Svårt att samverka i hyreshus

Nyheter Grannsamverkan är den metod som i test varit mest effektiv för att hindra inbrott. Dessutom skapas trygghet. Men i hyreshus är det ofta förtvivlat svårt för projektet att få fäste.

Strax under var tionde hushåll i landet är anslutet till någon form av grannsamverkan mot brott. På ren svenska håller grannarna i respektive område lite extra uppsikt – för allas bästa.

Och metoden fungerar. I djupintervjuer med dömda brottslingar dyker grannsamverkan upp som främsta anledning till att tjuvarna undviker en bostad – tätt följt av vakthundar och effektiva skalskydd. Därtill minskar även skadegörelse som följd av den ökade risken att avslöjas.

Läs ocksåLapparna har gjort trapphusen tryggare: "Det har blivit mindre häng"Två män med varsitt barn på en parkbänk. Mannen närmast kameran är svart med kort mörkt hår. Han har sin ett och ett halvt-åriga son i famnen och ler in i kameran. I handen håller han ett grönt äpple. Sonen är klädd i regnjacka och tittar in i kameran med ljusa ögon. mannen till höger i bild är också svart. Han har mörka glasögon och skägg. Han ler lätt och pekar mot kameran. Bredvid sig har han sin dotter, snart tre år. Hon har bruna flätor och ser lite skeptisk ut. I handen håller hon en mobiltelefon.

Totalt drabbades 7 400 lägenheter av inbrott i fjol. Om samtliga hyresgäster hjälptes åt att hålla ögon och öron öppna vore siffran sannolikt betydligt lägre, berättar polisinspektör Arne Forslind.

– Grannsamverkan är en av få metoder för att motverka brott som faktiskt är vetenskapligt utvärderad. På sikt minskar antalet brott. Samtidigt ökar tryggheten, inte minst i och med att man lär känna varandra i området.

Ändå är det nästan uteslutande i områden med bostadsrätter och villor som man stöter på de karakteristiska skyltarna och klisterdekalerna som vittnar om grannsamverkan.

Läs ocksåLustgasanvändningen minskade med ny lag - men i Borlänge ökar den igen

– I dessa områden har man som regel någon form av organisation med de boende involverade, vilket gör det lättare att samarbeta mot brottslighet. Och eftersom man äger sitt boende värnar man det lite extra mycket, säger Arne Forslind.

Som hyresgäst känner många tvärtom att det här med övervakning är någon annans uppgift, fortsätter han. Dessutom har hyresgäster inte själva kontroll över de åtgärder som behövs förutom själva kontakten grannar emellan.

– Ofta bör man göra något åt själva platsen man bevakar. Något kanske ska rensas bort eller så borde lamporna eller låsen bytas ut.

Läs ocksåSamlade in namnunderskrifter för att bli av med grannen: ”Det var hyresvärdens idé”

Trots viss tröghet blir dock grannsamverkan ett vanligare fenomen även i hyresområden. Ofta tack vare eldsjälar med kärlek för platsen de bor på. I Stockholm är andelen samverkansprojekt i flerfamiljshus störst i Sverige.

Mest effektivt en grannsamverkan oftast om hyresvärden utgör någon slags stomme och lyckas involvera och engagera hyresgästerna. Men när inte värden vill betala för projektet får man problem, berättar Silla Odhnoff, chef för Hyresgästföreningens lokala utvecklingsarbete.

– Det här är ett område vi på Hyresgästföreningen verkligen vill jobba mer med. Men dessvärre är det också väldigt resurskrävande, och i slutändan måste ju någon betala. Grannsamverkan innebär ganska mycket jobb.

Fakta: Grannsamverkan

Syftet är att minska vardagsbrottsligheten och öka tryggheten.
Detta ska uppnås genom ökad vaksamhet bland boende och bättre kunskap om hur man försvårar för de som är ute efter att begå brott.
I områden där grannsamverkan förekommer sätts skyltar upp som ska ha en avskräckande effekt.
Boende uppmanas att informera varandra om när man åker på semester, så att grannarna kan hålla extra koll.
Dessutom uppmanas hyresgästerna att dokumentera och märka sina ägodelar.

Läs också Ägaren till laglöst hyreshus: "Ofantligt med problem i fastigheten" Pensionären vräks efter vanvård – levde i ren misär: ”Inte människovärdigt”

Copyright © Hem & Hyra. Citera oss gärna men glöm inte ange källan.