Annons

Professor: Det behövs lagändringar för att minska vräkningarna

Nyheter Vräkningar innebär mycket mänskligt lidande och stora samhällsekonomiska kostnader. Ändå tas inget samlat grepp för att på allvar förebygga dem, menar professor Sten-Åke Stenberg.
Foto: Karl Melander
Sten-Åke Stenberg har forskat om vräkningar i 40 år och bland annat kunnat visa att ett vräkningshot mer än fyrdubblar risken för självmord.

Hem & Hyra berättade i går om 70-åriga Annica, som tog sitt liv precis innan Kronofogden kom för att vräka henne från lägenheten i Nyköping.

För alla dem som lever vidare är vräkning ofta en traumatisk upplevelse som dessutom bidrar till att problemen blir större, påpekar Sten-Åke Stenberg, professor på Institutionen för social forskning vid Stockholms universitet.

ANNONSGuide till hemförsäkringar

– Just de faktorer som ligger bakom en vräkning förvärras ofta. Ekonomin försämras, psykisk ohälsa förvärras och även barnens situation blir ofta sämre, säger han.

Förutom mycket mänskligt lidande innebär vräkningarna höga kostnader för samhället. Bland annat kan behovet av försörjningsstöd öka, liksom tillfälliga och dyra bostadslösningar som hotellhem, härbärgen och sociala andrahandskontrakt. Det tar i allmänhet många år innan en person som blivit vräkt kan få ett eget förstahandskontrakt igen.

– Om dessutom den psykiska ohälsan förvärras och barn får sämre uppväxtvillkor är det förstås också förknippat med en massa kostnader, så visst borde man hitta lösningar för att förbättra situationen, säger Sten-Åke Stenberg.

Annons
Läs ocksåNär vräkningshot slutar med döden: Hem & Hyra granskar Annicas sista dygn

Han har forskat om vräkningar sedan 1980-talet och tycker att väldigt lite har hänt. I princip gäller samma regler nu som då.

År 2008 införde den dåvarande biträdande socialministern Maria Larsson (KD) en nollvision för vräkningar av barnfamiljer. Hon inrättade också en hemlöshetssamordnare som bland annat skulle samla och sprida kunskap om vräkningsförebyggande arbete. Sten-Åke Stenberg är besviken på att det inte ledde till några lagändringar eller bestående förbättringar.

– Det startades många vräkningsförebyggande projekt i kommunerna med någon eldsjäl i spetsen. Men det institutionaliserades inte, så när folk slutar har arbetssättet en tendens att försvinna. Det behövs lösningar som blir permanenta och som inte varierar med lokala initiativ.

Läs ocksåDärför kunde inte socialtjänsten rädda Annicas liv

Vad som behöver göras och hur, har Sten-Åke Stenberg inte svar på. Kanske behövs en ordentlig utredning som kommer med skarpa lagförslag, eller att alla inblandade myndigheter hittar arbetssätt som fungerar i hela landet. Något förbud mot vräkningar tror han däremot inte på.

Annons

– Den som hyr ut en lägenhet måste ha rätt till betalning enligt hyresavtalet och om hyran inte blir betald måste en vräkning vara möjlig. Men i och med att vräkningar har så skadliga följder borde man se till att förebygga dem man kan.

 

 

Läs också Reportage: Dagen då Tina blev vräkt - "Hänt så mycket dåligt" Störningsjouren hittade kvinna inlåst i förråd – värden vill vräka en man i huset Kvinna kapar lägenhet – trots sju vräkningsförsök vägrar hon flytta: "Jag har ingenstans att ta vägen"

Copyright © Hem & Hyra. Citera oss gärna men glöm inte ange källan.