HemHyra.se använder sig, precis som flertalet andra webbplatser, av cookies för att förbättra servicen för er besökare. Läs mer om Cookies

Ylva har försökt bo kollektivt i tio år – men lagarna sätter stopp

Gävleborg I över tio år har Ylva försökt hitta ett hus att flytta in i tillsammans med andra. Det har visat sig nästan omöjligt. Forskare är inne på samma spår: Vi måste börja dela vårt boende men i dag är det för svårt.
Kollektiv
Foto: Peter Carlsson/ Pixabay
Ylva Floreman vill gärna bo med andra i ett kollektiv.

I Sverige bor över 40 procent själva i sina lägenheter eller hus. Enligt flera bedömare måste det förändras. Ylva Floreman har försökt bo med andra i över tio år. Tillsammans med en grupp i Skåne har hon letat ett hus.

– Det började med middagar där vi pratade och fantiserade om att vi ville bo tillsammans när vi blev äldre.

Läs ocksåSå kan du dela boende med andra – Hem & Hyra listar alternativen

Sedan dess har de tittat på ofantligt många byggnader, och flera skulle passa perfekt som kollektiv. Det finns en vilande ekonomisk förening och en Facebook-grupp med över 6 000 medlemmar som vill bo kollektivt.

Oklart om hyreskontrakt

Men projektet har visat sig nästan omöjligt. Det har inte varit brist på hus att köpa som satt käppar i hjulet. Problemen har i stället handlat om andra saker.

Dagens lagar och regelverk om byggnader och upplåtelseformer är utformade efter ensamhushåll och kärnfamiljer. Individer som vill bo gemensamt kan stöta på problem. Ska alla ha enskilda kontrakt finns tuffa krav på saker som ventilationsflöden och att det ska finnas branddörrar och brandväggar mellan lägenheter eller sovrum. Gemensamma kontrakt kräver inte samma standard men då finns heller ingen besittningsrätt, så funkar det till exempel i dagens korridorsboenden för studenter.

Läs ocksåHanna bor på sju kvadratmeter – en bostadstrend som sprider sig: ”7 000 sängar om fem år”Delningsboende Colive Handen
Bo med andra. kollektiv
Ylva Floreman.

När Ylva Floreman och hennes grupp har hittat intressanta hus har de beräknade kostnaderna för att bygga om ofta blivit skyhöga. Det har också varit svårt att få i hop olika viljor – vissa vill äga medan andra vill hyra. Skilda kunskapsnivåer om ekonomi har också ställt till det.

– Det finns många fördelar med att bo tillsammans. Vi har hittat hus som skulle passa bra om de byggdes om, men det är för krångligt. Det är sorgligt att regler är ett hinder.

Rätt att vilja bo i kollektiv

Det som Ylva Floreman och andra engagerade vill göra är ändå helt rätt och vad som krävs i framtiden, enligt flera forskare.

Pernilla Hagbert forskar om hållbarhet inom bostadssektorn på KTH i Stockholm och det hon har kommit fram till kan sammanfattas i tre punkter:

  1. Vi måste bo mindre.
  2. Boendet måste bli enklare.
  3. Vi måste dela mer yta och saker.

Pernilla Hagbert går så långt att hon menar att nyproduktionen måste minska. Kanske inte i dag, men vi måste börja prata om detta.

– Det är så klart kontroversiellt att säga så när vi har bostadsbrist. Men det är det vi ser i våra modeller. Även om vi bygger högteknologiskt räcker det inte om vi ska nå klimatmålen, säger Pernilla Hagbert.

Läs ocksåForskaren: Nyproduktionen måste minska – "en het potatis"bo med andra
Kollektiv Pernilla Hagbert
Pernilla Hagbert, forskare på KTH.

Sveriges riksdag har beslutat att Sverige ska vara klimatneutralt 2045. Bostadssektorns utsläpp är cirka 30 procent av landets totala.

Det är dock inte bara av klimatskäl som vi måste dela boendet. Unga mår allt sämre med social isolering. Det finns stora behov hos äldre. Bostadsbristen drabbar alla, inte minst ungdomar.

Ensamboende är normen

Utmaningarna är flera. En är att i Sverige är normen ensamboende, enligt Sara Ilstedt, professor på KTH i Stockholm som forskar om delat boende.

– När folkhemmet byggdes var tanken att alla skulle klara sig själva. I början av 1900-talet fanns en enorm trångboddhet som skulle byggas bort och det har bara fortsatt och gått för långt.

Enligt SCB bor vi idag i genomsnitt på cirka 42 kvadratmeter per person. Minst bor större familjer i hyresrätt. Störst bor ensamstående i hus. Enligt studier från KTH måste ytan minska med 30-50 procent om Sverige ska nå sina uppsatta klimatmål.

Hur ska då framtidens boende se ut? Mixat, enligt forskare, med den gemensamma nämnaren att vi delar mer på allt. Vissa delar kanske saker med grannarna i trappen, andra själva bostaden.

Kollektiv och co-living

Ett alternativ är kollektiv med egna lägenheter och gemensamma större utrymmen. Ett annat sätt att bo på är co-living där man har ett eget mindre sovrum och allt annat delat. Andra exempel är kompiskontrakt, inneboende och olika slags bogemenskaper.

Bor tillsammans
Ann-Kristin Andersson, Manfred Bacharach och Felicia Feurtsein bor i ett boende i Helsingborg där unga och äldre bor tillsammans. Bilden är från 2021.

För den som vill flytta in i ett befintligt kollektiv eller delningsboende finns idag ett antal möjligheter runt om i landet. Flera aktörer i bostadsbranschen som Hem & Hyra pratat med menar också att det är en boendeform som kommer att öka.

Till exempel Uppsalahem planerar ett delningsboende för äldre. Sju personer ska bo tillsammans per enhet. Alla har ett eget rum med badrum medan övriga ytor är gemensamma. Projektet vänder sig till den grupp äldre som på grund av låg pension ofta inte har råd med nyproduktion.

– Det finns redan co-livingkoncept som riktar sig till unga, och i Sällbo i Helsingborg bor unga och äldre tillsammans. Men ett delningsboende för enbart äldre finns ännu inte i Sverige vad jag vet, säger Monica Axelsson, fastighetsstrateg på Uppsalahem.

Få delande boenden

Utbudet för delat boende är idag begränsat. För att det ska kunna slå igenom i större skala måste man hitta lösningar på flera problem, enligt forskaren Sara Ilstedt.

– Det delade boendet finns idag inte som boendeform. Regelverket är oklart. Det handlar om saker som hur man ska vara skriven, vem som står på kontraktet och hur många som får bo i en brandcell. Bostadsbolagen får hitta på egna lösningar och det finns en osäkerhet, säger hon.

Delat boende. Co living
Sara Ilstedt, KTH.

Sara Ilstedt och andra bedömare vill se en gemensam översyn av hyreslagstiftningen, säkerhetsregelverket och Plan- och bygglagen i syfte att utreda hur delat boende kan underlättas.

– Det finns en efterfrågan och en stor möjlighet att minska klimatavtrycket genom att bygga för ökad delning av våra bostäder i stället för att fortsätta som idag, säger Linda Teng, bostadsutvecklare och innovationsledare för hållbar stads- och campusutveckling på Akademiska Hus.

Bo med andra.
Studenter som har bott i KTH Live in lab har bott i mindre rum och delat gemensamma ytor.

Akademiska hus, som förvaltar och bygger studentboenden, har drivit ett innovationsprojekt om framtidens delande boende tillsammans med bland annat HSB Living Lab och KTH Live-In Lab. Det projektet har även dragit till sig annan forskning som fokuserar på delade boendeformer.

Vill ha genomlysning av regelverk

Också Linda Teng vill se en genomlysning av alla regelverk som påverkar boendet och byggandet – inte bara till exempel Plan- och bygglagen.

-Det behövs för att det delande boendet ska kunna bli en del av samhällsutvecklingen. Och det krävs politiskt engagemang och initiativ i frågan eftersom det handlar om så många olika regelverk, säger hon.

Ett bostadsbolag som har nagelfarit lagstiftningen är Helsingborgshem som i sommar öppnade för ansökningar till deras första co-living. Här ska tolv personer bo. Rummen är på 11-15 kvadratmeter och avsedda för en person.

co living
Ett av rummen på Helsingborgshems co-living där en person ska flytta in. Under en stadsmässa i sommar var det guidade visningar i det delande boendet.

Tre hyresgäster delar på en toalett och badrum. De gemensamma ytorna är stora och hyran som en nyproducerad tvåa.

kollektiv
I Helsingborgshems nya co-living ska tolv personer ska flytta in. Här den gemensamma matplatsen.

Helsingborgshem har byggt enligt byggreglerna och hyresgästerna får förstahandskontrakt. Däremot har man infört ordningsregler – i strid mot hyreslagstiftningen. På grund av brandföreskrifter och säkerhet är det inte tillåtet med inneboende. För att minimera risker för konflikter är husdjur och rökning förbjudet.

– Vi välkomnar en övergripande översyn. Det finns lagstridigheter mellan byggregler och hyreslagstiftningen vilket komplicerar för oss att utveckla delade bostäder, säger Lee Antonsen, produktutvecklare på Helsingborgshem.

Kvinna framför hus kollektiv
Lee Antonsen, Helsingborgshem

Hon menar vidare att man bör se över byggreglerna kopplat till brandskydd och tillgänglighet. En översyn av regelverket i sin helhet skulle underlätta i deras fortsatta arbete med bostadsbristen och nya boendelösningar.

”Tillsätt snabbutredning”

Att någonting måste göras skriver Ylva Foreman helhjärtat under på. Hon vill fortfarande bo tillsammans med andra.

– Tillsätt en snabbutredning med människor som kan det här med olika ägar- och boendeformer. Vad är det i lagarna som hindrar flexibilitet?

Läs också Välkommen på nostalgitripp – här är lägenheten där allt är 1970-tal Glömde pasta på spisen - får betala 200 000 kronor

Copyright © Hem & Hyra. Citera oss gärna men glöm inte ange källan.