Elprischocken: Caroline, 76, en av 1000-tals som kallhyr med direkt-el: ”Katastrofläge”
Caroline Hallström är bildkonstnär och bor sedan 50 år i ett kulturhus på Mariaberget i Stockholm. Lägenheten är stor och har högt till tak, men så här års är det mest en nackdel eftersom så mycket luft ska värmas upp.
Ett gammalt elelement under ett av fönstren i vardagsrummet är brännhett, men andra element har hon stängt av för att spara på elen. På nätterna blir det riktigt kallt.
– Jag sover med ylletröja, men jag ligger och skakar och hackar tänder. Ändå har jag duntäcke och två hundar som värmer, säger Caroline Hallström, som är mycket orolig för kommande elräkningar.
Under hösten har elpriserna skjutit i höjden flera gånger och måndagen den 6 december slogs ett nytt rekord. I Götaland och Svealand kostade elen den dagen 3 kronor per kilowattimme – och under en timme på eftermiddagen över 6 kronor per kilowattimme. Det var 2 775 procent högre pris än samma timma den 6 december i fjol, då priset å andra sidan var ovanligt lågt.
Utöver detta så kallade spotpris betalar man också för bland annat elleverans, elcertifikat, rörliga kostnader och årsavgifter, plus moms på 25 procent.
Extrema pristoppar enstaka dagar behöver inte alltid ge utslag på elräkningen, eftersom de flesta betalar ett snittpris för en hel månad. Men under hösten har även månadspriserna stigit kraftigt – i november låg månadssnittet i olika delar av landet mellan tre och sex gånger högre än i november i fjol.
Många experter väntar sig dessutom fortsatta ökningar eftersom tillgången på el är lägre än efterfrågan och Sverige påverkas av de höga energipriserna i övriga Europa.
Månadskostnader för el under 2021
Källa: Konsumenternas energimarknadsbyrå.
*=medelvärde 6 december, övriga priser är medelvärden för hela månaden.
Caroline Hallström vågar inte tänka på vad det här kommer att innebära för elräkningen som kommer i januari.
– För oktober fick jag betala 2 600 kronor och då var det ändå plusgrader. Jag är rädd att det ska bli ännu mycket mer nu.
Hon är en av minst 32 000 hyresgäster som bor i en lägenhet med enbart eluppvärmning, enligt Energimyndighetens statistik. Nästan alla hyreshus med eluppvärmning är byggda på 1980-talet eller före 1940. Utöver det finns ett okänt antal enskilda villor, radhus och stugor med direktel, som hyrs ut.
”Kallhyra hör inte hemma på våra breddgrader”
Hur många av hyresgästerna som själva betalar för uppvärmningen finns det ingen samlad statistik på, men kallhyra är inget okänt begrepp för Hyresgästföreningens förhandlare. Varberg har ovanligt stor andel kallhyror, där betalar nästan var fjärde hyresgäst själv för uppvärmningen, men i gengäld har de en något lägre hyresnivå.
– Vi vill att man konverterar det till varmhyra. Kallhyra gör att fastighetsägaren inte har några incitament att åtgärda en fastighet som är dragig och drar mycket energi. Min uppfattning är att kallhyra inte hör hemma på våra breddgrader, säger Lennart Johansson, förhandlare på Hyresgästföreningens region Västra Sverige.
Caroline Hallström tycker också att kallhyra och direktverkande el är vansinne. Hon har i många år tjatat på sin hyresvärd, kommunala Stadsholmen, om att de behöver ersätta de gamla elelementen i huset.
– En del andra har fått fjärrvärme indraget och det vore ju toppen, men Stadsholmen vill inte göra det här. Huset är ju nästan gratis för dem när vi hyresgäster betalar för vår egen värme. Nu blir läget förfärligt. Många av oss har låga inkomster och flera pratar om att de måste flytta.
Kulturhistoriskt skyddsvärde
Stadsholmen äger historiska kulturfastigheter i Stockholm, med drygt 1 600 lägenheter. En tredjedel har kallhyra och värms med direktverkande el. Förvaltningschef Fredrik Juhnell säger att det ofta är svårt att ändra på.
– Vi förvaltar kulturhistoriskt värdefulla byggnader och oftast finns inte centralvärme. Att installera det vore komplicerat, det behövs stora ingrepp och det är inte säkert att vi får göra det eftersom byggnaderna har ett stort skyddsvärde. Oftast är det det som är skälet, inte kostnaden.
Även hyresgäster som har uppvärmningen inbakad i hyran påverkas av elprisrekorden. En liten lägenhet förbrukar i genomsnitt hushållsel för 400 kronor i månaden och en stor cirka 700 kronor i månaden. De som har rörligt elavtal kommer att märka att de stiger, hur mycket beror på en mängd olika faktorer. Bland annat kan det vara stor skillnad mellan olika leverantörer.
Den som vill se över sitt elabbonnemang kan enkelt jämföra olika avtal på Energimarknadsinspektionens tjänst elpriskollen.se.
Uppdatering: Några dagar efter vårt besök hos Caroline Hallström får hon el-räkningarna för november: totalt 4 500 kronor.
