Miljarder måste investeras i vatten och avlopp

Undersökningen som det oftast refereras till när behovet av nya rör och moderniserade reningsverk ska beskrivas har tagits fram av Svenskt vatten. Det är en branschorganisation för vatten- och avloppsbolag.

Den visar att investeringstakten behöver öka från dagens 12 miljarder till 20 miljarder årligen. Avgifterna skulle behöva fördubblas i dagens penningvärde de kommande 20 åren, i genomsnitt i landet. Både för att säkra ett bra dricksvatten och rena sjöar och hav.

Läs ocksåHalverade elpriser hindrar prischock på boendekostnader: ”Det kan vara tillfälligt”

I en del kommuner kan det handla om mycket större ökningar. Dels varierar investeringsbehoven. Dessutom har en del kommuner i dag i det närmaste helt avskrivna anläggningar.
Pär Dalhielm, vd för Svenskt vatten, varnar för att vatten- och avloppsnäten kan stå inför en liknande situation som det svenska järnvägsnätet om inte renoveringstakten snabbas upp nu.

– Vi riskerar att stå med ett vatten- och avloppsnät som inte fungerar tillfredsställande, säger Pär Dalhielm.

Sveriges kommuner och landsting representerar kommunerna, som bär ansvar för vatten och avlopp. Experten Michael Öhlund poängterar också de lokala skillnaderna i hur underhållsbehovet ska tacklas. Helt beroende på hur stort underhållbehovet är och åt vilket håll befolkningskurvan går. I Stockholm finns resurserna att bygga ett nytt reningsverk. På andra håll i landet är förutsättningarna betydligt kärvare. Exempelvis för mindre kommuner med sviktande befolkningsunderlag.

Läs ocksåPia kräver skadestånd för brunt vatten i kranen: ”Värden har själv sagt att han inte skulle dricka det”

– Vi måste ringa in kommuner där det finns stora underhållsbehov. Taxorna kommer att behöva höjas, men hur mycket är rimligt? Blir det flera tusen procent kanske vi måste diskutera andra lösningar. Exempelvis förmånliga lån eller samverkan mellan kommuner, säger Michael Öhlund.

Höjda taxor för vatten och avlopp är inget nytt för Erik Elmgren, förhandlingschef på Hyresgästföreningens riksförbund, som varit inblandad i de årliga hyresförhandlingarna i åtta år. Tillsammans med underhållsbehov av fastigheterna är det vanligaste anledningen till höga hyreskrav. Föreningen försöker hålla tillbaka så att allt dyrare droppar inte spiller över på hyresgästerna.

– Det är viktigt att vi ställer krav på effektivisering och rationalisering hos bostadsbolagen, säger Erik Elmgren.

Läs ocksåPFAS ger rätt till skadestånd - Hem & Hyra listar var miljögiftet finns i dricksvattnet

Hyresgästföreningen försöker få kommunpolitikerna att förstå vilka effekter det får att kraftigt höja taxorna från ett år till ett annat.
Även om föreningen lyckas i sitt påverkansarbete så räknar Erik Elmgren med att vatten- och avloppstaxorna kommer att driva upp hyrorna, speciellt nu när räntorna tycks vara på väg uppåt och det inte längre är ett argument att hålla tillbaka hyresutvecklingen.

Alla tycks helt enkelt vara överens. Vatten- och avloppskostnaderna ­måste öka. Frågan är bara hur mycket. Och hur mycket hyrorna behöver höjas.

Här är vattnet dyrast:

Här är vattnet billigast:

Källa: Nils Holgerssonrapporten