Flexibiltet ok i norra Norrland
Regler och lagar kringgärdar investeringsstödet. Och det finns vissa saker som den som söker inte kan rucka på. Dels får inte bygget sätta i gång innan bygget är klart.
– Dels får inte ett fastighetsbolag använda pengarna till något helt annat än att ordna nya bostäder, säger Maj-Britt Swartz på länsstyrelsen i Norrbotten.
– Men annars går det att vara lite flexibel.
Så när bostadskön började ringla sig allt längre bestämde sig därför Bergs Hyreshus för att satsa på att få fram nya hyresrätter. Dels ville de renovera och bygga om ett före detta HVB-hem i Svenstavik för att utvinna åtta nya lägenheter. Dels ville man bygga nytt – tre parhus med två lägenheter på två rum och kök i varje, på Hovslidenvägen i Hackås.
Investeringsstödet möjliggjorde båda projekten. Men med nöd och näppe, enligt Hans Green, vd på Bergs Hyreshus.
– Vi hade egentligen behövt ta ut lite till i hyra per kvadrat för att vara på den säkra sidan, även med investeringsstödet medräknat. Men bara marginellt eftersom hyresmarknaden i Hackås nog inte klarar mycket högre hyresnivå.
Används bidraget direkt till att få ner hyrorna?
– Eftersom vi måste följa regelverket för att få stödet så blir det ju den effekten. Men en annan direkt effekt är att vi kände oss trygga i att vi kunde satsa på att bygga om HBV-boendet till nya lägenheter på en
gång. Stödet gjorde att vi kunde tillföra fler lägenheter till bostadsmarknaden på kortare tid.
Men är inte stödet öronmärkt för att användas direkt i byggprojektet?
– Nej. Och vi träffade ju ändå mitt i prick eftersom syftet är att få fram fler billiga bostäder.
Allmännyttan Östersundshem bygger för fullt. Senaste årens nyproduktioner, efter Fagerskrapan, har resulterat i 397 boenden i blandad upplåtelseform. 245 av dem är hyresrätter. Men förutom ett trygghetsboende är inget byggt med hjälp av statligt stöd.
– Anledningen till det är att stödet trädde i kraft efter att vi påbörjat byggprojekten, säger Christian Olsson på Östersundshem.
Men det fanns ett investeringsstöd innan det nuvarande också för bostäder som påbörjats mellan 25 mars 2015 och 28 februari 2017.
– Man måste se till varje projekt om kalkylen håller. Vi räknade på det för Remonthagen, men eftersom det bland annat var många stora lägenheter så gav det inte det avkastningskrav vi behöver.
Ni bygger bostadsrätter och kedjehus också. Det borde ni ju tjäna en slant på?
– Absolut, det ger ett bidrag till kassan och ett bra instrument för att ha råd att även bygga hyresrätter.
Men varför kan andra allmännyttor bygga hyreshus med investeringsstöd och på så sätt få ner hyrorna och inte ni?
– Jag har inget emot själva stödet och vi kollar hela tiden projekten mot stödet för att se om vi kan söka. Nu ska vi bygga punkthus i Tallåsen med många mindre lägenheter, då kanske det kan bli aktuellt.
Varför tänker ni inte tvärtom, som många andra, att bygga hus utefter investeringsstödets regler?
– Vi måste tänka på avkastningen på fastigheten.
Ett argument som Hyresgästföreningen inte köper.
– Alla andra har fattat att stödet är en bra affär för att som allmännytta kunna erbjuda bra och billiga boenden. Stödet är framräknat av experter för att det ska kunna vara lönsamt och då undrar man naturligtvis varför det inte är det just i Östersund, säger Hasse Dahl på Hyresgästföreningens förhandlingsenhet i Östersund.
