Rekordmånga nybyggda hyresrätter 2018
Hyresrätten är åter på topp som den mest populära upplåtelseformen i nybyggen under förra året, efter att ha halkat efter under 2017. Detta enligt nya siffror från SCB. Men skillnaden på riksnivå är liten.
Förra året färdigställdes 42 844 lägenheter i flerbostadshus, en ökning med 20 procent jämfört med 2017. Av dessa var 22 296 hyresrätter, 20 513 bostadsrätter och 35 ägarlägenheter. Det betyder att bostadsbyggandet och även byggandet av hyresrätter är det högsta på över 20 år. Även 3 495 nya lägenheter blev till genom att lokaler och vindsförråd byggdes om till bostäder.
– I hela riket är det ganska jämnt. Det har det varit under hela den privatfinansierade eran, det vill säga från 1994 och framåt, och det har varit ganska jämnt över tid, säger Martin Hofverberg, chefsekonom på Hyresgästföreningen..
Varför hyresrätterna är något fler just kan han inte svara säkert på:
– Det svårt att säga under ett enskilt år vad det beror på, det är så nära hälften hälften man kan komma egentligen. Det är lättare att titta på trender och det har varit ganska jämnt mellan upplåtelseformerna under flera år, kanske lite fler hyresrätter.
När SCB började föra statistik över olika upplåtelseformer 1991 byggdes det mer än tredubbelt så många hyresrätter som bostadsrätter. Och inom landet skiljer det mycket, i Norrbottens län byggdes det enbart hyresrätter under förra året, 767 stycken.
– Det finns en del geografiska avvikelser, Stockholms län hade bara 33 procent hyresrätter och så har det sett ute länge i Stockholm. I motsats till det hade i Stormalmö där det byggdes 61 procent hyresrätter, säger Martin Hoverberg.
Enligt Martin Hofverberg pekar mycket på att 2018 är en toppnotering och att byggandet framöver kommer att avta.
– Tittar man på antal påbörjade projekt och bygglov kommer vi få färre nya bostäder, även om Boverket säger att vi behöver bygga 67 000 bostäder per år. Gapet mellan vad vi behöver och vad marknaden förmår måste politiken ge svar på hur vi ska fixa.
Martin Hofvberg ser gärna ökade subventioner för att möta det minskande byggandet och hålla igång bostadsproduktioner.
– För att byggandet ska fortsätta i lågkonjunkturen vill vi se en ny bostadspolitik. Statliga topplån som flyttar delar av risken för byggandet från byggföretag till staten, kan förmå marknaden att fortsätta bygga även när priser sjunker. Det medför också att fler företag kan engagera sig i samhällsbygget, vilket ger skärpt konkurrens och lägre priser för alla som behöver en bostad.
