HemHyra.se använder sig, precis som flertalet andra webbplatser, av cookies för att förbättra servicen för er besökare. Läs mer om Cookies

Kommuner kan få problem när nyanlända får förtur

Nyheter Förtroendet för kösystemet kan minska när nyanlända får gå före i bostadskön. Samtidigt kan den så kallade bosättningslagen i långa loppet förbättra andra gruppers chanser att få en bostad, säger Hyresgästföreningens chefsekonom.
Foto: Patrick Ekstrand
Hyresgästföreningens chefsekonom Martin Hofverberg tror att förtroendet för kösystemet riskerar att skadas när nyanlända får förtur – samtidigt har frågan belyst det faktum att bostadsbristen måste byggas bort.

– På lång sikt har det ett politiskt pris, eftersom man riskerar att skada förtroendet för kösystemet, kommenterar Martin Hofverberg Hem & Hyras artiklar om förturer för nyanlända som Migrationsverket fördelar bland landets kommuner.

– Det viktigaste är att man som kommun visar att man har en ambition att förse alla medborgare med lägenheter. Har man inte visat någon sådan ambition och helt plötsligt skapar förtur för vissa grupper får man nog problem.

Läs ocksåNyanlända får förtur i stora delar av landet

Att bara använda lägenheter inom allmännyttan för att inhysa nyanlända är en alldeles för enkel väg att gå, menar Hofverberg. Olika kommuner hal valt olika strategier, men Hyresgästföreningen ser helst att kommunerna anstränger sig för att fördela nyanlända så att de inte bara hamnar i lägenheter som ingår i kösystemet. Stockholm är ett lyckat exempel, trots att det har handlat om att hitta bostäder till tusentals nyanlända säger Hofverberg. Personer som annars har rätt till förtur, till exempel de som måste ha ett nytt boende efter att ha blivit utsatta för fridskränkning, fick därmed inte svårare att få förtur.

– I Stockholm fick man som mest ta emot uppemot 3 000 per år enligt bosättningslagens kvoter, men det ordinarie förturssystemet på cirka 300 lägenheter om året kunde fredas samtidigt som de flesta av allmännyttans lediga lägenheter gick till bostadskön. I stället byggdes modulbostäder och uttjänta servicehem byggdes om till boenden för nyanlända, säger Hofverberg.

Flera andra kommuner runt om i landet har även de hittat andra lösningar än att bara inhysa nyanlända i allmännyttans lägenheter. Lomma kommun i Skåne har till exempel beslutat att köpa ett gammalt hotell och bygga om det till bostäder för nyanlända.

Läs ocksåMiljonkontrakt påskrivet - Lomma köper gårdshotell till nyanlända

– Det viktiga är att de här tillfälliga lösningarna inte blir långsiktiga. Man måste ha en långsiktig strategi att bygga efter behov. Bara då kan vi lösa bostadsbristen för alla grupper.

För att det ska lyckas krävs att man säkrar finansiering för nybyggen, säger Hofverberg.

– Budskapet till statsmakterna är att man måste hitta en finansieringsform som håller över konjunkturcyklerna. Det är därför vi har föreslagit statliga topplån.

Läs ocksåNyanländ familj bor på hotell för 65 000 kronor i månaden

Men att nyanlända fördelas på landets kommuner är bra, säger Hofverberg och lägger till att detta kastar ett vidare ljus på behovet av bostäder.

– Bosättningslagen är en bra lagstiftning. Det är alldeles utmärkt att man fördelar nyanlända solidariskt bland kommunerna. När kommunerna mer handgripligen måste förse en viss grupp med boende har det gett en diskussion om en planering för ett generellt bostadsbehov i kommunerna, det tror jag är nyttigt. Den statliga utredning som just var ute på remiss, Ett nytt bostadsförsörjningsansvar, är också ett steg i rätt riktning.

Läs också Så många nyanlända ska Sveriges kommuner ta emot under 2019 Han var oförsäkrad när lågorna kom

Copyright © Hem & Hyra. Citera oss gärna men glöm inte ange källan.