Svepskälet: Därför vägrar Carolines värd byta ut dyra elvärmen
Caroline Hallström är bildkonstnär och bor sedan 50 år i ett kulturhus på Mariaberget i Stockholm. Lägenheten är stor och har högt till tak, så det är mycket luft som måste värmas upp. Kakelugnarna har fått eldningsförbud och hon är hänvisad till gamla el-element under fönstren.
Liksom tiotusentals andra hyresgäster har hon kallhyra. När vi hälsar på henne är det december, och elpriserna i Sverige slår alla rekord. De flesta elementen är avstängda, för Caroline Hallström har följt prisökningarna på elbörsen och är mycket orolig och arg. En månad senare kommer räkningarna.
– Jag var beredd på det värsta, men det var fasansfullt: 8 300 kronor sammanlagt! Jag snålar in på allting, men vet inte hur jag ska klara det här med min låga pension.
Ända sedan 1980-talet har hon tagit upp problemet med sin hyresvärd, kommunala Stadsholmen, men inget har hänt.
Historiska byggnader med skyddsvärde
Stadsholmen äger historiskt värdefulla hus med drygt 1 600 lägenheter i Stockholm. En tredjedel av dem har kallhyra och värms med direktverkande el. Förvaltningschef Fredrik Juhnell säger att det ofta är svårt att ändra på.
– Vi förvaltar kulturhistoriskt värdefulla byggnader och oftast finns inte centralvärme. Att installera det vore komplicerat, det behövs stora ingrepp och det är inte säkert att vi får göra det eftersom byggnaderna har ett stort skyddsvärde. Oftast är det det som är skälet, inte kostnaden.
Stockholms stadsbyggnadskontor och Stockholms stadsmuseum bekräftar att det finns ett förbud mot att förvanska huset som Caroline bor i. Men det innebär oftast inget hinder för att exempelvis dra in vattenburen värme.
– Vi tar bara hänsyn till om något påverkar de kulturhistoriska värdena. Ledningsdragningar brukar inte vara något problem, säger byggnadsantikvarie Gunilla Söderlund på Stockholms stadsmuseum.
”En ganska vettig modell”
Andra fastighetsägare motiverar sina kallhyror med att de alltid har haft den modellen, eller att det bidrar till att hyresgästerna hushållar bättre med energin. Peter Granstedt är vd för Förbo, som ägs av kommunerna Härryda, Kungälv, Lerum och Mölndal. 20 procent bostäderna har kallhyra, bland annat Johnny Viljakainens radhus.
– Jag tycker det är en ganska vettig modell att man betalar exakt det man själv förbrukar. Genom sitt beteende kan man spara energi och påverka. Det ligger rätt i tiden, säger Peter Granstedt.
Flera av Hyresgästföreningens förhandlare påpekar att hyresvärdarna kan undvika att satsa på energieffektivisering om det inte är de, utan hyresgästerna som betalar för värmen. Peter Granstedt på Förbo känner inte igen sig i det.
– Vi tar ett stort ansvar för hållbarhetsfrågorna och gör inte skillnad på områden utifrån vilken hyresmodell de har.
För Caroline Hallström på Mariaberget känns det i alla fall hopplöst. Hon vet inte vad hon ska göra.
– En villa kan man isolera, installera solpaneler på eller sälja. Här kan vi inte göra någonting. Det är inte vårt fel att det är direktverkande el, men det är vi som får betala.
