Var femte svensk dör hemma
Över 17 000 svenskar dog i sina hem under 2016. Det är 19 procent av alla dödsfall, visar siffror från Socialstyrelsen.
I Klippans kommun, som toppar statistiken, var andelen 35 procent. (Längst ner i artikeln finns en tabell med siffror för alla kommuner.)
– I de allra flesta fall, när det kommer till skott, så vill patienten vara hemma. Det är det vi försöker uppfylla, säger Susanne Sorman, medicinskt ansvarig sjuksköterska i kommunen.
Patientens vilja framkommer under så kallade brytpunktssamtal som ofta sker de sista månaderna eller veckorna i livet. Att få dö hemma kan vara en trygghet för många.
– Där finns nära och kära, sängen du tycker om, dina böcker, dina fotografier. Hemmiljön blir plötsligt väldigt viktig.
För närstående kan det däremot innebära en påfrestning. Mycket sjukhuspersonal springer i hemmet, stolar och bord flyttas. Tillvaron vänds upp och ner.
– Återhämtningen för anhöriga tar lång tid. Många som blir ensamma går in i psykisk ohälsa. Där har Sverige en utmaning, det finns många änkor och änklingar som behöver stöd.
För tio år sedan var andelen svenskar som dog hemma lägre, bara 14 procent. Men ökningen kan bero på att dödsplats är en relativt ny variabel i Socialstyrelsens statistik. För 2006 var bortfallet, alltså antal personer det saknas uppgifter för, 14 000. Det har minskat till 4 800 för 2016.
Olav Lindqvist leder forskningsprogrammet “Dö-bra”, om vård i livets slutskede. I deras undersökning svarar 70 procent av svenskarna att de tror att patienter helst dör hemma.
–Om 70 procent tycker att det är bra så kanske fler skulle ha den möjligheten om de vill.
Vid sidan av de förväntade dödsfallen finns de oväntade. Kanske handlar det om olyckor eller självmord, kanske plötsliga sjukdomar. Alla som dör har inte heller några nära anhöriga. I de fallen krävs andra insatser. Läs om sanerarna som städar efter de döda.
Källa: Socialstyrelsen/Hem & Hyra.
Så många dör hemma i landets olika kommuner. Välj län överst i tabellen.
Källa: Socialstyrelsen/Hem & Hyra.
