Familjen trodde att lägenheten skulle gå i arv – domstolarna sa nej
Hyresgästen flyttade in i trean i Linköping våren 2024 och stod ensam på hyreskontraktet. När han gick bort överfördes det automatiskt till dödsboet, det vill säga en juridisk person som består av alla dödsbodelägare. Det är dödsboet som ansvarar för att hyran betalas.
Men kort efter att mannen gick bort slutade hyran komma in, samtidigt som hyresvärden fick indikationer på att lägenheten inte stod tom som den borde göra. Personal från hyresvärden besökte då lägenheten för att undersöka saken. När de ringde på ska hundskall ha hörts från insidan. Så småningom öppnades dörren av en man som inte ville berätta vem han var men som personalen tolkade var son till den bortgångne hyresgästen.
”Personen som öppnade verkade hysa den felaktiga uppfattningen att hyresavtalet skulle tillfalla honom eller någon annan närstående”, skriver hyresvärdens ombud i handlingar som skickats till hyresnämnden. Lägenheten ska också ha varit ”belamrad med skräp och bråte”.
Vägrade flytta
Hyresvärden sa upp kontraktet men fick beskedet att mannen inte tänkte flytta. Värden vände sig då till hyresnämnden med en ansökan om att få vräka dödsboet. Kort därefter valde hyresvärden även att stämma dödsboet vid tingsrätten.
När hyresnämnden tog upp ärendet deltog en av den avlidne mannens söner. Han förklarade att antingen hans bror eller hans mamma bor i lägenheten och att mamman dessutom gjorde det när dödsfallet inträffade. Men hyresnämnden tar inte ställning till de omständigheterna utan menar att det faktum att hyran inte betalats under flera månader är skäl nog för att kontraktet ska brytas. Det gäller även det garage som den bortgångne mannen hyrde i området.
Döms att betala 36 000
Vid tingsrättsförhandlingen dök ingen representant för dödsboet upp. Det blev därför en så kallad tredskodom där rätten dömde till hyresvärdens fördel. Förutom att även tingsrätten kommer fram till att hyreskontraktet ska sluta gälla så döms dödsboet att betala drygt 36 000 kronor för utebliven hyra. Dödsboet ska också stå för hyresvärdens rättegångskostnader på närmare 10 000 kronor. Vid tredskodom kan den som förlorar inom en månad ansöka om så kallad återvinning. I så fall ska målet tas upp igen. Någon sådan ansökan har i dagsläget inte kommit in till tingsrätten.
- När den som står på ett hyreskontrakt dör fortsätter i stort sett samma uthyrningsregler att gälla som tidigare, men kontraktet tas över av dödsboet. Uppsägningstiden kan dock kortas till en månad. Det är också dödsboet som ansvarar för att betala hyran.
- Om en närstående bor varaktigt i samma lägenhet när dödsfallet inträffar får den personen normalt ta över kontraktet.
- Men om den avlidne bodde ensam så är det inte fritt fram för till exempel anhöriga att flytta in, om inte hyresvärden godkänt det. Det räknas då som otillåten andrahandsuthyrning.
- Efterlevandeguiden, som är ett samarbete mellan Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket har en checklista över sådant som anhöriga behöver göra och tänka på vid dödsfall.
Källor: Hyresgästföreningen, Svenska bostäder, Riksbyggen
