Förhandling gav 130 miljoner kronor i lägre hyra i norr
En hyresförhandling går till så att bostadsbolaget först meddelar Hyresgästföreningen att de vill förhandla om hyran och hur mycket de vill justera den med, ett så kallat yrkande.
Ett datum bestäms, inom två veckor, för förhandling mellan de båda parterna, där Hyresgästföreningen representerar hyresgästerna.
När de enats skrivs en överenskommelse. Ibland kan det behövas flera möten. Och om förhandlingar med kommunalägda bostadsbolag inte kommer till avslut kan parterna få hjälp av HMK, Hyresmarknadskommittén, som är ett medlingsorgan.
Hur en hyresförhandling ska gå till är lagstadgat i hyresförhandlingslagen såsom den ser ut idag.
För att visa på vikten av att förhandla om hyressättningen har Hyresgästföreningen i region Norrland tittat närmare på skillnaden mellan hyresvärdarnas önskemål, yrkandena, och den faktiska höjningen efter förhandling fram till och med juni 2020.
En sammanställning av skillnaden visar att det rör sig om minst 130 miljoner kronor för de cirka 107 000 lägenheter man förhandlat i Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Örnsköldsvik. Totalt 38 kommuner. Förhandlingarna i övriga sex kommuner av Västernorrland är alltså inte medräknade.
– Skillnaden mellan bostadsbolagens yrkanden och de överenskommelser som görs utgör en besparing för hyresgästerna, säger Elisabeth Ennefors, chef för Hyresgästföreningens förhandlingsenhet i Norrland.
Elisabeth anser att sammanställningen konkret visar på nyttan med det system vi har på den svenska bostadsmarknaden, med förhandlade hyror.
– För höga hyror slår hårt mot människors plånböcker och det är viktigt att vanligt folk har råd att bo kvar i sina hem. Vi bidrar därmed också till att konsumtion kan gå till övriga delar av näringslivet, inte enbart till fastighetsägarnas ekonomi, det vill säga en samhällsutveckling. Och framförallt är hemmet en trygghet och rättighet, inte en förmån. Det är vår hjärtefråga.
