Stora skillnader i arvoden

Hem & Hyras fortsatta genomgång av de kommunägda bostadsföretagens nya styrelser visar att det är mycket stora skillnader på hur ledamöterna i Dalarna och Gävleborg arvoderas.

Kopplingen mellan bolagens storlek och arvoden finns bara delvis. I stället är det lokala, politiska bedömningar som avgör hur uppdragen värderas ekonomiskt.

Läs ocksåMotorolja och hundbajs hamnar i behållarna för matfett: "Ingen succé - mer farligt avfall än matolja"

I genomsnitt har ordförandena i de 25 styrelserna vi granskat 9 054 kronor i månaden i fast arvode.

Bäst tjänar Gavlegårdarnas Lenas Lundgren. Hon leder också det största företaget i Gävle-Dala med drygt 15 000 lägenheter.

– Jag har gått ned till halvtid i mitt ordinarie jobb som specialpedagog inom förskolan och lägger ungefär lika mycket tid på ordförandeuppdraget, säger den 60-åriga S-politikern som lyfter ett månadsarvode motsvarande en halv riksdagsmannalön, 30 500 kronor.

Läs ocksåHyresgäster som stäms: Öppet mål för värdarna – får igenom sina krav utan granskning

Nästan exakt en tjugondel av det arvodet har Hoforshus styrelseordförande, tidigare kommunalrådet Kjell Höglin, S-politiker också han.

I Dalarna är det överraskande nog varken Kopparstadens eller Tunabyggens styrelseordförande som har det i pengar räknat högst värderade uppdraget.

Den som tjänar bäst är i sammanhanget lilla Avestaföretaget Gamla Byns ordförande Laila Borger, 71-årig pensionär som utsetts av Socialdemokraterna. Hon har 17 430 kronor i fast månadsarvode.

Läs ocksåSläkting stämdes för hyres­skuld på över 80 000 kronor: "Jag fick en chock"

– I det ingår att jag också är ordförande i dotterbolaget Avesta Industristad. Bara för Gamla Byns räkning blir det säkert 10-15 timmars arbete i veckan. Jag är bland annat med på alla ledningsmöten för att hålla mig informerad, berättar hon.

Fast arvode har alla styrelseordföranden och nästan alla vice ordföranden i bostadsbolagen. 14 av de 25 så kallade allmännyttorna i Gävle-Dala betalar även ut fast arvode till vanliga styrelseledamöter medan övriga elva betalar ledamöterna när de går på möten. Antingen per möte eller per timme.

Generellt är det dåligt betalt att arbeta som styrelseledamot i de kommunägda bostadsföretagen jämfört med de privata.

– Ja, det är stora skillnader beroende på vem som är ägare, säger Göran Hogestadh, ordförande i Styrelseakademien i Mälardalen, själv styrelseproffs och utbildare av andra styrelseledamöter.

– De kommunala bolagen släpar efter rejält. Det hänger väl samman med att det är politiska partier som utser ledamöterna. Styrelsearbete jämställs med att verka i en politisk nämnd.

Är det bra eller dåligt med låga arvoden i kommunala bolag?

– Gemene man tycker säkert det är bra att de håller igen kostnaderna. Men blir jag själv erbjuden ett styrelseuppdrag med en relativ hög ersättning vet jag också att det här är en ägare som ställer krav på mig. Det gör att jag måste bli ännu mer engagerad.

På sikt, menar Göran Hogestadh, kan det bli ett problem för kommunala bolag om ersättningen fortsätter släpa efter.

– Då kanske det inte är så intressant att ta ett så tungt uppdrag som att arbeta i styrelsen för ett bostadsföretag.