Årsskifte med osäkerhet för hyresrätten
I flera års tid har hyresgästerna dragit fördel av låga räntor och en allmänt försiktig prisutveckling. Det har lett till att hyreshöjningarna stannat kring en procent. Hyresvärdarna och dess organisationer har beklagat sig över i praktiken fallande hyresintäkter, eftersom löner och taxebundna kostnader stigit mer än så. ”Underhållet bli lidande”, har varit en vanlig slutsats.
Under 2019 är det för de allra flesta hyresgäster slut på de blygsamma höjningarnas tid. Strax före jul var hyrorna för drygt 300 000 lägenheter klara. Höjningen ligger på i genomsnitt 1,75 procent för de kommunala bolagen och 1,9 procent för dem som bor hos privatvärd.
I Stockholm gick det ovanligt snabbt att komma överens – och höjningen är ovanligt hög: 2,35 procent. Men det är inte den största nyheten för hyresgästerna i huvudstaden. För några veckor sedan briserade nyheten att ett avtal om Stockholmshyra var klart. I decennier har parterna till och från förhandlat om att komma överens om en modell där hyresgästernas värderingar tydligare speglar hyressättningen. Men än återstår mycket arbete och säkerligen många diskussioner.
Stödet till nya hyresrätter och studentbostäder snabbstoppas. Så snabbt att alla byggherrar som har haft stödet med i sina kalkyler inte kommer att få det, trots att ansökningshandlingarna skickats in före årsskiftet. Antingen blir det till att strunta i att bygga, sätta högre hyror, eller sätta hyror som gör att det går att hyra ut alla lägenheter, men att huset går med minusresultat. Då tvingas bostadsbolaget göra en nedskrivning av värdet på huset.
Största frågetecknet lär emellertid vara de rekordlånga regeringsförhandlingarna. Friare hyressättning har varit en bricka i spelet för att få Centerpartiet och Liberalerna att släppa fram Stefan Löfven som statsminister. Då lär hyreshöjningarna bli betydligt högre än några procent.
