhyra. Om förslaget går igenom kommer Annica att få tillbaka 700 kronor för december. Johnny får maxbeloppet 2 000 kronor.

Annica Odenhage tycker att man ­borde ge stödet utifrån behov i stället.

– Ett par som har en stor villa och höga inkomster fixar nog elräkningen ändå. Men jag står här och vet inte om jag kan bo kvar.

Minst 26 000 fick sänkt värmeersättning

Som en extra smäll sänktes värme­ersättningen vid årsskiftet för över 26 000 hyresgäster med kallhyra som får bostadstillägg eller bostadsbidrag – alltså de som har allra lägst inkomster.

Det beror på att Pensionsmyndigheten räknar ut en värmeschablon utifrån statistik över genomsnittlig energiförbrukning för uppvärmning av bostäder i landet, samt energipriserna. Förbrukningen minskar successivt tack vare ­renoveringar, energieffektiviseringar och nyproduktion. Och schablonen fastställdes innan den stora prisuppgången på el hade börjat.

– Vi ligger alltid efter och de höga ­priserna nu kommer att ingå i våra ­underlag för 2023. Jag förstår att det är en oerhört tuff situation när elpriset stiger så drastiskt som det nu har gjort. ­Pensionärer med bostadstillägg har ofta väldigt små marginaler, säger ­Linda Nygren, specialist på Pensionsmyndig­heten.

Annica Odenhage hyr ett hus i Nossebro med kallhyra.
Det är vanligt med kallhyra för dem som hyr hus av privatpersoner. Annica Odenhage betalar 4 500 kronor i kallhyra, plus el och vatten.

Cirka 13 000 ”fattigpensionärer” med kallhyra berörs av sänkningen, enligt Pensionsmyndigheten. Dessutom ­används värmeschablonen av Försäkringskassan för cirka 8 500 hyresgäster med bostadsbidrag och minst 5 000 med bostadstillägg för personer med sjuk- ­eller aktivitetsersättning.

Resultatet för Annica och Johnny, som båda bor på drygt 100 kvadratmeter, blev att värmeersättningen sänktes med cirka 200 kronor i månaden – ­samtidigt som kostnaderna höjdes med flera tusenlappar.

Det enda jag kan göra är att sänka värmen ännu mer, säger Annica Odenhage.

– Det är nästan komiskt, säger Annica när hon får höra om sänkningen.

– Vad ska man göra? Jag kan inte öka mina inkomster och jag kan inte göra något åt huset eftersom jag inte äger det. Det enda jag kan göra är att sänka ­värmen ännu mer.

Fakta: Olika priser i norr och söder

Priserna på el-börsen i januari 2022.

  • Sedan 2011 är Sverige indelat i fyra olika elprisområden. Priserna har legat ganska lika i de olika områdena fram till 2020, då priserna i den södra delen av landet ökade mer.
  • December 2021 slogs alla rekord. Sedan gick priserna ner igen i januari i år, men fortfarande var priset betydligt högre än normalt i södra Sverige.
  • Utöver börspriset, som finns på Nordpool.se, får kunden betala påslag och avgifter, skatter och moms.
Läs också Elpriserna: Nu slipper Inger kallhyran – "åkte på en riktig smäll i januari" Värmen redan katastrofdyr för Britta: ”Det kommer bli värre”

Copyright © Hem & Hyra. Citera oss gärna men glöm inte ange källan.