Nya möten med hjälp av språket
Vid ett bord pågår ett samtal. I köket plockas smörgåsar, pålägg och dricka fram. En doft av kaffe sprider sig i hyresgästföreningens lokal på Lingonstigen i Luleå. Det är som lugnet före stormen och på ett bord ligger papper som skvallrar om vad som är på gång. Korsord och annat som används vid svenskaundervisning.
För tre år sedan tog Sverige emot väldigt många flyktingar, framför allt från kriget i Syrien. Ett år senare var det dags för många att inleda sitt nya liv med skola, utbildningar, jobb och inte minst en bostad.
– Det kom ganska många hit till Lingonstigen. Vi välkomnade alla. Men det var tydligt att det var många som kände sig ängsliga. Det fanns en otrygghet, säger Birgit Kajava, ordförande i lokala Hyresgästföreningen Lingonet.
När det nya skulle börja fungera med det gamla blev det en del gnissel. Småsaker som blev helt onödiga diskussioner. Något som Birgit Kajava visste lösningen på.
– Mötet! Alla frågor, funderingar och annat får i stort sett alltid svar och lösningar om man bara möts och pratar, säger hon.
– De som kom hit är bara människor de också. Många rädda att göra fel och därför begränsar sig. Det är så viktigt att vi alla träffas och lär av varandra.
Raziye och Mustafa Khavari kommer in i lokalen och sätter sig direkt mitt emot Per-Erik Karlsson.
Den senare är pensionerad lärare och har börjat hjälpa föreningen med den kanske viktigaste delen i arbetet med att få den lokala, lilla, integrationen att fungera, svenskaundervisning.
– Det är här är jättebra för oss. Tack vare Birgit och de andra här får vi lära oss extra mycket svenska, säger Mustafa Khavari.
– Det gör det lättare att prata med andra här. Och då lär vi oss ännu mer. Som traditioner och sådant.
Föreningen sökte och fick för ett drygt år sedan bidrag till verksamheten. Det första som startades var ett café, där alla skulle kunna just mötas. Men snabbt visade det sig att just språket blev ett hinder.
– Så vi bestämde oss för att starta just svenskaundervisning också. Det har varit väldigt lyckat. Lätt nybörjarsvenska är det, säger Birgit Kajava.
– Det är ett 20-tal som kommer för att läsa svenska. De kämpar hårt och sätter sig direkt och börjar jobba.
Ett problem som dök upp var att många kvinnor som kom för att delta i undervisningen, stördes av sina barn. Det löste föreningen genom att starta et extra grupp, för mammor, där barn inte får vara med.
– Men de vanliga dagarna brukar barna få vara här. Vi ordnar lite pyssel och sådant, så fungerar det bra. Men en lite större lokal hade varit bra, säger Birgit Kajava.
– Så att vi hade kunnat separera verksamheterna lite.
Annat som kan fylla en större lokal, är en plats för ungdomar att träffas i. Ytterligare en idé som kan ge det viktigaste, enligt Birgit Kajava:
– Möten.
1. Kolla i området om det finns någon, eller flera, lärare som kan hjälpa till.
2. Fika är alltid bra. Baka själva och bjud på traditionella kakor och bullar. Nästa gång kan de som nyligen kommit till Sverige, bjuda på sina traditionella kakor.
3. Se till att det finns sysselsättning för barn, så att de vuxna kan läsa i lugn och ro.
• Har den lokala hyresgästföreningen en lokal kan ett återkommande kafé vara en god idé.
• Om lokalen är för liten är ett första steg att fråga hyresvärden. Det kan mycket väl finnas bättre lokaler i ett bostadsområde.
• Se sedan till att alla i området vet var lokalen finns och skylta ordentligt. Skriv upp tider då det är öppet.
• Ta kontakt med er kommun. Alla Sveriges kommuner arbetar med integration och föreningar är en viktig del i det arbetet och kan därför få stöd och ekonomiska bidrag.
• De flesta studieförbund vill vara med och anordna utbildningar av olika slag, och är bra på det. Samarbeten med föreningar är även där viktiga.
• Kolla med andra föreningar om ni kan hjälpas åt.
