Den som känner sig störd måste ha bevis
Hyresgästen presenterade en hel katalog av otrevligheter inför hyresnämnden: brand på balkong, störningar sena kvällar och nätter, skabrösa brev, slammer i dörrar som så småningom övergått i ”tyst terror”.
Den störda hyresgästen blev med tiden rädd och otrygg i sitt eget hem. Att ingen annan klagat förklarade hon med att övriga hyresgäster är ensamstående män.
Men när hyresnämnden gick igenom problemen kunde praktiskt taget ingenting knytas till den utpekade hyresgästen. Balkongbranden orsakades troligen av ett tomtebloss som en pojke i trakten kastat in. Och trots att störningsjouren besökt fastigheten åtskilliga gånger hade endast en störning dokumenterats; den gången talade grannens son i telefon över Skype.
De skabrösa breven hade visserligen enligt hyresnämnden ”passerat gränsen för vad som kan anses acceptabelt mellan grannar”, men det var inte bevisat att den utpekade grannen var författaren.
Både hyresnämnden och hovrätten konstaterar att det är den störda hyresgästen som ska bevisa vad som skett och vem som är skyldig. Det räcker inte att berätta om sina egna obehag.
I detta fall fanns ingen bevisning, och den utpekade hyresgästen får bo kvar.
