Annons

Faror på savannen och arga lappar – psykologen om varför vi bråkar i tvättstugan

Södermanland Varför störs vi så av luddet i torktumlaren? Hur kan vi bli så oresonligt arga när grannen snott vår tvättid? Funkar arga lappar? Psykologen Ida Flink ger dig svaren.
Foto: Getty Images/Mattias Frödén
Ida Flink är docent, forskare och legitimerad psykolog på Örebro universitet.

Tvättstugan – en i det närmaste helsvensk företeelse som fick sitt stora genombrott på 50-talet. I runt 70 år har vi tvättat, torkat, manglat och strukit här. Morsat på och kanske pratat lite med grannen. Så är tvättstugan ofta den enda naturliga samlingsplatsen i ett bostadsområde.

Men – i lika många år som den har funnits har vi bråkat här, ibland nästan så att stickorna flyger och far.

ANNONSRebeckas framgångsrika bytesresa – så lyckas du med din

Om att det inte är städat eller kvarglömd tvätt. Om tider som snos eller inte hålls.

Det är bara att välja.

Innan tvättstugorna kom fick man tvätta för hand. Bilden är tagen 1924 i Fänninge, Fellingsbro socken.

Psykologin ger svaret

För att förstå varför det är så måste vi gå in på hur människor i grunden är skapade – hur vi fungerar, tänker och beter oss i olika situationer.

Eller med andra ord – vi pratar om psykologi.

Så vi vände oss till Ida Flink – docent, forskare och legitimerad psykolog på Örebro universitet – för att få svar på den närmast existentiella frågan: Varför blir vi så förbannade i tvättstugan?

Hon börjar med att berätta om kognitiva bias – en term som beskriver hur vår hjärna försöker hjälpa oss att hitta snabba beslut, men som också kan ge oss en snedvriden bild av verkligheten.

Läs också"Tvättstugan blir livets mittpunkt"

Inte så krångligt

Ida Flink går sedan över till en av dessa biaser – det fundamentala attributionsfelet.

Annons

Men bli inte förskräckta, det här är inte alls så krångligt som det låter.
– Nej, det fundamentala attributionsfelet handlar om att vi tolkar vårt eget beteende utifrån hur just vår situation ser ut: ”jag är så stressad att jag inte hinner plocka bort tvätten” eller ”jag har så mycket nu att jag glömmer tvättiden”.
– Men andras beteenden, speciellt de vi inte känner, tolkar vi gärna utifrån deras personliga egenskaper och intentioner. Då tänker vi inte på att den andre personen kanske också har det stressigt, säger Ida Flink.

Läs ocksåAccepterar inte mögel i tvättstugan

Men vi är alltså mer förlåtande mot någon vi känner, till exempel grannen som jag bor dörr i dörr med och tycker är jättetrevlig?
– Ja, exakt. Då är du mer benägen att tänka att han eller hon kanske har det jobbigt just nu.

Andra gör saker med flit

Över huvud taget har vi en tendens att tolka andra personers beteende negativt – och att de gör saker med flit medan vi tolkar våra egna fel som misstag.

Inte helt otippat spelar vårt mående roll för hur vi reagerar på kvarglömd tvätt eller vad det nu kan vara.
– Det brukar man kalla det emotionella tänkandet, min känsla färgar det jag ser. Så är jag irriterad och trött är jag mer känslig för att det inte är städat och undanplockat jämfört med om jag till exempel har semester och är avslappnad. Då spelar lite ludd ingen roll.

En tecknad bild på två förhistoriska människor. Mannen har ett spjut i handen, kvinnan gör upp eld. Vårt beteende i tvättstugan kan kopplas till hur dessa människor agerade.
Vårt beteende i tvättstugan kan spåras tillbaka till den förhistoriska savannen.

Afrikas savanner

Det handlar också om en egenskap som gjorde att de förhistoriska människorna överlevde på Afrikas savanner och i Europas djupa skogar: att vi är skapade för att söka efter faror i vår omgivning.
– Ja, vi är gjorda för att spana efter det negativa, och i det här fallet är det luddet i torktumlaren, säger Ida med ett skratt.
– Det här gör att vi inte uppmärksammar om det är rent och undanplockat. Men om det är ostädat så ser vi det direkt.

Åker snålskjuts i tvättstugan

Dessutom blir det ofta mer stökigt i gemensamma utrymmen jämfört med privata. Förklaringen är att vi generellt inte lägger ner lika mycket arbete och energi på det vi har gemensamt jämfört med det vi äger själva. I stället räknar vid med att andra tar ansvar.

Det psykologiska begreppet för detta beteende är fullt logiskt – snålskjutsproblemet.

– Det handlar om ”allas ansvar är ingens ansvar” och att man åker snålskjuts på andra, säger Ida Flink.

Bokningstavla i tvättstugan
Bokningstavlan visar om tvättstugan är ledig eller upptagen. Men trots att systemet är enkelt är det inte alltid det fungerar. Kapade tvättider är en vanlig orsak till konflikter i tvättstugan.

Jag får för mig att det ofta finns någon person som ändå närmast njuter av att ta just det här kollektiva ansvaret. De städar efter andra, håller rent och snyggt. Inte bara för att det behövs utan även för att de ska få känna sig duktiga och rättrådiga.
– Absolut. Men jag tänker – och här gissar jag bara – att det har att göra med hur mycket du har runt omkring dig. Så ofta är det väl pensionärerna som har lite mer tid än andra. De kan också ha svårt att förstå att andra inte prioriterar ordning i tvättstugan lika högt som de gör.
– Men självklart kan det finnas personer som tar det här ansvaret bara för att de vill bidra och har en stark känsla för kollektivet.

Annons

Det känns som att det går åt mer energi att bli arg jämfört med att bara ta bort luddet som någon annan lämnat kvar?
– Där tänker jag att det handlar om en känsloregleringsstrategi, att jag får något jag kan fokusera min ilska på. Det är skönare att vara arg på något konkret än på novembermörkret som jag ändå inte kan göra något åt.

Perfektionister

De klassiska arga lapparna då, kan man säga något om vilka det är som skriver dem?

Ja, även här tror Ida Flink att det rör sig om människor som har mycket tid till förfogande. Det kan också vara personer som inte mår så bra. Eller för den delen perfektionister som tar för givet att det ska vara rent och snyggt i de gemensamma utrymmena.
– Jag ska inte raljera allt för mycket, men jag tycker lite synd om dem som skriver sådana här lappar. Då har man inget verkligt problem att fokusera på.

Ida Flink, som berättar om varför vi bråkar i tvättstugan, står i en gång på universitet. I bakgrunden syns två studenter gå.
Ida Flink har själv skrivit arga lappar.

Har själv skrivit lappar

Men – som enhetschef har Ida Flink faktiskt själv satt upp några lappar som är riktade till psykologistudenterna. Så hon skrattar lite när hon berättar om när frågan diskuterades på ett enhetsmöte. Om hur hon därefter skrev två lappar, inte särskilt arga men med tydliga instruktioner om att hålla ner ljudnivån och att inte äta sin lunch i en soffgrupp på institutionen.

Du slängde de första utkasten, formulerade om och gjorde lapparna snällare. Varför?
– Just för att jag inte identifierar mig med arga lappar. Jag tänkte att det här var lite tramsigt men så tänkte jag att ”ja ja, jag lägger väl ut några lappar”.

Och har de fått någon effekt?
– Haha, oklart. Men jag har i alla fall inte sett någon som brutit mot det som står där.

Fakta: Bonusläsning: Det här består luddet av

• Luddet i torktumlaren består i huvudsak av textilfibrer men även av tvättmedelsrester och sådant som hårstrån från människor och husdjur. En och annan hudflaga kan också finnas med.
• Luddet är rent – det har genomgått både en tvätt- och en torkprocess.
• Det som sliter mest på kläderna är när vi använder dem (55-65 procent). På andra plats kommer slitaget i tvättmaskinen (25-35 procent). Först på tredje plats kommer torktumlaren (5-10 procent).
• Om du vill torka kläderna utan att slita på dem ska du häng- eller plantorka dem (gäller speciellt tunga och ömtåliga textilier).
• För allergiker kan det vara bra att tumla kläderna eftersom torktumlaren fångar upp en hel del av det damm som inte följt med ut i avloppet vid själva tvätten.
• Torktumlaren fångar även upp en del av de mikroplaster som annars skulle ha fallit av vid användning.
Källa: Anne-Charlotte Hanning, projektledare inom området textilkemi på det statliga forskningsinstitutet Rise.

Läs också 20 kronor lägre hyra efter borttagna tvättstugor Trodde grannarna var KGB-agenter som stal och rullade svarta föremål – tvingas flytta Nytt rekordår – så skyddar du dig mot förrådsinbrott: "Ha inte farmors guld där"

Copyright © Hem & Hyra. Citera oss gärna men glöm inte ange källan.