Stockholm – skillnadernas stad
Kommissionen bakom rapporten har i uppdrag att ge förslag på hur Stockholm stad ska kunna minska skillnader i människors livsvillkor och hälsa. De ämnesområden man valt att fokusera på är följande; Välbefinnande och hälsa, Uppväxtvillkor och utbildning, Arbete och försörjning, Demokrati och trygghet samt Boende och stadsmiljö.
I rapporten konstateras bland annat att stadens utformning och människors boendemiljö direkt påverkar människors hälsa och att bostadsbristen påverkar främst socioekonomiskt svaga grupper och unga.
– Det är första gången vi sammanställer den här typen av information, det känns oerhört intressant. Andelen hyresrätter har minskat betydligt, och nu kan vi se vad det egentligen gör med staden vad gäller inlåsningseffekter och begränsningar på bostadsmarknaden, säger finansborgarrådet Karin Wanngård (S).
Andelen bostadsrätter har ökat från att utgjort en fjärdedel av bostadsbeståndet till att i dag utgöra ungefär hälften, visar rapporten. Samtidigt har antalet hyresrätter minskat med 69 000 mellan 1998 och 2014 och kötiden på Bostadsförmedlingen har fördubblats de senaste tio åren, från fem till nästan tio års kötid för att få en hyreslägenhet.
Möjligheterna för låginkomsttagare att välja vart man vill bo har kraftigt begränsats vilket ytterligare har spätt på segregationen.
– Inför budgeten 2016 har vi inrättat en social investeringsfond på 300 miljoner. Just nu arbetar vi med att ta fram riktlinjerna för att bryta segregationen och utanförskapet, säger Karin Wanngård.
Rapporten visar också att staden präglas av en ojämlik tillgång till attraktiva stadskvaliteter och i socioekonomiskt svagare stadsdelar finns det i regel inte lika stor tillgång till service, arbetsplatser, kollektivtrafik, parker och offentliga rum.
Sedan 1990-talet har trångboddheten i staden ökat och i dag räknas var femte stockholmare som trångbodd. Detta påverkar också människors hälsa. De stadsdelar som räknas som mest trångbodda finns på Järvafältet och i Skärholmen samt i Rågsved, Universitet och Tekniska Högskolan.
– I socioekonomiskt svagare stadsdelar ser vi problem med trångboddhet, trygghet och hälsofrågor och det är en utveckling vi kan se runt om i Sverige och Europa. Det finns ingen ”quick fix” för de här problemen men den här rapporten gör mig allt tryggare i mina politiska beslut att bygga fler hyresrätter och en stad som håller ihop, säger Karin Wanngård.
