Annons

96-årige Kettil dog när kylen tog eld – därför väntas dödsbränder bland äldre öka kraftigt

Nyheter 96-årige Kettil Wullt låg troligen i sängen när kylskåpet började brinna. Han försökte ta sig ut, men hann inte. Hem & Hyra kartlägger de billiga åtgärderna som kunde ha räddat hans liv.
Dödsbränder bland äldre. Kettil Wullt dog i en brand.
Foto: André de Loisted/Getty

Det började med ett tekniskt fel i det gamla kylskåpet: En gnista från startrelät eller en överhettning i kompressorn. Kanske antändes damm som samlats bakom kylen. Kanske var det isoleringen i kylen som fattade eld direkt.

Bakom kylskåpet fanns ingen vanlig vägg, bara köksskåpets masonitskiva skilde kylen från baksidan av en garderob i sovrummet.

ANNONSRebeckas framgångsrika bytesresa – så lyckas du med din

Hur länge det hade pyrt och ­flammat där innan Kettil Wullt ­upptäckte ­branden vet vi inte. Ingen har hört ­någon brandvarnare ljuda från lägen­heten. Men någon från hemtjänsten gick förbi och såg rök välla ut från hans vardagsrumsfönster och en anställd hos hyresvärden kände röklukt i källaren.

Hade ropat på hjälp

Klockan 8.43, den 3 september 2020, fick räddningstjänsten larmet. När rökdykare tog sig in i lägenheten låg ­Kettil Wullt livlös på vardagsrumsgolvet. ­Sonen Björn Wullt vill helst inte tänka på vad som hände.

– De hade hört far ropa. Om han hade dött i sängen hade man kunnat tänka sig att han sov när han dog, men nu hade han ropat på hjälp. Det känns inte bra, säger han och skakar lite på huvudet.

Läs också95-årig kvinna störde grannarna – fick kontraktet uppsagt: "Stor påfrestning"

– Far var nästan 97 år. Då är man ­beredd på att han kan dö när som helst. Men det här blev så grymt.

Dödsbränder bland äldre. Björn Wullt sörjer sin far Kettil.
Björn Wullt var beredd på att hans 96-årige far kunde dö när som helst. Men att det blev i en brand är svårt att tänka på. ”Det är så grymt”, säger han.

Vi sitter i foajén utanför stiftelsen ­Thulehems lunchrestaurang i ut­kanten av Lund. I dag serveras ­kycklingbröst med potatisgratäng, rödvinssås och blomkål. Äldre damer och herrar ­passerar i strid ström, hejar och små­pratar vant med varandra.

Thulehem är ett seniorboende för dem som fyllt 55 och förutom tillgång till lunchrestaurang finns här mängder av olika aktiviteter, som ­jympa, hantverks­träffar, biljard och vin­provningar.

Läs ocksåBrandskydd för äldre: Så kan du hjälpa dina gamla anhörigaBrandskydd dödsbrändernas offer

Kettil Wullt var inte så mycket för ­sådant umgänge, utan satt helst och ­läste i sin tvårummare. Han hade ­arbetat hela livet som domare och ­efter pensionen flyttat från Halmstad till Lund för att komma närmare sina tre vuxna barn. Han trivdes på ­Thulehem och länge ­klarade han sig själv, men de sista åren började ett långt liv ta ut sin rätt.

Mot slutet kom hemtjänsten ­flera gånger om dagen, plus en privat ­hemhjälp som barnen anlitade. In i det sista ville han, som så många ­andra, bo kvar i sin lägenhet men två dagar före branden ansökte han om plats på särskilt boende för äldre.

Dödsbränder bland äldre ökar

Kettil Wullt var en av 89 personer i ­Sverige som dog i bränder det året. De senaste tio åren har siffran legat på i ­genomsnitt 90 döda.

Trots att Sverige har en nollvision, att ingen ska dö eller skadas allvarligt i bränder, väntas allt fler 80+are ­drabbas de närmaste åren. Beräkningar från Lunds tekniska högskola förutspår en ökning med 19 procent från i år fram till 2030.

Det beror på att antalet ­personer i den åldersgruppen ökar och att fler bor kvar i sina vanliga bostäder, utan ­särskilt brandskydd. De äldsta är ­nämligen ­kraftigt ­överrepresenterade i ­döds­bränderna. Jämfört med hela ­befolkningen är risken att dö i brand dubblerad för dem som är mellan 65 och 79 år och fyrdubblad för dem som har fyllt 80. Om den äldre samtidigt röker är risken 22 gånger så hög.

Det beror inte på att äldre är mer ­slarviga än andra. Tvärtom, de orsakar färre bostadsbränder än yngre åldersgrupper. Men när det ändå händer blir följden ofta betydligt allvarligare.

Dödsbränder drabbar de med nedsatt förmåga

Hem & Hyra har gått igenom rapporter från samtliga 87 dödsbränder i flerbostadshus från 2020 och framåt. Över hälften av de som avled var över 64 år.

Räddningstjänstens ­olycksutredare har noterat i sina rapporter ifall de ­av­lidna av någon anledning kan ha haft särskilda svårigheter att hantera en brand. Bara sju av de omkomna ­verkade inte ha haft några sådana hinder. I 25 fall var det svårt att bedöma, men 55 ­personer hade någon form av nedsatt förmåga.

Det handlar om kvinnor och män som var rullstolsburna, gamla som ­behövde rullator för att ta sig fram. Personer med missbruk som sovit tungt. Helt ­säng­liggande personer, varav två med amputerade ben, som inte haft en chans att fly. Och Kettil Wullt, vars kylskåp började brinna.

Annons
Dödsbränder bland äldre. Kettil Wullt dog i en brand.
Kettil Wullts rullator stod kvar i sovrummet. Själv hade han tagit sig till vardagsrummet, men kom inte ut.

I sin krafts dagar kunde han kanske ha tagit sig ut ur lägenheten. Men vid snart 97 års ålder, med stapplig gång och utan rullatorn till hands, gick det inte.

Förväntas kunna utrymma själv

Det är sedan länge känt vilka ­grupper som är mest riskutsatta. Det ­behöver inte heller vara svårt att hitta ­individerna det handlar om. Till ­exempel en ­äldre, ensamstående rökare med ­rörelsehinder och med brännmärken på golvet. Ofta kan hemtjänstpersonal se att här finns risk för brand.

Men vem ska ta ansvaret för att göra något åt det?

Formellt är det individens eget ansvar. Den som bor i vanlig lägenhet förväntas själv kunna utrymma vid brand. Ta sig ut och ner för trappor ­eller klättra ut genom fönster och ner för en brandstege.

– Men man kan inte lägga ­ansvaret på någon som inte har möjlighet att ­uppfylla det, säger brandforskaren Marcus Runefors, universitetslektor vid Lunds tekniska högskola.

Dödsbränder bland äldre. Marcus Runefors forskar om bränder.
Marcus Runefors vill se lagändringar så att kommuner får tydligare ansvar för brandskydd för särskilt riskutsatta personer. 

Kostar 900 kronor att installera

Det finns enkla och billiga lösningar: Till exempel att koppla ihop brandvarnare med trygghetslarm.

I stället för att lita på att den boende själv, grannar eller förbipasserande märker att det brinner, går då larmet automatiskt till en larmcentral som snabbt kan skicka ut räddningstjänst och hemtjänst. På det tjänar man många minuter, som kan vara helt avgörande vid en bostadsbrand.

– Alla med trygghetslarm borde ha det. Det är en billig och enkel åtgärd som räddar liv, säger Marcus Runefors.

Men kommunerna är inte tvungna att vidta sådana brandskyddsåtgärder och de allra flesta gör det inte. En färsk undersökning från Socialstyrelsen visar att bara var sjätte kommun erbjuder sådana larm. Detta trots att det är samhällsekonomiskt klart lönsamt enligt en studie från Karlstads universitet.

Ett vidarekopplat larm hos äldre som bor kvar i vanlig lägenhet kostar kanske 900 kronor att installera. Det kan jämföras med att en plats på särskilt boende kostar i snitt över 70 000 kronor per månad för kommunerna.

Dödsbränder bland äldre. Björn Wullt framför huset där fadern dog.
Björn Wullt säger att det har gnagt i honom att det som ska vara ett ”tryggt seniorboende” inte har bättre brandskydd.

Hyresvärdens ansvar?

I Kettils Wullts hemkommun Lund motionerade Liberalerna 2017 om att man skulle erbjuda sådana larm. Förslaget gick igenom, men eftersom det skulle bli en dyr extratjänst till det trygghetslarm man då hade, inväntade kommunen en ny upphandling. Det höll på att införas i Lund hösten 2020, när Kettil dog.

Hade det funnits på plats hos honom så hade han troligen klarat sig, enligt en uppskattning från Räddningstjänsten Syd.

Sonen Björn har, liksom de flesta privatpersoner, inte hört talas om den typen av brandskyddslösningar. Han har i stället funderat mycket över hyresvärdens ansvar.

Kettil Wullt hade bott i sin lägenhet i 30 år utan att få nytt kylskåp. Hur kan det vara tillåtet om det nu är känt att gamla kylskåp kan orsaka bränder? Och borde inte ett seniorboende hjälpa till att städa bakom kylskåpen och byta batterier i brandvarnare när många av hyresgästerna inte kan förväntas klara det själva?

Dödsbränder bland äldre. Kylskåp som fattat eld.
Olycksutredningen efter branden där Kettil Wullt avled pekar på att branden startade i det gamla kylskåpet och fick fäste i garderoberna bakom.

– Jag inser nu att de inte har något ­juridiskt ansvar för det. Men jag kan ändå tycka att det är ett moraliskt ansvar när man gör reklam för att det är ett tryggt seniorboende.

Annons

Inget finns dokumenterat

Maria Gross, som är verksamhetschef på stiftelsen Thulehem, tycker att de tar sitt ansvar. När fastighetsskötarna är inne hos hyresgäster i andra ärenden ska de passa på att testa brandvarnaren och byta batteri ifall det behövs. Och om hyresgäster anmäler fel på kylskåp så byter Thulehem ut det.

Finns det inte en underhållsplan som innebär att ni byter ut gamla vitvaror även om hyresgästen inte klagar?

– Jo, vi har en plan att vi sätter in nya kylskåp efter 15 till 20 år. Jag vet inte hur det kommer sig att den här kylen var så gammal. Styrelse och chefer har bytts ut och det finns inget dokumenterat. Men efter den förfärliga branden har vi bytt massor av kylskåp, säger hon.

Thulehem har också ordnat möten med räddningstjänsten och skickat ut informationsblad om vikten av att städa bort damm, till exempel.

– En brand tar sig lättare om det är dammigt bakom kylen och hyresgästen har eget ansvar att se till att det är rent. När man är äldre är det inte helt lätt, men då får man anlita städbolag i så fall. Det ansvaret ligger inte hos oss, säger Maria Gross.

Dödsbränder bland äldre kartlagda

Brandforskaren Marcus Runefors vid ­LTH:s avdelning för brandteknik ­berättar att det inte är helt ovanligt att gamla kylskåp och andra ­vitvaror börjar brinna. Oftast blir det bara ­materialskador, men om den boende inte kan utrymma på egen hand så finns en risk för att det leder till en dödsbrand.

Andra brandorsaker är dock ­betydligt vanligare. Tillsammans med tre andra forskare har Marcus Runefors ­analyserat alla dödsbränder i Sverige under 20 år och särskilt de bränder där personer över 65 år avlidit. Var ­fjortonde brand berodde på tekniska fel, till ­exempel i vitvaror. Nästan hälften ­berodde på ­cigaretter eller levande ljus.

Marcus Runefors påpekar att det inte handlar om att äldre glömmer att släcka ljusen eller cigaretten. Snarare att ­någon råkar få en ärm för nära en ljuslåga och att tröjan börjar brinna. ­Eller, ännu ­vanligare, att man tappar en ­glödande cigarett.

– Finmotoriken blir sämre när man blir äldre och då är det lättare att tappa cigaretten – och svårare att göra något åt det om man tappar en, säger han.

Har räddat liv och begränsat bränder

Det finns kommuner som sedan länge har satsat på att minska allvarliga ­bränder hos sina äldre invånare. Malmö stad använder vidarekopplade brandvarnare och bara i fjol ledde det till 33 utryckningar, enligt Britt-Marie Andersson som är seniorsamordnare på Räddningstjänsten Syd.

– Det har räddat liv hos oss och även begränsat bränder som hade blivit mycket allvarligare annars.

Dödsbränder bland äldre. Britt-Marie Andersson förebygger bränder bland äldre.
Britt-Marie Andersson, seniorsamordnare på Räddningstjänsten Syd.

Ibland kanske utryckningen sker i onödan. Problemet är redan löst när räddningstjänsten kommer fram. Men Britt-Marie Andersson menar att det är självklart att åka ändå.

– Eftersom det är en sårbar grupp så åker vi hellre en gång för mycket än för lite. Det är så skönt när vi har lyckats rädda någon och man blir så ledsen när det händer något som var onödigt.

Läs också Så kan dödsbränderna bli färre - men ingen vill ta på sig ansvaret: "Extremt riskutsatta" Brita och Thomas oroliga för brand på trygghetsboendet: "Känns livsfarligt" Dagny betalar för spa-avdelning hon inte kan använda

Copyright © Hem & Hyra. Citera oss gärna men glöm inte ange källan.