Elprischocken: Annica tvingades strypa värmen och fly hemmet – kallhyra drabbar 10 000-tals
Annica Odenhage, 48, bor med sin 19-årige son Hugo och hunden Wizzla i ett litet gulmålat trähus i västgötska Nossebro. Det är gammaldags och mysigt, men inte så välisolerat.
Utöver kallhyran på 4 500 kronor får hon stå för uppvärmning och varmvatten själv, så när elpriserna började stiga i höstas blev hon orolig. På grund av fibromyalgi, diskbråck och en misslyckad ryggoperation har hon svåra smärtor och kan inte arbeta. Inkomsterna består av sjukersättning och bostadstillägg, tillsammans drygt 13 000 kronor i månaden.
Det finns inget utrymme för ekonomiska överraskningar, så Annica har alltid haft bundet elavtal.
Den här hösten, av alla höstar, kom chocken: Utan att hon märkte det hade det bundna elavtalet löpt ut och omvandlats till rörligt. Elbolag måste förvarna när ett tidsbegränsat avtal går mot sitt slut, men många elkunder känner sig lurade då de inte har fått någon sådan information. Annica minns inte heller att hon har fått det.
– Jag brukar vara jättenoga med sådant för jag har ju en väldigt precis budget, men jag kan inte svära på att jag inte har missat något, säger hon.
När elpriserna redan hade stigit verkade det dumt att binda avtalet på en så hög nivå. I stället stängde Annica av all el hon kunde och flyttade tillfälligt till sin särbo. Luftvärmepumpen till övervåningen fick stå på så att Hugo kunde bo kvar, men där nere var det tolv grader. Hon trodde det skulle räcka. I januari kom dessutom en efterlängtad höjning av bostadstillägget på 700 kronor.
– Tjoho tänkte jag då! Men sen kom elräkningen.
Mer än dubbelt så högt som normalt
Tidigare har hennes elräkningar legat på 2 300 kronor som mest. Nu hamnade de på nästan 5 000 kronor, trots att hon ju inte ens hade bott hemma. Tillsammans med hyra och vatten blev bostadskostnaden nästan 10 000 kronor för december.
– Jag blev chockad och ledsen, förstås. Jag har ingen aning om hur jag ska lösa det, men jag måste bara betala.
Det absolut vanligaste i Sverige är att värme och varmvatten ingår i hyran, men det finns ändå tiotusentals hyresgäster som liksom Annica har kallhyra, visar Hem & Hyras efterforskningar.
Enligt Energimyndigheten värms cirka 32 000 lägenheter i hyreshus upp med enbart elvärme. Oftast innebär det att hyresgästen betalar för värmen. Detta är också vanligt bland dem som hyr hus av privatpersoner på landet eller mindre orter, som Nossebro. Dessutom tillämpas kallhyra och direktverkande el i många områden med hyresradhus eller småhus som är byggda på 1980- eller 1990-talet, då elen var billig.
Johnny Viljakainen bor i ett sådant radhus i Mölndal, med fru och en son. Han beskriver att det är dåligt isolerat och dragigt. Kallhyran ligger på 8 105 kronor och tidigare har elen kostat upp till 2 500 kronor som mest. Även hans familj fick en svidande decemberräkning: över 6 500 kronor.
– Det var en smärre chock. Det är uppenbart att vi inte kommer att klara att betala. Vi hade det tufft redan innan och har inget sparkapital. Det är bara nattsvart, säger han.
Regeringsstöd för dem med högst förbrukning
Den 20 januari föreslog regeringen ett krisstöd på närmare sju miljarder kronor till dem som har förbrukat mer än 700 kilowattimmar (kWh) per månad i december, januari eller februari. Enligt förslaget ska stödet som mest ge 2 000 kronor per månad till dem som använde 2 000 kWh eller mer.
Det är nästan bara husägare med elvärme som kommer upp i så hög förbrukning, men även en del hyresgäster med kallhyra. Om förslaget går igenom kommer Annica att få tillbaka 700 kronor för december. Johnny får maxbeloppet 2 000 kronor.
Annica Odenhage tycker att man borde ge stödet utifrån behov i stället.
– Ett par som har en stor villa och höga inkomster fixar nog elräkningen ändå. Men jag står här och vet inte om jag kan bo kvar.
Minst 26 000 fick sänkt värmeersättning
Som en extra smäll sänktes värmeersättningen vid årsskiftet för över 26 000 hyresgäster med kallhyra som får bostadstillägg eller bostadsbidrag – alltså de som har allra lägst inkomster.
Det beror på att Pensionsmyndigheten räknar ut en värmeschablon utifrån statistik över genomsnittlig energiförbrukning för uppvärmning av bostäder i landet, samt energipriserna. Förbrukningen minskar successivt tack vare renoveringar, energieffektiviseringar och nyproduktion. Och schablonen fastställdes innan den stora prisuppgången på el hade börjat.
– Vi ligger alltid efter och de höga priserna nu kommer att ingå i våra underlag för 2023. Jag förstår att det är en oerhört tuff situation när elpriset stiger så drastiskt som det nu har gjort. Pensionärer med bostadstillägg har ofta väldigt små marginaler, säger Linda Nygren, specialist på Pensionsmyndigheten.
Cirka 13 000 ”fattigpensionärer” med kallhyra berörs av sänkningen, enligt Pensionsmyndigheten. Dessutom används värmeschablonen av Försäkringskassan för cirka 8 500 hyresgäster med bostadsbidrag och minst 5 000 med bostadstillägg för personer med sjuk- eller aktivitetsersättning.
Resultatet för Annica och Johnny, som båda bor på drygt 100 kvadratmeter, blev att värmeersättningen sänktes med cirka 200 kronor i månaden – samtidigt som kostnaderna höjdes med flera tusenlappar.
– Det är nästan komiskt, säger Annica när hon får höra om sänkningen.
– Vad ska man göra? Jag kan inte öka mina inkomster och jag kan inte göra något åt huset eftersom jag inte äger det. Det enda jag kan göra är att sänka värmen ännu mer.
- Sedan 2011 är Sverige indelat i fyra olika elprisområden. Priserna har legat ganska lika i de olika områdena fram till 2020, då priserna i den södra delen av landet ökade mer.
- December 2021 slogs alla rekord. Sedan gick priserna ner igen i januari i år, men fortfarande var priset betydligt högre än normalt i södra Sverige.
- Utöver börspriset, som finns på Nordpool.se, får kunden betala påslag och avgifter, skatter och moms.
