Ingen trygghet och skyhög hyra – Sonja, 77, känner sig lurad
– Jag tycker det är skandal att kalla det trygghetsboende, som det står på kontraktet. Här kunde jag ligga och dö och ingen kommer upptäcka det.
Sonja Leikrans, 77, flyttade in i allmännyttiga bostadsstiftelsen Signalistens hus Palsternackan i Solna 2019. Hon tillhör de yngre hyresgästerna. Många är uppåt 80, 90 år.
– Trygghet för mig är att om det händer mig något finns det snabb hjälp att få. Det här är vanliga lägenheter med hög hyra – inget annat. Jag är besviken.
Trygghetsbostäder ska ha ett gemensamt utrymme för hobby, rekreation eller måltider och tillgång till daglig personal eller gemensamma tjänster som till exempel gym eller frisör.
– Det som var viktigt för mig när jag flyttade in var att det skulle finnas lunch och middag. Det blir en grund för att umgås, säger Sonja Leikrans.
Innan hon anmälde intresse för lägenheten frågade hon om gemensamma middagar i huset. På visningen fick hon veta av Signalisten att den möjligheten skulle finnas. När hon flyttat in ringde hon till bolaget och fick samma besked – måltider var på gång.
För några veckor sedan kom beskedet att det enda som kommer finnas är möjligheten att köpa lunch mitt på dagen på ett sjukhem i området. Inget annat. Det var inte vad Sonja Leikrans väntat sig.
– Nu blir det att jag slarvar med maten. Här hemma plockar jag bara något från frysen. Fiskbitar och kokar lite potatis. Andra i huset har sagt att de bara äter gröt till lunch.
Äldre som bor ensamma riskerar att äta sämre och kan få näringsbrist, påpekar hon.
Signalisten hänvisar till att det finns en gemensam lokal för de boende i ett av husen. Det är ett rum som rymmer 20 personer med ett litet kök. Det är svårt att föreställa sig hur det skulle gå att ordna gemensamma aktiviteter och middagar här för de över hundra personer som bor i husen.
– Jag förstår inte hur Signalisten har tänkt. Här finns absolut ingen plats att umgås. Jag hade det bättre där jag bodde innan. Nu betalar jag 5 000 kronor mer i månaden för ingenting, säger Sonja Leikrans.
Curre Hansson, distriktsordförande PRO Stockholms län, menar att Boverket aldrig varit tydliga med vad ett trygghetsboende är och att det ställer till problem.
– Det är inte bra om folk känner sig lurade på boendekvalitet och ännu värre om det handlar om ett kommunalt bolag. Det borde fastighetsägaren vara intresserad av att rätta till.
Hus för äldre anpassat för barn
Sonja Leikrans har också reagerat på alla barnspärrar i lägenheten.
– Här flyttar man in i ett hus för 60+ och så är det anpassat för barn. Jag som har problem med mina händer har inte kunnat öppna fönster och dörrar. Det har varit bedrövligt.
När hon vände sig till Signalisten sa stiftelsen att de måste bygga för barn för att få godkänt. Hon blev hänvisad till att söka bostadsanpassningsbidrag hos kommunen för att ta bort spärrarna.
Hon menar att flera i huset känner sig besvikna. En annan hyresgäst berättar för Hem & Hyra att omsättningen är stor. Flera uttrycker att de känner sig ensamma och ställer sig frågan vad det här med trygghetsboende innebär. ”Det finns ingen service överhuvudtaget i huset”.
Skyhöga hyror
Samtidigt har Sonja och hennes grannar skyhöga hyror. Signalisten har fått över 13 miljoner i statligt stöd för att bygga boendet. Även så kallade kombohus har använts, där syftet är att få ner byggkostnaderna och därmed hyrorna. Trots det betalar Sonja över 12 000 kronor i månaden för sin trea på 67 kvadrat. Det är högre än snittet för nyproduktion i Storstockholm. Hyran, som inte förhandlas med Hyresgästföreningen, kommer höjas stegvis till över 14 000 kronor år 2029.
– Ju mer jag tänker på det här desto mer övertygad blir jag att Solna kommun vill tjäna pengar på oss äldre, säger Sonja Leikrans.
Använt trygghetsbostad lättvindigt
Anne-Jeanette Johansson på Länsstyrelsen säger att Signalisten använt ordet trygghetsbostad lättvindigt.
– I det här fallet har Signalisten ansökt om stöd för hyresbostäder för äldre, inte trygghetsboende. Vad de sedan kallar det för gentemot hyresgästerna följer vi inte upp. Vi lägger oss inte i hur de saluför lägenheterna, säger hon.
Men även i Länsstyrelsens beslut om bidrag på över 13 miljoner till Signalistens boende står det på ett ställe att det handlar om ”trygghetsbostäder”. Något Anne-Jeanette Johansson kallar ”olyckligt”.
Hem & Hyra ringer upp Robert Engholm, förvaltningschef hos bostadsbolaget Signalisten, och frågar varför de kallar husen i Solna för trygghetsboende.
– Det här är en aktuell fråga för oss. Vi håller på och tittar på det här. Vi har sagt att vi är ett trygghetsboende och ser om vi uppfyller det.
Vad är det som skapar trygghet i huset menar ni?
– Det kan handla om spisvakt och andra anpassningar. Jag får återkomma till dig om vad som ingår enligt oss. Vi har till exempel ett gemensamhetsutrymme där man kan samlas och äta mat och titta på tv.
Hur har ni tänkt att de över hundra hyresgästerna ska kunna samlas i lokalen för max 20 personer?
– Om man ska bygga lokaler för över hundra personer blir hyran därefter. Det går inte att ha ytor som står outnyttjade.
Robert Engholm hänvisar vidare till Åsa Hart, kommunikationschef, Signalisten. Hon säger att lägenheterna är anpassade för äldres behov. Hon nämner också möjligheterna till måltider i en gemensam matsal, att det är en del av tryggheten i boendet.
En hyresgäst fick vid visningen besked att det skulle finnas matgemenskap i huset. Så blev det inte och hyresgästen känner sig lurad. Hur ser ni på det?
– Det är jättetråkigt om de tycker att de har fått fel information. Vi delar inte bilden att vi sagt något som inte stämmer överens med vad som erbjuds.
Värd efterfrågas
Flera hyresgäster har hört av sig till Signalisten och frågat om det kommer finnas personal på plats i huset.
– Vi har börjat titta på möjligheten att ha en värd på plats eftersom många har efterfrågat det, säger Åsa Hart.
När kommer det vara klart hur det blir?
– Jag kan inte svara på det då vi precis har börjat titta på det.
Varför har ni hyror på 12 000 kronor i månaden och mer när Signalistens stadgar slår fast att bolaget ska tillhandahålla bostadshyreslägenheter till lägsta möjliga pris?
– Det här är nyproduktion. Det är alltid dyrare. Våra projekt måste gå runt ekonomiskt. Vi har kommit fram till att det är rimliga nivåer.
