Ändrad lag ska öka integrationen på Kronogården
Borås, Göteborg, Trollhättan och Uddevalla. Det är kommuner som nu undantas från lagen om eget boende, Ebo. Totalt handlar det om 32 kommuner i landet.
Tanken är att lagförändringen ska leda till att färre asylsökande bosätter sig i socialt utsatta bostadsområden som Hässleholmen i Borås, Biskopsgården i Göteborg, Kronogården i Trollhättan eller Dalaberg i Uddevalla. Och att det i sin tur innebär att segregationen minskar.
Ebo-lagen infördes 1994 av den dåvarande borgerliga regeringen. Målet var att minska det statliga omhändertagandet och öka den enskildes ansvarstagande. Genom lagen om eget boende fick de asylsökande rätt till bistånd oavsett om hen vistades på en förläggning eller ordande sitt boende på egen hand.
Men systemet gav nya problem. För många av de asylsökande, som nu fick chans att skaffa sig en egen bostad, hamnade i landets utsatta bostadsområden. Det vill säga förortsområden som länge präglats av en låg socioekonomisk status. Där utbildningsnivån och inkomsten är låg medan arbetslösheten, den etniska segregationen och andelen kriminella är hög.
Att många asylsökande bosatt sig i just de här områdena beror dels på att deras släktingar och vänner, som kunde hysa dem, bodde här. Dels på att det var här de kunde få ett lägenhetskontrakt. Ett kontrakt som kan vara lagligt men som även kan vara en olovlig andrahandsuthyrning.
– På det sätt som lagen har fungerat har det skjutit på segregationen och trångboddheten, vilket även gynnat kriminella strukturer, säger Peter Eriksson (M), oppositionsråd i Trollhättan till tidningen Ttela.
Nu begränsas alltså de asylsökandes möjligheter att välja eget boende. Kommunalrådet Monica Hansson (S) i Trollhättan ser det som ett verktyg för att förbättra integrationen.
– Vi är tacksamma för att det tas ett första steg. Tidigare har vi inte kunnat styra över det här alls, säger hon till Ttela.
