Annons

När som helst kan marken ge vika – deras hem står mitt i riskzonen ”Hade varit fruktansvärt”

Västra Götaland Från Jämtlandsfjällen ner till Skåne. Risken för jordskred väntas sexdubblas de närmaste 75 åren. Anna Lisa Boman, 95, bor mitt i ett av de värst drabbade områdena och har själv varit med om att hus och vägar kollapsat. "Det hade varit fruktansvärt om det blev ett nytt skred här", säger hon.
Foto: Mikael Berglund NyheterSTO / Anders Lundqvist / Linn Bergbrant
Anna Lisa Boman upplevde ett skred som dödade tre personer. Lena Lanebäck och Janne Johansson har fått besked om att deras hem står på lera som kan bli flytande. Nu ökar riskerna för varje år som går.

Terminen är snart slut. Det är den sista skoldagen innan ett efterlängtat sommarlov. Trots att det är en sval fredag, bara drygt tio grader varmt, sitter lärarna ute och dricker kaffe.

Året är 1957 och platsen är Lilla Edet, söder om Trollhättan utmed Göta älv. Någon ropar att barnen har börjat springa ner mot älven. Om bara några minuter ska flera personer dö, flera hektar raseras och industrier jämnas med marken.

ANNONSGuide till hemförsäkringar

– Det blev fullständigt kaos. Jag minns hur barnen från Göta skulle åka hem, men hela vägen hade rasat så de fick vända, säger Anna Lisa Boman, en av lärarna som var på plats vid Götaraset 1957.

”Götaraset” en naturkatastrof den 7 juni 1957 där delar av samhället Göta i Lilla Edets kommun drevs ut i Göta älv.

I Lilla Edet är riskerna för skred höga och problemen stora.

Flera områden med hög risk

SGI, Statens geotekniska institut, har en färgkodad karta som visar risken för skred längs Göta älv. Gult, orange och rött. Gult betyder låg skredrisk, rött betyder hög. I Lilla Edet finns en rad industri- och bostadsområden som är byggda på områden med hög skredrisk.

– Det hade varit fruktansvärt om det blev ett nytt skred här. Vad gör vi då? Nu när skredet ­inträffade i Stenungsund tänkte jag att det kan mycket väl hända igen, säger Anna Lisa Boman som bott i Lilla Edet sedan 1951.

Anna Lisa Boman.

Bara villaägarna informerades

Faran finns på fler håll än i Lilla Edet. Lena Lanebäck fick beskedet när hon slog upp Kungsbacka-Posten en dag i oktober. Huset där hon bor i Anneberg norr om Kungsbacka ligger mitt i en lokal riskzon för skred.

– Kommunen hade berättat för villaägarna runtomkring, men ingen hade pratat med oss hyresgäster, säger hon.

Läs ocksåGodsägarna krävde dubblerad hyra i nämnden: "Ville veta var taket går"Tvådelad bild. Ena bilden visar en tvättstuga som är i dåligt skick. På den andra bilden ser man en kruka på en kabeltrumma i förgrunden. Därefter utsikt över en stor gräsmatta och i bakgrunden syns ett vitt hus.
Hyresgästerna Jean Svensson, Fisal Essawy, Janne Johansson och Lena Lanebäck bor mitt i en lokal riskzon för jordskred. Nu utför Kungsbacka kommun fördjupade studier för att se hur stora riskerna är och vad som kan göras.
Deras hyreshus står på mark som kan bli kvicklera. Hyresgästerna Jean Svensson, Fisal Essawy, Janne Johansson och Lena Lanebäck fick informationen genom media.

Beskedet kom ändå inte helt oväntat för Lena och hennes grannar i de två hyreslängorna, som totalt rymmer åtta lägenheter.

Kvicklera i marken

Bakom hyreshusen sluttar marken kraftigt ner mot den slingrande Kungsbackaån. På andra sidan ån planerar kommunen ny centrumbebyggelse. Men under 2023 gick larmet om att det finns risk för kvicklera i marken där. Det betyder att leran under vissa förhållanden kan bli flytande.

Byggplanerna har sedan bantats. Nu kommer de nya husen på andra sidan att ligga längre bort från å-ravinen.

Läs ocksåFlera års slarv med hyran och varningar om uppsägning – så räddades ändå kontraktet
I slänten ner mot ån finns ”ärr” efter tidigare skred.

– Vi är ju inte dummare än att vi räknat ut att om det är rasrisk på andra sidan ån, så varför skulle det inte vara det här också? Och i somras såg vi att det var folk här och borrade och tog prover, säger Lena Lanebäck.

Risker över stora delar av landet

Beskedet om skredrisk i Anneberg kom bara en månad efter att E6:an rasat i Stenungsund, sju mil norrut.

Att återställa skadorna från E6-radet beräknas kosta en miljard kronor.

Och månaden innan dess, i augusti, drabbades Åre i Jämtlandsfjällen av en slamström. Vattenmassorna svepte med sig jord, sten och växtlighet och orsakade skador på hus och gator i samhället.

Skred, erosion och översvämningar väntas bli allt vanligare problem i takt med att klimatet förändras och nederbörden ökar på många håll.

När det gäller skred räknar svenska forskare med en sexdubbling av riskerna fram till år 2100 om inget görs. Kostnaderna för samhället beräknas till en halv miljard kronor om året.

Annons

Värst i Västsverige

Ett tiotal regioner i Sverige har störst problem. Av dem är Västsverige nummer ett på listan. Här finns lerjordar med stor risk för kvicklera.


Allra störst konsekvenser skulle ett stort skred få i själva Göta älv. Älven är en viktig transportled, innehåller tre vattenkraftverk, kantas av industrier med förorenad mark och är samtidigt dricksvattentäkt för fyra kommuner, däribland Sveriges andra stad Göteborg.

– Ett skred i älven påverkar inte bara dem som bor där, utan hela samhället, säger Per Bolin på Statens geotekniska institut (SGI).

Han är chef vid sekretariatet för Göta älv, en del av Göta älv-delegationen.

Pilotprojekt för klimatanpassning

Göta älv-delegationen är ett samarbete mellan SGI, Västra Götalandsregionen, kommunerna längs Göta älv och flera andra myndigheter och aktörer.

– Det här är ett pilotprojekt inom storskalig klimatanpassning. Det är stora kostnader för att förebygga de här problemen, men skulle vi få ett skred blir det ännu dyrare. Nu har vi tid på oss och pengar till bidrag, men då är det viktigt att också ta vara på möjligheterna, säger Per Bolin.

År 2012 gjordes en översiktlig utredning av älvdalen. Baserat på den gör SGI nu närmare studier av 160 områden längs Göta älv.

– När vi går in och gör åtgärder är det väldigt viktigt att vi har gjort en noggrann undersökning innan. Ofta innebär åtgärderna att avverka skog och schakta lera, det är rätt stora ingrepp i naturen, säger Per Bolin.

Nybyggen har stoppats

De ökande riskerna påverkar även möjligheten att bygga nya bostäder.

I Trollhättan utmed Göta Älv tvingades kommunen ställa in ett planerat bygge av flerbostadshus 2022. Om allt hade gått i lås hade runt 20 000 kvadratmeter kunnat bebyggas.

I Lilla Edet projekteras 50 nya ­hyresrätter mitt i centrala stan i en gul zon. Förhoppningen är att bygget ska påbörjas i år.

– Vi saknar några viktiga pusselbitar kring markförhållanden för att kunna färdigställa projekteringen och därför dröjer även byggstart, skriver Paulina Aldåsen, tillförordnad fastighetsut­vecklingschef vid Edethus i ett mejlsvar.

”Lite slukhål här och där”

Granne till Anna Lisa Boman och boende i en röd zon, en zon med hög risk för skred och ras, är Ann-Karoline Adolfsson.

–  Vissa säger att man inte bör vara så orolig. Men man vet ju aldrig. När man är ute och går kan man se lite slukhål här och där, men jag skulle väl inte säga att jag är speciellt orolig ändå, säger hon.

Annons

För Ann-Karoline som odlar i ­rabatterna gäller det att fylla på jord varje år.

– Det räcker att man gräver en ­decimeter eller två så är det lera ­undertill, säger hon.

Staten betalar – ibland

För de skredsäkringar som pågår längs älven står staten för hela notan.

I områden utanför själva älvdalen och i andra kommuner, som Kungsbacka, Stenungsund och resten av Sverige, går det däremot bara att få bidrag upp till 60 procent.

Den extra reskostnaden när trafiken leds om har beräknats till 1,6 miljarder kronor på ett år.

Christian Carlsson är samhällsplanerare i Kungsbacka kommun. Han säger att det hittills är oklart om kommunen ska bekosta alla åtgärder i Anneberg eller om bostadsbolaget Eksta och de berörda villaägarna också får betala.

– Jag vågar inte säga det än, vi behöver utreda ett snäpp till först vad som behöver göras, säger Christian Carlsson.

Hundratals miljoner

Förra året betalade SGI ut runt 50 miljoner i bidrag för skredsäkring. I år siktar man på en dubblering. Snart väntas myndigheten betala runt 150 miljoner kronor per år.

På flera ställen i Anneberg har Kungsbackaån fått förstärkt erosionsskydd på senare år. Men inte närmast husen där Lena Lanebäck och hennes grannar bor.

– Vi har fått veta att kommunen ska gå vidare och undersöka mer nu under våren. Senare ska det kanske grävas ner någon sorts kännare också, som kan slå larm om marken rör på sig, säger hon.

”Vill inte flytta”

Efter den inledande kommunikations­missen så tycker Lena Lanebäck att ­informationen varit bra. Både från ­kommunen och från hyresvärden, ­kommunala Eksta. Informationsmöten har hållits och Eksta skickar alla uppdateringar från kommunen vidare till hyresgästerna.

– Det vi undrar nu är dels hur stora riskerna är, dels om de kan göra något åt det. Jag trivs väldigt bra här och vill inte flytta härifrån. För det var ju de ­tankarna jag fick när jag hörde om det här, att jag måste flytta, säger Lena Lanebäck.

I Lilla Edet hemma hos Anna Lisa Boman fortsätter livet som vanligt. Hon har bott länge på mark med hög skredrisk och säger att hon inte tänker på det speciellt mycket längre.

– Vi lever som om ingenting skulle hända igen, tyvärr. Vi har vant oss vid att risken finns och slutat tänka på vad som han hända.

Läs också Kommunen grep in – unikt undantag från uthyrningsregler när Leksandsbo fick ny bostad Ingrid i Gottsunda fick besök av EU-projekt – så vill Uppsalahem minska sitt klimatavtryck Renoveringskaos och sparkad vd - nu växer ilskan mot det kommunala bolaget: "Vi får inga svar"

Copyright © Hem & Hyra. Citera oss gärna men glöm inte ange källan.