Vi är bäst på att hålla värmen – än så länge
I delar av Europa har begreppet ”fuel poverty” – eller ”energifattigdom” – blivit vedertaget. Uttrycket definieras som ”svårighet eller oförmåga att upprätthålla en dräglig temperatur i sin bostad, eller att tillgå andra nödvändiga energitjänster till ett överkomligt pris”.
Och problemet är mycket påtagligt. I England och Wales dör årligen omkring 2 700människor för att de inte har råd att värma upp sina hem och därmed får olika sjukdomar.
I Sverige bedöms ungefär 150 000 personer, motsvarande 1,6 procent av befolkningen, ha ”en oförmåga att behålla sitt hus tillräckligt varmt”, enligt siffror från SCB/Eurostat. Det är den lägsta andelen av alla EU-länder.
– Det beror bland annat på att husen är mer välisolerade, att inkomsterna historiskt har varit ganska väl fördelade bland befolkningen och att uppvärmningskostnaderna ofta är inbakade i hyran eller täcks av försörjningsstödet för de mest utsatta, säger Julien Morel, utredare på Energimyndigheten.
Men det finns orostecken. Trots att svenska hushåll har minskat sin energianvändning med en femtedel jämfört med för 15 år sedan har inte energikostnaderna minskat, tvärtom. Priserna på energi har stigit kraftigt, vilket under samma period i stället har lett till en 20-procentig ökning av hushållens kostnader för energi.
Enligt SCB använder hushållen idag 7,4 procent av sin disponibla inkomst till energianvändning, det vill säga el, uppvärmning av bostaden och drivmedel. Men statistiken visar också att de fattigaste hushållen i dag lägger dubbelt så stor andel av sin inkomst på energi jämfört med ett genomsnittligt hushåll. Dessa utsatta hushåll ligger därför nära gränsen för att kallas energifattiga.
– Eftersom den disponibla inkomsten inte har ökat lika snabbt för hushållen med lägst inkomster som för genomsnittshushållet ökar just nu bördan för de mest utsatta. Om det blir ett problem eller inte beror på om de får stöd av samhället, och om deras bostäder energieffektiviseras, säger Julien Morel.
Att problemet inte är större för svenska hyresgäster beror i hög grad på att värmen oftast ingår i hyran. Att skruva ner eller stänga av värmen för att spara pengar är helt enkelt inget alternativ för de flesta. Men det finns undantag.
– Även i Sverige finns fastigheter där hyresgäster betalar uppvärmingen vid sidan av hyran, till exempel i många eluppvärmda fastigheter, som radhus. Men det är en klar minoritet av hyresbostäderna som är sådana, och hur många hushåll som har de här problemen vet vi inte, säger Hans Dahlin, Hyresgästföreningens energi- och miljöexpert.
Det finns anledning att vara uppmärksam på frågan. I EU:s direktiv om energieffektivisering, som kom 2012, fanns från början ett krav om individuell mätning och debitering av värme, men det lyckades Sverige förhandla bort.
– Vi lyckades mota bort de kraven med goda argument. Men om vi hade fått sådana krav hade begreppet energifattigdom dykt upp även här. Nu har vi åtminstone lyckats fördröja det, säger han.
Mer läsning: Kallt hemma? Läs här vad du kan kräva.
