Så tvättade ekobrottslingarna 180 miljoner i lyxiga hyreshuset: ”Medhjälp till bedrägerier”
Hyresvärden Estniska huset och vd:n Taave Sööt Vahermägi har hjälpt kriminella utländska bolag att etablera sig på en fin adress i centrala Stockholm sedan 2011.
Som du kan läsa här har Estniska huset på Wallingatan 34 samarbetat med estniska koncernen 1Office, som skapat ett kontorshotell på tredje våningen mitt bland de fina lägenheterna i det välhållna trapphuset. Kontorshotellet har mot betalning kunnat erbjuda hundratals bolag den exklusiva adressen. Taave Sööt Vahermägi har varit den person med svenskt personnummer som krävts för att dra igång ett bolag i Sverige. Vd:n, som själv bor i en paradvåning i Estniska huset, har varit särskild delgivningsmottagare i över 200 bolag och hanterat deras post.
Flera av de hundratals företag som funnits i den exklusiva trappuppgången har varit kriminella, fuskat eller blivit utredda. Och de har lurat staten på mångmiljonbelopp.
Hexamon – en suspekt framgångssaga
Ett bra exempel är företaget Hexamon Group, ett av bolagen på Wallingatan 34 som med sin sanslösa omsättning på nära en halv miljard kronor gick i konkurs förra året.
På ytan var Hexamon en framgångssaga som slutade i en krasch, något som är vanligt för bolag som växer snabbt.
Och till att börja med verkade inget suspekt med Hexamon Group. Det engelska företaget hade sin bas i Birmingham och ägnade sig åt telefonförsäljning och marknadsföring via sms. Man ville växa och starta verksamhet även i Sverige. Därför grundade man ett aktiebolag med samma namn här, genom att köpa ett färdigt bolag av kontorshotellet 1Office och döpa bolaget till Hexamon. Företaget ”flyttade in” i Estniska huset på Wallingatan 34.
Hyresgästerna som gick upp och ner för marmortrapporna kunde nu se namnet Hexamon läggas till på listorna med företag vid de gröna brevlådorna på bottenplan. Men än så länge hade inte engelsmännen dykt upp i porten.
Anställde mystisk säljare
Allt tydde på att Hexamons grundare, en 43-årig man i Birmingham, planerade en långsiktig satsning i Stockholm. Men eftersom han inte hade svenskt personnummer köpte han till att börja med en tjänst där Estniska husets vd Taave Sööt Vahermägi tog rollen som särskild delgivningsmottagare i Hexamon. Nu kunde Hexamon dra igång, etablera sig på riktigt i Sverige och använda kontoret i Estniska huset. Hexamon anställde en svensk säljare som vi kan kalla Per Olsson, som samarbetade med svenska företag samtidigt som Hexamon planerade fler anställningar.
Tack vare telefonförsäljning med hjälp av så kallade leads, information om kunder och deras behov, verkade Hexamons Sverige-satsning lyckad. På samma sätt som i England kunde bolaget skicka reklam-SMS till rätt kunder och uppnå goda resultat. På ett drygt år fick företaget in 461 miljoner kronor.
Den värdefulla informationen om vilka kunder Hexamons säljare skulle ringa ska de bland annat ha fått från ett svenskt specialistföretag. Företaget påstods leverera djupanalyser av data som hjälpte telefonförsäljarna. Tjänsterna kostade hundratals miljoner.
Men efter ett drygt år något gick snett för Hexamon, som gick i konkurs. Ingen vet riktigt vad som hände.
En stor bluff – med transaktion till Hongkong
När Hem & Hyra granskar det hela närmare ser vi att Hexamon egentligen är en stor bluff.
Ett av bolagen som Hexamon ”anlitade” för de komplicerade teletjänsterna är en svensk ensamföretagare som tidigare verkat i byggbranschen. Den 63-årige mannen har tidigare varit involverad i flera fejkbolag och dömts för bokföringsbrott och grovt skattebrott. Att 63-åringen skulle kunna leverera viktiga djupanalyser om telefonförsäljning för hundratals miljoner tycks orimligt.
Pengarna som Hexamon låtsades betala för analyserna – 180 miljoner kronor – gick själva verket till ett konto i Hongkong. Det här är ett avancerat sätt att tvätta pengar.
Vi kan se att säljaren Per Olsson är en taxichaufför som under sin ”anställning” på Hexamon gick på a-kassa. Han har inte fått någon lön på sitt konto och har troligen aldrig befunnit sig på Wallingatan 34.
Köpta och påhittade personer
Det verkar inte heller som att Hexamon ägnat sig åt telefonreklam, eftersom de startade sitt bolag som försäljare av datorer och vitvaror och även gjort avdrag för inköp av 65 tv-apparater.
På företages sida på Linkedin står det att Hexamon group jobbar med försäkringar och finanslösningar. När Hem & Hyra tittar i brittiska bolagshandlingar visar det sig att Hexamon Group startades i London för att sedan läggas ner, utan att ha haft någon verksamhet alls.
Alla affärer och kontrakt är uppdiktade, alla personer är köpta eller påhittade.
När vi granskar Skatteverkets handlingar blir det tydligt: Ingen bakom det så kallade företaget har planerat att sätta sin fot på Wallingatan 34 i Stockholm. Allt är en fasad för att tvätta hundratals miljoner och försöka utföra momsbedrägeri för stora belopp. Utan en postbox i trappuppgången i Estniska huset och utan vd:n Taave Sööt Vahermägis roll som särskild delgivningsmottagare hade det inte varit möjligt.
Pengar från brottslighet
Konkursförvaltaren jagar nu företaget för 57 miljoner i skatteskulder.
Pia Bergman, expert på ekonomisk brottslighet efter många år i den rollen på Skatteverket, får ta del av handlingarna om Hexamon och gissar att de 180 miljonerna som skickades till Hongkong kommer från någon sorts brottslighet.
– Personerna bakom Hexamon har troligen någon kriminell verksamhet som de fått pengarna ifrån och som de sedan tvättar genom det här företaget. De har ägnat sig åt penningtvätt för stora pengar, bedrägeri och bokföringsbrott.
Hur ser du på 1Office och Estniska husets roll i det här?
– I min värld så är detta medhjälp till skattebrott, medhjälp till bedrägerier. För de tillhandahåller ju de serviceinrättningar som Hexamon behöver för att kunna komma undan och genomföra det här på ett ganska säkert sätt.
Skatteverket har försökt få in skulderna. Men personerna i företaget – och pengarna – är spårlöst borta.
Cecilia Uddman är konkursförvaltaren som jagar de försvunna 57 miljonerna. Hon har försökt nå Estniska husets vd Taave Sööt Vahermägi. Han är inte bara hyresvärd utan även Hexamons kontaktperson, så kallad särskild delgivningsmottagare. Uddman har velat få mer information om det kriminella bolaget. Men hon har lite lyckats nå Vahermägi.
Spåren slutar hos den 43-årige mannen i Birmingham, ordföranden i Hexamon. Cecilia Uddman lyckas inte nå honom heller.
– Om han är en person som finns eller är påhittad har jag inte heller fått bekräftat, säger hon.
Pengarna, sammanlagt 57 miljoner kronor i skulder, finns inte på några konton i Sverige.
Kommer pengarna någonsin att komma in, tror du?
– Nej. Jag skulle nog säga att jag inte kommer att hitta några pengar.
Blivit en tummelplats för suspekta bolag
I lägenheten på tredje våningen på Wallingatan 34 hade någon kunnat bo. Men istället för att använda den som hyresrätt har Estniska huset låtit den bli en tummelplats för suspekta bolag med kopplingar till länder som Estland, Hongkong och Tyskland. Grov ekonomisk brottslighet har pågått vägg i vägg med hyresgästerna, bland annat en av Sveriges mest kända artister.
Ett annat bolag på Wallingatan 34 har ägnat sig åt handel med elektronik. Man har bland annat köpt in mobiltelefoner och tillbehör i Tyskland och Ungern och sålt vidare prylarna till England och Italien för 3,5 miljoner kronor. Företaget har ägnat sig åt förbjudna kedjetransaktioner av varorna för att undvika skatt. En man och en kvinna med ryskklingande namn som bor i Budapest i Ungern har stått bakom företaget men har aldrig dykt upp i porten i Estniska huset. Ingen har lyckats få tag på dem. Pengarna är med andra ord borta och paret i Ungern – om de ens existerar – lyckades komma undan med miljonerna, tack vare upplägget med bas i Estniska huset.
Taave Sööt Vahermägi, som var särskild delgivningsmottagare även i elektronikbolaget, kunde bara ”lämna knapphändiga uppgifter om konkursbolaget.”
Misstänkt fusk och kriminalitet
Flera byggbolag på Wallingatan 34 har utretts för misstänkt fusk och kriminalitet. Det handlar om företag från andra länder som ska ha etablerat sig i Sverige, betalat svarta löner eller otillåtet låga löner och struntat i risker i arbetsmiljön. Ett företag blev ertappat på ett bygge med många arbetare som inte var inloggade i systemet eller saknade bygglegitimation, något som tyder på svartjobb. Ett annat har gått i konkurs med misstankar om ”grov ekonomisk brottslighet”.
Verksamheten med företagshotell har funnits i Estniska huset ända sedan 2011. Under Hem & Hyras granskning börjar den flyttas över till en annan adress i Stockholms innerstad. Samtidigt finns Estniska husets Taave Sööt Vahermäägi kvar i sin roll som kontaktperson för olika bolag.
Det finns flera liknande upplägg, med företagshotell och hyresvärdar som ordnar en bas åt kriminella företagare som tjänar stora pengar i Sverige. Så hur kan de få fortsätta år efter år? Pia Bergman tror att det beror på att det idag inte krävs något ansvar för dem som ordnar adresser och färdiga företag till bedragare.
– Det är för enkelt idag, bedragarna kan dölja sig helt bakom sådana här serviceställen, säger hon.
Den roll som särskild delgivningsmottagare som Estniska husets vd Taave Sööt Vahermägi har haft i 208 företag borde också kontrolleras bättre, anser experterna.
– Han är ju en avgörande nyckelperson i detta, eftersom han är den enda som är delgivningsansvarig för de här bolagen. Uppläggen hade inte fungerat utan honom, säger Louise Brown, expert som arbetar mot finansiell brottslighet.
Experterna: Orimligt ha insyn i för många bolag
Liksom Pia Bergman anser hon att det är orimligt att ha insyn i bolag om man är delgivningsmottagare i många bolag samtidigt.
Taave Sööt Vahermägi har varit särskild delgivningsmottagare i mängder av företag. Advokaten Mats Ingvar har endast tagit rollen som särskild delgivningsmottagare enstaka gånger. Varje gång har han varit försiktig. Han anser att man har ett stort ansvar i den rollen.
– Ska jag åta av mig ett sådant uppdrag är minimikravet att jag tittar noga på bolaget och att jag har ett sätt att kommunicera direkt med dem. Jag träffar alltid avtal med bolagen om det, säger Mats Ingvar.
Om en särskild delgivningsmottagare inte känner till någonting om företaget och inte kan kontakta företrädarna, känns det moraliskt försvarbart?
– Nej. Det är naturligtvis inte acceptabelt att låta sig registreras som delgivningsbar person för ett bolag om man inte förvissat sig om att man kan komma i kontakt med behöriga personer för bolaget och vidarebefordra eventuella delgivningar.
Förtydligande: Taave Sööt Vahermägi har inte suttit i styrelserna i de bolag där han varit särskild delgivningsmottagare, som Hem & Hyra tidigare skrivit. En särskild delgivningsmottagare räknas som en funktionär och fungerar som en representant/kontaktperson åt styrelsen.
