Fler vill ha ombildning – fyra av tio skulle tacka ja till att köpa
Först fick hon nys om det ryktesvägen. På sociala medier rasade vänner mot att politikerna i Stockholm öppnat för en ny våg av ombildningar, och grannar emellan viskades det om att just deras allmännyttiga område söder om stan hade valts ut.
Ett par månader senare anlände beviset till Åsa Hagerblom i fysisk form. Brevet från ombildningskonsulten informerade att ”intresset i området var stort” och uppmanade henne att ta ställning till om hon ville köpa lägenheten.
Hon kryssade i rutan för ”nej”.
– Jag bor i hyresrätt av en anledning. Det är den bästa, mest bekväma boendeformen och vi måste ju ha några bostäder med rimlig hyra kvar. Var ska annars våra barn kunna bo någonstans?
Samtidigt oroar hon sig över att andra i området kanske nappar på erbjudandet.
– Man har ju hört skräckhistorier om vad som kan hända när man bor kvar som hyresgäst i ombildade hus och får grannarna som hyresvärd. Det skulle vara oerhört obehagligt.
Fler och fler hyresgäster frestas dock att hoppa på ombildningståget. En undersökning som Hem & Hyra utfört med hjälp av opinionsinstitutet Skop visar att 41 procent av Sveriges hyresgäster skulle tacka ja om de erbjöds att köpa sin lägenhet i dag.
När samma undersökning utfördes för tolv år sedan var bara en dryg tredjedel intresserade.
I landets storstäder är andelen köpsugna nu i majoritet – och särskilt intresserade är de som bor hos en privat värd.
Det överlägset vanligaste skälet till att vilja äga sin lägenhet är att det anses vara mer lönsamt. Näst på tur är att man har större inflytande över boendet och kan sätta en större personlig prägel.
Motiveringarna till att avstå ombildning skiljer sig i karaktär. En fjärdedel av dem som svarar nej lyfter visserligen fram att hyresrätten är en mer bekväm boendeform, men nästan lika många baserar valet på att de helt enkelt inte har råd att köpa.
”Kortsiktig ekonomisk vinst”
Hyresgästföreningens förbundsordförande Marie Linder tolkar inte svaren som att hyresrätten blivit en mindre populär boendeform. I stället handlar det om att den rådande bostadspolitiken i landet placerat det ägda boendet i ett mer gynnsamt läge, resonerar hon.
– Hyresrätten är i dag skattemässigt missgynnad – det råder helt enkelt inte balanserade villkor mellan upplåtelseformerna. Då kan det finnas en ekonomisk fördel med en ombildning. Man tar chansen att göra en kortsiktig ekonomisk vinst.
Huvudproblemet med ombildningar inom allmännyttan är enligt Marie Linder att hyresrätterna med förhållandevis låga hyror säljs först. Därmed minskar chansen för människor utan stora summor på sparkontot att ta sig in på bostadsmarknaden.
– Vi vet också att en brist på bostäder med rimlig hyra försämrar kommunernas möjligheter att utvecklas. De behövs för att folk ska kunna flytta till jobb eller utbildning.
Finns pengar att tjäna
I Stockholm rådde nyligen en rekordintensiv ombildningsperiod. Efter beslut från den borgerliga majoriteten i staden hann allmännyttan mellan 2007 och 2014 sälja nästan 26 000 lägenheter till bostadsrättsföreningar för ombildning.
Därefter drog den nya politiska majoriteten i nödbromsen och försäljningarna avstannade helt.
Nu väntar en ny period av ombildningar i huvudstaden. I en första omgång har totalt 2 000 allmännyttiga hyresrätter fått tillstånd att byta upplåtelseform.
Och visst finns det pengar att tjäna för den som tackar ja. När kommunala bostadsbolag säljer hus för ombildning hamnar priserna per lägenhet oftast avsevärt lägre än bostadsrätter på den vanliga marknaden.
I snitt beräknar Stockholms stads värderingsinstitut att de 2 000 hyresrätter som nu står inför ombildning har en rabatt på 18 procent.
För Åsa Hagerblom i södra Stockholm skulle det kunna innebära ett klipp på mellan 600 000 och 750 000 kronor, visar Hem & Hyras jämförelse av slutpriser i området.
I landets andra största stad har ombildningarna lyst med sin frånvaro – fram till nu. Utan att ange några exakta siffror uppger Göteborgs stads bostadsbolag att ombildningarna ”ska öka” de närmaste åren, med målet att inget av stadens utvecklingsområden ska ha mer än 75 procent hyresrätter.
En gemensam strategi för både Stockholm och Göteborg är att denna gång satsa på ytterstadsområden med en stor andel hyresrätter, för att genom en blandning av olika bostäder minska segregationen.
”Grundproblematiken är större än så”
Martin Grander, bostadsforskare vid Malmö universitet, varnar dock för att planerna kan gå i baklås.
– Forskningen är långt ifrån lika säker på den här synen, att blandade upplåtelseformer är en universallösning för att minska klyftorna. En sund variation av bostäder i olika storlek är alltid bra, men grundproblematiken är större än så.
Studier visar att många använder en ombildning som språngbräda för att ha råd att flytta till en ”bättre” del av stan. Därmed går en del av målet att bryta segregationen förlorad, berättar Martin Grander. Dessutom förbrukas i första hand de billigare hyresrätterna – den enda möjligheten för många att göra bostadsdebut.
– Det går inte att bygga så billiga nya bostäder i dag. Då måste i slutändan problematiken lösas genom riktade insatser som till exempel genom sociala bostäder. Frågan är vad som i slutändan blir dyrast.
Trots att det sannolikt finns stora pengar att tjäna på en ombildning är Åsa Hagerblom inte det minsta intresserad. Hon står fast vid sitt beslut.
– De som vill ombilda vill bara sälja vidare. För att göra bostadskarriär. Det är ett ord jag kräks på.
- 48 procent av hyresgästerna med privat värd vill köpa sin lägenhet.
- 33 procent av hyresgästerna med allmännyttig värd vill köpa sin lägenhet.
- Mer lönsamt att äga: 42 procent
- Får större inflytande över boendet: 26 procent
- Barn och barnbarn kan ärva bostaden: 6 procent
- Vill inte bo kvar och hyra av grannarna: 4 procent
- Annat skäl: 21 procent
- Bekvämare att hyra: 24 procent
- Har inte råd: 22 procent
- Vill inte av ideologiska skäl: 12 procent
- Tycker inte om lägenheten: 6 procent
- Tycker inte om läget: 4 procent
- Får inte lån: 3 procent
- Annat skäl: 28 procent
Källa: Skop/Hem & Hyra
