Bättre kontroll och ny teknik – det här kan din värd göra för att stoppa vattenläckorna
Vattenskadorna ökar kraftigt i svenska flerbostadshus. En stor anledning är att stammarna från miljonprogrammets dagar håller på att ge upp. På många håll är de ännu inte bytta.
Christian Mattsson är doktorand i installations- och klimatiseringslära vid Lunds universitet. Han forskar om vattenskador och är inblandad i ett projekt för att titta på vad som orsakar dem, vilka effekter de får och hur de kan minskas.
Han pekar på att det finns många tekniska lösningar som fastighetsägare kan använda.
Varnare och sensorer
– Det finns vattenfelsbytare man kan installera. De kan kopplas till vattenlarm som fungerar ungefär som en brandvarnare, men för vatten. Man kan också ha lokala läckagesensorer under exempelvis kylen och diskmaskinen, säger Christian Mattsson.
Men den allra bästa lösningen är en mer gammaldags metod.
– Det är att inspektera sina hus med jämna mellanrum. Att förebygga på olika sätt är alltid mindre kostsamt än att åtgärda problemen när de väl uppstått, säger Christian Mattsson.
Bättre koll behövs
2018 gjorde Kungliga tekniska högskolan (KTH) en rapport om vattenskador på uppdrag av Boverket. Den pekar på samma saker som Christian Mattsson nämner.
Dels behöver ny teknik användas mer.
Men dels behöver fastighetsägare bli bättre på att hålla koll på sina hus. KTH:s enkät visade att stora hyresvärdar, med mer än 10 000 lägenheter, upplevde större problem med vattenskador än vad mindre hyresvärdar gjorde.
Svårare för stora bolag
”Det kan tyda på att de större företagen inte har möjlighet att ha den bästa kontroll på statusen i alla sina byggnader”, skrev forskarna på KTH.
Poseidon är Göteborgs största hyresvärd med 28 500 lägenheter. Det är också ett bolag med mycket stora problem med vattenskador. Men Markus Svedberg, som är chef för fastighetsutveckling på Poseidon, håller inte med om att bolaget skulle ha dålig koll på sina hus.
– Så var det kanske 2018 när rapporten skrevs. Men idag skulle jag säga att vi har god kontroll. Våra husvärdar ronderar kontinuerligt, och i de hus där vi vet att det finns problem kommer tekniska förvaltningen och tittar, säger Markus Svedberg.
Kontrollerar badrum
Samtidigt påpekar han att det inte är så lätt som det kan låta att hålla koll på allt i ett hyreshus.
– Vi går inte in i lägenheterna så ofta. Men var femte år gör vi kontroll av innemiljö och då dokumenterar vi också skicket på badrummen, säger Markus Svedberg.
Hur det ser ut med stammarna kan vara ännu svårare att veta. De är ofta inbyggda i väggarna och i äldre hus finns inte serviceluckor där man kan titta in. Då måste man såga upp väggen.
Undersöker ny teknik
– Det är ju inte något som våra husvärdar gör på daglig basis. Vi får jobba mycket utifrån när vi vet att saker gjordes senast, och när det bör vara dags igen, säger Markus Svedberg.
Poseidon håller på och tittar på olika tekniska lösningar, som vattenfelsbrytare och vattenlarm. Men enligt Markus Svedberg finns flera svårigheter.
– Vad är ett onormalt flöde i ett hus? I ett hyreshus finns alltid droppande kranar och rinnande toastolar som hyresgästerna inte anmäler. Det är aldrig ett nollflöde. Och ska man ha individuella givare i varje lägenhet blir det enormt många. Mätsystemen håller inte heller koll på avloppen, säger han.
Sätter in dubbla rör
Men viss ny teknik använder Poseidon redan.
– När vi bygger nya hus eller stam- och badrumsrenoverar så sätter vi in skvallerrör i badrummen som indikerar om det läcker. Det görs ihop med rör-i-rör-konstruktionen som vi använder. Då rinner vattnet tillbaka till badrummet om det blir läckage på den inre ledningen. Men ska vi kunna sätta in sådant krävs det nyproduktion eller stamrenovering, säger Markus Svedberg.
