HemHyra.se använder sig, precis som flertalet andra webbplatser, av cookies för att förbättra servicen för er besökare. Läs mer om Cookies

Fler vill ha ombildning – fyra av tio skulle tacka ja till att köpa

Nyheter Pendeln har svängt. Allt fler lockas av tanken att köpa sin lägenhet – och i landets storstäder skulle mer än hälften tacka ja till ombildning om de fick chansen. Men jakten på snabba klipp kan få allvarliga konsekvenser för bostadsmarknaden, varnar forskare.
Foto: Kristina Sahlén
Hyresgästen Åsa Hagerblom tackade bestämt nej till ombildningen i området. "Man har ju hört skräckhistorier", säger hon.

Först fick hon nys om det ryktesvägen. På ­sociala medier rasade vänner mot att politikerna i Stockholm öppnat för en ny våg av ombildningar, och grannar emellan viskades det om att just deras allmännyttiga om­råde söder om stan hade valts ut.

Ett par månader senare anlände beviset till Åsa Hagerblom i fysisk form. Brevet från ombildningskonsulten informerade att ”intresset i området var stort” och uppmanade henne att ta ställning till om hon ville köpa lägenheten.

Läs ocksåTolv år från att förskolan tömdes tills det blir bostäder

Hon kryssade i rutan för ”nej”.

– Jag bor i hyresrätt av en anledning. Det är den bästa, mest bekväma boendeformen och vi måste ju ha några bostäder med rimlig hyra kvar. Var ska annars våra barn kunna bo någonstans?

Läs ocksåDärför fick Ingemar betala dubbel hyra när hyresvärdarna sölade

Samtidigt oroar hon sig över att ­andra i området kanske nappar på ­erbjudandet.

– Man har ju hört skräckhistorier om vad som kan hända när man bor kvar som hyresgäst i ombildade hus och får grannarna som hyresvärd. Det skulle vara oerhört obehagligt.

Åsa Hagerblom har delat ut lappar till grannarna för att få dem att tacka nej till ombildningen. Dottern Elodie, 8, är lyckligt ovetande om dramatiken.

Fler och fler hyresgäster frestas dock att hoppa på ombildningståget. En undersökning som Hem & Hyra utfört med hjälp av opinionsinstitutet Skop visar att 41 procent av Sveriges hyresgäster skulle tacka ja om de erbjöds att köpa sin lägenhet i dag.

När samma undersökning utfördes för tolv år sedan var bara en dryg tredjedel intresserade.

I landets storstäder är andelen köpsugna nu i majoritet – och särskilt intresserade är de som bor hos en privat värd.

Det överlägset vanligaste skälet till att vilja äga sin lägenhet är att det ­anses vara mer lönsamt. Näst på tur är att man har större inflytande över boendet och kan sätta en större personlig prägel.

Läs ocksåVarningen – så mycket dyrare kan det bli om marknadshyra införs

Motiveringarna till att avstå ombildning skiljer sig i karaktär. En fjärdedel av dem som svarar nej lyfter visserligen fram att hyresrätten är en mer bekväm boendeform, men nästan lika många baserar valet på att de helt enkelt inte har råd att köpa.

”Kortsiktig ekonomisk vinst”

Hyresgästföreningens förbundsordförande Marie Linder tolkar inte svaren som att hyresrätten blivit en mindre populär boendeform. I stället handlar det om att den rådande bostadspolitiken i landet placerat det ägda boendet i ett mer gynnsamt läge, resonerar hon.

– Hyresrätten är i dag ­skattemässigt missgynnad – det råder helt enkelt inte balanserade villkor mellan upplåtelseformerna. Då kan det finnas en ­ekonomisk fördel med en ombildning. Man tar chansen att göra en kortsiktig ekonomisk vinst.

Martha Apio, 20, och kompisen Hanan, 20, vill att området i Fagersjö förblir som det är. ”Om det ombildas skulle vi behöva flytta och jag vill bo kvar. Jag har ju bott här typ hela mitt liv, säger Martha Apio.

Huvudproblemet med ombildningar inom allmännyttan är enligt Marie ­Linder att hyresrätterna med förhållandevis låga hyror säljs först. Därmed minskar chansen för människor utan stora summor på sparkontot att ta sig in på bostadsmarknaden.

– Vi vet också att en brist på bostäder med rimlig hyra försämrar kommunernas möjligheter att utvecklas. De behövs för att folk ska kunna flytta till jobb eller utbildning.

Finns pengar att tjäna

I Stockholm rådde nyligen en rekordintensiv ombildningsperiod. Efter beslut från den borgerliga majoriteten i staden hann allmännyttan mellan 2007 och 2014 sälja nästan 26 000 lägenheter till bostadsrättsföreningar för ombildning.

Därefter drog den nya politiska majoriteten i nödbromsen och försäljningarna avstannade helt.

Nu väntar en ny period av ombildningar i huvudstaden. I en första omgång har totalt 2 000 allmännyttiga hyresrätter fått tillstånd att byta upplåtelseform.

Och visst finns det pengar att tjäna för den som tackar ja. När kommunala ­bostadsbolag säljer hus för ombildning hamnar priserna per lägenhet oftast avsevärt lägre än bostadsrätter på den vanliga marknaden.

I snitt beräknar Stockholms stads värderingsinstitut att de 2 000 hyresrätter som nu står inför ombildning har en rabatt på 18 procent.

Åsa Hagerblom skulle – i teorin – kunna tjäna mycket pengar på att tacka ja.

För Åsa Hagerblom i södra Stockholm skulle det kunna innebära ett klipp på mellan 600 000 och 750 000 kronor, ­visar Hem & Hyras jämförelse av slutpriser i området.

I landets andra största stad har ombildningarna lyst med sin frånvaro – fram till nu. Utan att ange några exakta siffror uppger Göteborgs stads bostadsbolag att ombildningarna ”ska öka” de närmaste åren, med målet att inget av stadens utvecklingsområden ska ha mer än 75 procent hyresrätter.

En gemensam strategi för både Stockholm och Göteborg är att denna gång satsa på ytterstadsområden med en stor andel hyresrätter, för att genom en blandning av olika bostäder minska ­segregationen.

”Grundproblematiken är större än så”

Martin Grander, bostadsforskare vid Malmö universitet, varnar dock för att planerna kan gå i baklås.

– Forskningen är långt ifrån lika ­säker på den här synen, att blandade upp­låtelseformer är en universal­lösning för att minska klyftorna. En sund ­variation av bostäder i olika storlek är alltid bra, men grundproblematiken är större än så.

Bostadsforskaren Martin Grander är tveksam till att ombildningar skulle vara lösningen på segregationen.

Studier visar att många använder en ombildning som språngbräda för att ha råd att flytta till en ”bättre” del av stan. Därmed går en del av målet att bryta segregationen förlorad, berättar ­Martin Grander. Dessutom förbrukas i första hand de billigare hyresrätterna – den enda möjligheten för många att göra bostadsdebut.

– Det går inte att bygga så billiga nya bostäder i dag. Då måste i slutändan ­problematiken lösas genom riktade insatser som till exempel genom sociala bostäder. Frågan är vad som i slutändan blir dyrast.

Trots att det sannolikt finns stora pengar att tjäna på en ombildning är Åsa Hagerblom inte det minsta intresserad. Hon står fast vid sitt beslut.

– De som vill ombilda vill bara sälja vidare. För att göra bostadskarriär. Det är ett ord jag kräks på.

Fakta: Fler med privat värd vill köpa
  • 48 procent av hyresgästerna med privat värd vill köpa sin lägenhet.
  • 33 procent av hyresgästerna med allmännyttig värd vill köpa sin lägenhet.
Fakta: Därför säger vi ja till att köpa
  • Mer lönsamt att äga: 42 procent
  • Får större inflytande över boendet: 26 procent
  • Barn och barnbarn kan ärva bostaden: 6 procent
  • Vill inte bo kvar och hyra av grannarna: 4 procent
  • Annat skäl: 21 procent
Fakta: Därför säger vi nej till att köpa
  • Bekvämare att hyra: 24 procent
  • Har inte råd: 22 procent
  • Vill inte av ideologiska skäl: 12 procent
  • Tycker inte om lägenheten: 6 procent
  • Tycker inte om läget: 4 procent
  • Får inte lån: 3 procent
  • Annat skäl: 28 procent

Källa: Skop/Hem & Hyra

Läs också Sollentunahems vd om uppgifterna om miljonsvindel: ”inte vårt ansvar” Miljonsvindeln i Sollentuna: Inte första gången en bostadsrättsförening plundras

Copyright © Hem & Hyra. Citera oss gärna men glöm inte ange källan.