Förslaget om att stoppa skatteplanering försvann
Om förslaget hade blivit infört skulle det ha inneburit att man inte längre skulle kunna skatteplanera på det här sättet, som bland annat Roslagsbostäder gjort. Förslaget gick ut på att införa en ny lagstiftning som skulle dra in 17 miljarder kronor per år till statskassan från fastighetsförsäljningar på kort sikt, och på längre sikt 6 till 13 miljarder kronor per år.
En av de remissinstanser som tillstyrkte utredningsförslaget var Skatteverket. Så här skrev man bland annat i sitt remissyttrande:
”Skatteverket anser av flera skäl att det är angeläget att regler för att motverka skattefördelar vid paketering införs. För att upprätthålla ett legitimt och rättvist skattesystem så är neutralitet i bemärkelsen likabehandling en viktig komponent.”
”Beskattningen skjuts upp på obestämd tid”
Jesper Anderberg är rättslig expert på Skatteverket och var delaktig i att formulera Skatteverkets yttrande. I dag säger han så här:
– Paketering har den effekten att beskattningen skjuts upp på obestämd tid. Denna effekt innebär att en av de vägledande principerna bakom skattepolitiken, att beskattning ska ske i nära anslutning till inkomsttillfället, inte uppfylls.
Men Skatteverket och Jesper Anderberg har inte fått som de ville. Att i ett slag ta bort möjligheten till denna skatteplanering var tydligen alltför kontroversiellt för Sveriges politiker.
Förslaget drog ut på tiden
Utredningen och dess förslag har aldrig lämnat finansdepartementet.
I november 2019 svarade dåvarande finansminister Magdalena Andersson på en fråga i riksdagen, om när man kunde förvänta sig att förslaget skulle komma upp i riksdagen.
Hennes svar var att förslaget då fortfarande var föremål för beredning inom finansdepartementet. Därefter verkar inget ytterligare ha hänt och förslaget får förmodligen betraktas som dött.
