Förlorade allt på ett bluffkontrakt
Den här artikeln finns även översatt till arabiska. Klicka här om du vill läsa. قراءة النص باللغة العربية
– Jag blev grundlurad och känner mig så otroligt dum!
Det säger 32-åriga Nisreen när Hem & Hyra träffar henne i Uddevalla. Här har hon, hennes man Mohammad och deras treåriga dotter Sama ett tillfälligt boende. I enrumslägenheten finns tre madrasser, en stol, några leksaker och tre stora resväskor.
– Självklart är det här fantastiskt jämfört med vad vi lämnade i Syrien. Men till jul kommer vårt andra barn så vi behöver verkligen ett riktigt hem, säger Nisreen.
Det har gått drygt ett och halvt år sedan Nisreen och Sama flydde från krigets Syrien och tog sig till Sverige. Efter några månader på ett asylboende i Tanum fick de uppehållstillstånd.
– Jag började genast leta efter en lägenhet. För utan en egen adress kunde jag varken få ett svenskt personnummer, studera svenska, söka jobb eller, viktigast av allt, få hit min man Mohammad, säger Nisreen.
Hon ställde sig i en rad kommunala och privata bolags köer runt om i landet. Ringde, mejlade och letade bostad via sociala medier. Hon berättar också att hon, utan framgång, sökte hjälp hos Arbetsförmedlingen.
– Till slut var jag så desperat att jag sa ja till att hyra en lägenhet svart här i Uddevalla, utan riktigt kontrakt, bara för att ha en adress att visa upp, säger Nisreen, som snart stod utan adress och bostad igen.
– Jag hann inte mer än meddela min man att jag hade ordnat en bostad så att han kunde komma hit så blev jag och min dotter utsparkade ur den svarta lägenheten, säger hon.
I det läget vände sig Nisreen till socialtjänsten. Men inte heller där upplevde hon att fick hon någon hjälp. Följden blev att Nisreen återigen valde att hyra en lägenhet svart. Något som ledde till att Nisreen och dottern Sama snart blev utkastade.
– Vad skulle jag göra? Min man skulle äntligen komma få hit. Vi har en dotter på tre år, men ingenstans att bo. Det var då jag hittade den där Malmölägenheten på facebook. Lägenheten som skulle visa sig vara ren bluff.
– Det var en trerummare i Rosengård. Där fanns bilder, faktauppgifter om lägenheter och kontaktuppgifter till den man som stod för förmedlingen, säger Nisreen.
Hon kontaktade mannen per telefon, berättade om sin situation och sa att hon var intresserad. Svaret blev att hon var nummer tio i kön. Något som ändrade sig efter ett par dagar då hon plötsligt erbjöds lägenheten. Förbehållet var dock 8 000 kronor i en deposition och sedan ytterligare en månadshyra på 7 500 kronor i förskott.
– Jag inser nu hur idiotiskt det kravet var. Att det inte går till så i Sverige, säger Nisreen.
Efter mycket vånda förde hon över pengarna till mannens konto. I samma stund gjorde han sig oanträffbar. Det var samma dag som de skulle träffas i Malmö, skriva på kontraktet och lägenhetsnyckeln skulle överlämnas.
– Plötsligt hade numret ingen abonnent! Jag vägrade tro att det var sant. Det var som om marken försvann under mina fötter, säger Nisreen.
Hon berättar at hon skakat fram de 15 500 kronorna genom att sälja några ärvda smycken som hon fått mig sig i flykten, samt genom att ta ut dotterns barnbidrag som man sparat för framtida behov. Nu var alla pengarna borta.
– Vi vände oss till polisen och gjorde en anmälan. Men de gav oss inte mycket hopp. Pengarna är borta för alltid. Och någon lägenhet fanns det aldrig, säger Nisreen som hoppas att hennes berättelse ska hindra andra från att göra samma misstag.
– Betala aldrig för en hyreslägenhet i förskott. Se till att få kontraktet först och be någon du litar på att kontrollera så att allt går rätt till. För oss var det här en dyrköpt läxa, säger Nisreen.
