Så mycket kostar bredbands-tv
Centralantennens intåg i slutet av 50-talet gjorde att landets hyresgäster kunde titta på hemma-VM i fotboll 1958 utan att sätta upp var sin antenn på balkongen. På 80-talet hette nymodigheten kabel-tv och försåg svenskarna med Robert Aschbergs kontroversiella ”Diskutabelt” på TV3 och Madonnas senaste musikvideor på MTV – som ofta inte heller var helt rumsrena.
De senaste åren har nästa tv-revolution gjort entré i svenska hyreshem, om än inte med samma uppmärksamhet som när Madonna dansade in i vardagsrummen. Hyresgästerna hos 46 av de 50 största kommunala bolagen kan nu se tv via fibernätet, så kallad bredbands-tv, visar Hem & Hyras undersökning (se grafik nedan).
Finns bredbands-tv i era lägenheter?
Fördelarna är flera. Genom samma teknik erbjuds även telefoni och snabb internetuppkoppling till datorn. Bildkvaliteten blir bättre. Något som inte minst ägare till stora platt-tv-apparater kan dra nytta av.
Av de 46 bolagen har dessutom 39 fibernätet öppet för flera leverantörer av tjänster (se grafik nedan. Det innebär större valfrihet och att du oftast inte behöver teckna dig för ett helt paket av kanaler för att kunna se just din favorit. I många fall finns även funktioner som att kunna se tv-program med fördröjning, om du inte skulle hinna landa i soffan när favoritserien börjar.
Är bredbandsnätet öppet eller stängt?
Nackdelarna med bredbands-tv är att du måste ha en digitalbox per tv-apparat. En burk till som kan krångla och samla damm. Och såklart en fjärrkontroll till att hålla reda på.
Kostnaderna hamnar också på minuskontot. Det rör sig om en engångskostnad för inköp av digitalbox. Men de flesta hyresgäster får även en hyreshöjning vare sig man använder den nya tekniken eller inte, eftersom fiberuppkoppling räknas som en standardhöjning. 31 av de 46 bolag som har fiber tar ut en hyreshöjning, som ska förhandlas med Hyresgästföreningen.
– Vi har dock inte preciserat något belopp. Det är upp till parterna lokalt, säger Anders Konradsson, ansvarig för IT-frågor på Hyresgästföreningen.
Kostnaden varierar därför mellan bostadsbolagen (se grafik nedan ).
Hur mycket betalar alla hyresgäster i månaden för att ha fått fiber indraget i lägenheten?
Omkring 40-50 kronor per månad har dock blivit något slags standard. När höjningen är omkring en hundralapp ingår ofta någon typ av tjänst, exempelvis basutbud av tv-kanaler eller internetuppkoppling.
Räkna även med att få punga ut med ytterligare en slant om du behöver en extra digitalbox till tv:n i sovrummet eller köket. Antingen en större engångsavgift eller en mindre månatlig kostnad. Finns det gamla kabel-tv- nätet kvar kan du såklart använda det till extra-tv:n – eller för all del även till vardagsrummets tv och helt hoppa över den nya tekniken. Det kan inte hyresgästerna i de stora kommunala bostadsbolagen i Göteborg göra. Deras kabel-tv har redan, eller kommer att stängas ner fram till nu i december. De 15 kanaler som ingått i hyran skulle till en början försvinna. Hyresgäster som inte redan skaffat en digitalbox skulle tvingas köpa en för ungefär 1 500 kronor. Det ledde till protester.
Bostadsbolagen har i flera steg fått backa från sin ursprungliga plan. Först gick man med på att subventionera en del av kostnaden för hyresgästerna. Efter ytterligare påtryckningar och en namninsamling som startades av Hyresgästföreningen träffades en uppgörelse. Den innebär att alla hyresgäster får tio kanaler inkluderade i hyran och inte betalar något för boxen – under förutsättning att man ansöker om en subvention.
Göran Leander, projektledare för bredbandsutbyggnaden, försvarar att kabel-tv-nätet nu stängs ned i rask takt.
– Får vi över alla hyresgäster till den nya tekniken ökar intresset för flera leverantörer att erbjuda bredband, tv och telefoni. Det skapar riktig konkurrens, säger Göran Leander.
Solveig Bontes hyr en fyra i ett av Familjebostäders landshövdingehus i Majorna i Göteborg. Tv-trasslet har blivit ett diskussionsämne på innergården och en av anledningarna till att den vilande lokala Hyresgästföreningen återigen blev aktiv.
– Värden missade att ta in åsikter från de boende och var dålig på att informera. Många blir stressade av att behöva hantera ny teknik, säger Solveig Bontes.
Inte blev det bättre av att tekniken har strulat – även för hyresgäster som behärskat den. Göran Leander hänvisar till att bostadsbolagen haft många underleverantörer, en del av dem har inte gjort allting rätt.
– Det har även förekommit problem med boxarna, men nu känner vi oss trygga med att tekniken ska fungera.
Öppet nät: Värden äger nätet i fastigheten och hyr ut det till en så kallad kommunikationsoperatör som i sin tur sluter avtal med flera så kallade tjänsteleverantörer. Hyresgästerna kan därför välja bland flera leverantörer av bredbandstjänster.
Stängt nät: Ett företag har ensamrätt i nätet och hyresgästerna har därför bara en leverantör att välja på. Ofta har företaget fått monopol i utbyte mot att man stått för investeringskostnaden.
Kommunikationsoperatör: Den aktör som har avtal med hyresvärden om att sköta driften av bredbandsnätet
Tjänsteleverantör: Erbjuder tjänster i bredbandsnätet, exempelvis tv. Det är alltså dem som du som hyresgäst kan välja att teckna avtal med.
