Henrik avbildar allt och alla
Ditt senaste fotoprojekt handlar om MBU, människan bakom uniformen, där ungdomar fått prova på blåljusyrken. Hur var det att vara med där? (Läs artikel, och se Henriks bilder här.)
– MBU är bland det roligaste projekt jag gjort! Jag är oerhört imponerad av ungdomarnas vetgirighet, öppenhet och engagemang. Det är något som kommer att betyda mycket för Borlänge framöver.
Du har ju fotograferat på heltid sedan nittiotalet, hur började ditt intresse för bilder?
– Jag började på mediaprogrammet och jag greps direkt av magin med att jag kunde se ett ögonblick, trycka på en knapp och sedan gå in i ett mörkt rum och se det där ögonblicket komma fram igen på ett papper. Det blev nästan som en drog! Jag kommer nog aldrig riktigt att komma underfund med hur den där magin fungerar!
Och sedan har det bara fortsatt?
– Ja, jag fick beröm för mina bilder, jag fick bekräftelse och kunde känna själv att ”det blev ju bra det där”. Alla som tar bilder tycker det är något speciellt med att se sitt namn, sin byline, i en tidning eller på webben. Det är en kick som man söker.
Men det är väl inte din enda drivkraft?
– Nej, jag vill berätta om människors livsvillkor också så klart. Men bylinejakten, drivet efter att bli publicerad, är stor, så känner alla som fotograferar.
Vilken är den största skillnaden mellan att fotografera digitalt jämfört med den analoga mörkrumstiden?
– Den digitala tekniken har gjort fotograferandet demokratiskt, det kostar ju inget att ta bilder – många bilder – i dag. Men det viktigaste är ju fortfarande att ta bra bilder, och man kan ösa på med en digital kamera!
Din arbetskamrat Hasse Eriksson säger att du alltid tar bra bilder oavsett vad du ska skildra och att du har en unik glöd för det du gör. Håller du med om den beskrivningen?
– Det är ett egocentriskt yrke jag har så jag måste alltid utmana mig själv annars stannar jag upp. Om jag har tre timmar över en torsdagsmorgon och åker ut och tar 300 dåliga bilder så gör det inget, jag har i alla fall försökt mig på något nytt.
Och vilket blir ditt nästa projekt?
– En norsk fotograf gjorde för några år sedan en bildserie från Tjärna Ängar där hon aldrig varit förr. Hon såg saker där som jag aldrig sett tidigare, det är fantastiska bilder. Kanske skulle jag också göra något sånt, ta mig till platser där jag aldrig varit förr.
Namn: Henrik Hansson, 41 år.
Familj: Fru Mari, sönerna Douglas, Alfred och Holger.
Bor: Hyresfyra i centrala Borlänge.
Aktuell: Har bland annat följt projektet MBU, människan bakom uniformen, ett skiftlag på SSAB, ett dragkampslag, det somaliska bandylandslaget, fotbollslaget Dalkurd och hemlösa på Ria. Allt utanför jobbet som nyhets- och reklamfotograf.
Övrigt: Älskar flugfiske, särskilt när harren fastnar.
