Därför frias privatvärden från anklagelser om etnisk diskriminering
En kvinna i 45-årsåldern registrerade sig som bostadssökande hos en av Örebros största privata hyresvärdar i november 2024. När kvinnan hade sökt runt tio bostäder utan att kallas till visning, tog hon hjälp av två andra kvinnor. De genomförde ett så kallat diskrimineringstest.
Kvinnorna är i liknande ålder, har liknande ekonomiska förutsättningar och lever i liknande familjekonstellationer. Det som har skiljt dem åt är tre saker: namnens ursprung, tidpunkten då de sökt lägenheterna, samt hur de kontaktat hyresvärden.
Värden har ett digitalt system där man först fyller i en sökandeprofil med uppgifter som inkomst och antal hushållsmedlemmar. Därefter anmäler den sökande sitt intresse för lediga objekt som värden lagt ut på sin webbplats.
En av lägenheterna ligger på Järnvägsgatan i centrala Örebro. 45-åringen klickade i sitt intresse den 3 december. Men då hon inte fått återkoppling, mejlade hon bolaget den 17 december för att få veta om lägenheten var uthyrd. Det var den inte, svarade bolaget, utan kvinnan skulle kunna bli kontaktad efter jul.
Misstänker etnisk diskriminering
Den 8 januari 2025 registrerade sig en annan kvinna, med svenskt namn, på bostadsbolagets webbplats och anmälde intresse för samma lägenhet på Järnvägsgatan. Hon kallas till visning tämligen omgående.
Samma sak upprepas med en lägenhet i närheten av Örebro slott. 45-åringen sökte bostaden i slutet av januari 2025. Men fick inte komma på visning. Dock välkomnas kvinnan med svenskklingande namn, som sökte bostaden i mitten av februari, till visning.
Kvinnan tar hjälp av Byrån mot diskriminering i Östergötland och anmäler hyresvärden till Diskrimineringsombudsmannen, DO.
Byrån menar att det inte framkommer någon saklig grund till varför inte 45-åringen får komma till visningar. De skriver i sin anmälan att eftersom övriga faktorer är jämförbara mellan de tre kvinnorna – talar mycket för att hyresvärden utsatt 45-åringen med utlandsklingande namn för etnisk diskriminering.
Oklart vad ”svenskklingande” namn är
Det tillhör ovanligheterna att DO går vidare och utreder anmälningar. Något Hem & Hyra har skrivit om tidigare. Men i det här fallet ledde anmälan till utredning vilket innebär att hyresvärden måste svara på anklagelserna.
Inte oväntat avvisar de kritiken. De skriver att namn eller uppfattad etnisk tillhörighet inte utgör ett urvalskriterium hos dem.
Hyresvärden anger att det är oklart vad som avses med begreppet ”svenskklingande namn” och att det är ett kriterium som saknar rättsligt stöd.
Men flera andra saker har enligt värden varit till kvinnans nackdel när hon sökt bostad:
- Hon har anmält sitt intresse på flera bostäder samtidigt – vilket visar att hon kommer att tacka nej till bostäder om hon går på visningar.
- Hon har anmält sitt intresse tidigt. Hyresvärden prioriterar sena sökningar eftersom sannolikheten är större till att det leder till avtal.
- Hon har, enligt värden, kontaktat dem upprepade gånger via mejl och telefon vilket kan påverka bedömningen av personen negativt.
Värden skriver: ”Skälet är inte vem personen är, utan att avvikelse från etablerade kontaktvägar försvårar en rättvis och effektiv process, leder till ökad administration och riskerar att ge den sökande otillbörlig förtur gentemot andra som följer ordinarie rutin.”
Diskriminering är inte bevisad
Sammantaget gör detta att DO bedömer att hyresvärden inte brutit mot diskrimineringsförbudet. De skriver i sitt beslut:
”DO bedömer att det inte finns tillräckligt stöd i utredningen för att bolaget tagit hänsyn till X namn eller uppfattade etniska tillhörighet. Kravet på orsakssamband mellan missgynnandet och en diskrimineringsgrund är därmed inte uppfyllt.”
Hem & Hyra har tidigare skrivit om hur svårt det är att få någon fälld för bostadsdiskriminering eftersom orsakssambandet måste vara väldigt tydligt. Mellan 2015 och 2023 ledde endast tre promille av anmälningarna till konstaterad diskriminering.
Eftersom ord ofta står mot ord i de här ärendena krävs mejl, film eller ljudupptagningar där det framgår att själva anledningen till att någon nekas bostad är någon av de sju diskrimineringsgrunderna (se faktaruta). Finns inte det faller anmälningarna om diskriminering, även om diskriminering skett.
Hem & Hyra har sökt Byrån mot diskriminering i Östergötland.
- Kön.
- Könsöverskridande identitet eller uttyck
- Etnisk tillhörighet
- Religion eller annan trosuppfattning
- Funktionsnedsättning
- Sexuell läggning
- ÅlderKälla: DO
- En person har missgynnats eller kränkts.
- Förbudet mot diskriminering omfattar situationer när någon söker, köper eller hyr en bostad.
- Det måste finnas ett samband mellan någon av de sju diskrimineringsgrunderna och det inträffade (utom vid sexuella trakasserier).
- Det måste ha skett inom de samhällsområden där lagen gäller. Till exempel inom arbetslivet, myndigheter, varor, tjänster och bostäder.
- Diskrimineringslagen gäller alltså inte mellan privatpersoner, föreningar, innehållet i reklam eller medier.
Källa: DO
Anmälningarna om bostadsdiskriminering ökade under 2025.
Funktionsnedsättning: 50 procent.
Etnisk tillhörighet: 41 procent.
Kön: 15 procent.
Ålder: 25 procent.
Religion eller trosuppfattning: 10 procent.
Könsöverskridande identitet eller uttryck: 6 procent.
Sexuell läggning: 7 procent.
Sexuella trakasserier: 2 procent*.
*Sexuella trakasserier kräver inte samband med någon diskrimineringsgrund.
Källa: DO
