Så bestämmer läget din hyra
I snart tio år har hyresvärdarna i Göteborg och Hyresgästföreningen arbetat med något som kallas ”kvalitetshyra”.
Det innebär att de systematiskt går igenom stadens lägenheter, och har kommit överens om hur olika faktorer ska påverka hyran. Det handlar om lägenhetens standard, värdarnas förvaltning – och om läget.
Den här hyresförhandlingsmodellen har nu börjat sprida sig till en rad andra kommuner i Västsverige – men det är i Göteborg man har kommit i särklass längst. Det har fått konsekvenser.
Relativt billigt – i Länsmansgården
Anna Nordlander bor i en fyra på 92 kvadratmeter i Länsmansgården tillsammans med sin sambo och deras två barn. För det betalar familjen 7 338 kronor i månaden. Okej, tycker hon.
– Vi får mycket för pengarna. Poseidon bytte kyl och frys när vi flyttade in, och vi har en stor inglasad balkong, säger hon.
Hade Anna Nordlander och hennes familj i stället bott i en likvärdig lägenhet inne i centrala stan hade hyran däremot varit rejält mycket högre. Runt 25–30 procent mer, närmare bestämt.
– Jag är inte förvånad. Men skillnaden är för stor, tycker hon.
”Hur mycket?”
Patrik Holst bor i en tvåa i Guldheden. Lägenheten är likvärdig med Anna Nordlanders, förutom storleken – och läget. Det är inte helt lätt att jämföra hyran på två lägenheter som är olika stora, eftersom små lägenheter är dyrare per kvadratmeter. Men omräknat skiljer det ungefär 25 procent mellan Annas och Patriks hyror.
Själv tycker Patrik att det är rättvist att hyran varierar med läget.
– Bor du på första våningen utan utsikt ska du inte ha samma hyra som lägenheten högst upp. När det gäller läget är det samma sak. Frågan är hur mycket det ska skilja?
”Hyresgästernas allmänna värderingar”
Att läget påverkar hyresnivån är i sig inte särskilt konstigt, menar Hyresgästföreningens förhandlingsstrateg Göran Moberg.
– Hyran ska sättas efter lägenhetens bruksvärde. Det betyder att det är ”hyresgästernas allmänna värderingar” som ska styra, säger han.
I Göteborg lägger de flesta hyresgäster ganska stor vikt vid var lägenheten finns. Därmed får det också genomslag i bruksvärdet. Samtidigt betonar Göran Moberg att systemet inte är statiskt.
– Hur ett område upplevs kan ju förändras, både uppåt och nedåt. Därför försöker vi hela tiden ha koll på vad hyresgästerna tycker.
Modellen sprider sig i Västsverige
Den här modellen att avgöra hyran har börjat sprida sig till andra kommuner i Västsverige.
Även om det inte alltid kallas ”kvalitetshyra” är grundtanken i mångt och mycket densamma: Att man systematiskt går igenom bostadsbolagens fastigheter, så att varje lägenhet får en hyra som bättre avspeglar bruksvärdet.
Partilles kommunala bostadsbolag, Partillebo, har arbetat med Hyresgästföreningen på det här sättet i flera år.
– Det här är ett system mer i tiden. Folk tittar på närheten till skola, dagis och affärer när de letar efter sitt boende i dag, säger bolagets vd Pär Linder.
I de flesta Västsvenska kommuner är olikheterna mellan bostadsområdena ganska små jämfört med Göteborg. Därför kommer det att ta tid innan läget märks på hyresavin.
– Men om tio år har vi nog klara skillnader i hyresnivå i våra lägenheter på grund av läget, säger Pär Linder.
Sedan flera år tillbaka tillämpar Hyresgästföreningen, allmännyttan och de stora privatvärdarna i Göteborg ett system som kallas kvalitetshyra. Det innebär att parterna förhandlar om hyran utifrån den kvalitet som erbjuds i boendet. Till kvalitetsfaktorerna räknas fastighetens standard, skötsel och läge.
Som mest kan det i Göteborg skilja runt 30 procent i hyra om man jämför två likvärdiga lägenheter, en i centrum och en i stans ytterområde.
I flera andra kommuner i västra Sverige har man de senaste åren påbörjat ett liknande arbete, både ihop med de kommunala bostadsbolagen och med privatvärdarna.
