Kommuner larmar: därför är byggstödet oanvändbart ”Värdelöst för oss”
Carina Henriksson var inte beredd att betala 7 000 kronor för en nyproducerad tvåa i Piteå. Nu hyr hon ett hus istället. Om investeringsstödet hade gått att använda hade en tvåa varit mycket billigare och överkomlig för henne.
Hem & Hyra har gjort en enkätundersökning bland allmännyttorna i de fyra nordligaste länen. Av de 28 som svarade uppgav sex att det fanns större eller mindre problem med det statliga investeringsstödet för byggande av hyresbostäder. Fyra svarade att det var dåligt eller oanvändbart. Fyra att det var bra och passade deras behov. 14 uppgav att de inte hade någon åsikt.
I Piteå bor 42 000 invånare. Behovet av lägenheter är stort och bostadskön lång. I centrala stan kan man få vänta mellan tio och femton år på en lägenhet. De nyproducerade lägenheterna har kortare kö, men de är dyra att hyra.
Maria Sandström är vd för allmännyttiga Pitebo. Under hennes åtta år har Pitebo byggt 200 nya lägenheter. Ingen gång har de kunnat använda stödet.
Det ena problemet är, menar hon, att byggandet av riktigt små lägenheter premieras.
Investeringsstödet är uppbyggt så att om man uppfyller alla villkor så får man ett bidrag för delar av sina investeringskostnader, men maxhyran ska vara låg.
– Så om du bygger ett helt hus med ettor, tvåor, treor och fyror, får du bara fullt stöd för ettorna och en del av stödet upp till 70 kvadrat. För övriga kvadratmeter inget alls. Ändå måste du ha låg hyra på samtliga lägenheter i huset, konstaterar hon.
Med de låga hyror de förbinder sig till går kalkylen inte ihop, trots stöd.
I nuläget har Pitebo 76 procent ettor och tvåor i beståndet, men få treor och fyror.
– För några decennier sedan var villorna superbilliga. I princip de enda som valde att bo i lägenhet var äldre pensionärer och väldigt unga personer som precis hade flyttat hemifrån, berättar hon.
Idag däremot har huspriserna gått upp och kraven från bankerna för att man ska få ta lån har ökat. Många lever hela sina liv i lägenhet och därför behövs fler större lägenheter. Behovet har accentuerats sedan många nyanlända familjer har kommit till kommunen de senaste åren.
Det andra problemet är kopplat till värderingen av hyresfastigheter.
– När man har producerat ett helt nytt hus så är det viktigt att marknadsvärdet överskrider produktionsvärdet. Annars drabbas man av nedskrivning, säger Maria Sandström.
När hyrorna är låga sjunker marknadsvärdet, för det är hyrorna som till stor del bestämmer marknadsvärdet.
– Om man då sänker hyrorna för att kunna få investeringsstödet så får man ett lågt marknadsvärde – mycket lägre än produktionskostnaderna – och man drabbas av stora nedskrivningar.
Det kan bli mångmiljonbelopp som ska räknas av i resultaträkningen och som skapar stora förluster.
Hon får medhåll av bland annat Skebos fastighetscontroller Staffan Hansson:
– För oss är det värdelöst. Vi har räknat på det i alla produktioner och har aldrig kunnat använda det, säger han.
– Bidraget finns mest för att givaren ska framstå som handlingskraftig. Vi är enligt lag skyldiga att vara affärsmässiga. Om inte kalkylen går ihop, vilket den ofta inte gör, på grund av stödets utformning, så varken kan eller får vi bygga, säger Johan Johansson, vd, Bodenbo.
Carina Henriksson flyttade från Kiruna till Piteå i december 2019.
– Det var dels på grund av skilsmässa, dels för att jag skulle söka nytt jobb, berättar hon.
Hon är sångerska, producent, skådespelerska, regissör och skriver musik och texter. Hon har två söner, en som hon har ensam vårdnad om och en som går gymnasiet i Linköping men som behöver kunna bo hos henne på loven.
– Jag ville ner till kusten för här händer det så mycket inom kulturen.
Hon fastnade för en montessoriskola till sin nioåriga son. Därefter sökte hon lägenhet i närheten av den.
– Jag ställde mig i alla bostadsköer, både privata och kommunala, men det fanns ju ingenting till att börja med.
Carina Henriksson bestämde sig för att annonsera efter bostad och fick napp på ett hus hon kunde få hyra.
Under tiden hann hon få ett par lägenhetserbjudanden, men tyckte att hyrorna var orimligt höga för henne som är ensamstående mamma och dessutom frilansare med osäker inkomst.
– 7 000 kronor plus el och parkering för en nyproducerad tvåa, där vi skulle trycka in oss. Bara alla mina noter och pianot hade fyllt den, skämtar hon.
Hon tycker det är onödigt att utrusta nya lägenheter med tvättmaskin, torktumlare, diskmaskin och ibland till och med bastu.
– Då läggs det ju på flera tusen kronor på hyran.
Hon bor nu i huset som hon fick hyra, men står kvar i bostadskön.
Det statliga investeringsstödet kom till år 2016. Det som gäller nu bestämdes i Januariöverenskommelsen 2019.
Stödet är högst i Stockholmsområdet, lite lägre i Stockholmsnära kommuner, Göteborg- och Malmöregionerna samt i större kommuner med hög och varaktig befolkningsökning. Detsamma gäller för kommuner med fler än 75 000 invånare, medan övriga får det lägsta stödbeloppet.
Stefan Svensson, ämnesråd vid finansdepartementet, förklarar skillnaden i nivåer med att det är dyrare att bygga i storstadsregionerna och att det är hit många vill flytta. Att mindre lägenheter premieras är för att behovet är mer akut och dessutom är de dyrare att bygga.
Han inser att det är svårt att få någon exakt rättvisa mellan landets alla kommuner.
– Idealet vore att lägga ett raster över hela landet och anpassa exakt, men det skulle bli ett jättekrångligt system, så man måste förenkla.
Men Patrik Landin, bostadspolitisk analytiker vid Hyresgästföreningen, är kritisk mot stödets utformning.
– Staten har i princip delegerat ut bostadsförsörjningsansvaret till kommunerna som förväntas ha koll på bostadsbehovet. Då blir det lite märkligt att staten i praktiken infört detaljstyrande incitament i stödets villkor över vilken storlek på lägenheterna som behöver byggas.
Han anser också att stödnivåerna är för trubbiga och tycker att det borde finnas bättre modeller för stödet.
– En möjlighet vore att fastighetsägaren får procent på den totala produktionskostnaden, med villkoret att hyran sänks motsvarande, föreslår han.
Lägenheter med ytor på upp till 35 kvadratmeter får 100 procent av stödbeloppet. Därutöver lämnas stöd med 50 procent för lägenhetsytor över 35 och upp till 70 kvadratmeters boarea.
