Forskaren: ”Lågfrekventa ljud kan påverka sömn och hälsa”
Kerstin Persson Waye är professor i miljömedicin vid Göteborgs universitet och forskar om buller och vilka effekter det har på oss.
Hon har fördjupat sig i hur även svaga, ibland knappt hörbara, ljud och vibrationer i bostaden kan påverka hälsotillståndet.
– Vi kallar det för lågfrekvent buller. Studier har visat att det också, precis som högre ljud, kan påverka sömn och ha en negativ effekt på hälsan, säger Waye.
Exempel på lågfrekventa ljud kan vara fläktar, värmepumpar, ventilationssystem eller kylkompressorer.
– Den som utsätts för lågfrekventa ljud kan få symtom som huvudvärk eller en tryckande känsla över huvudet, onormal trötthet, koncentrationssvårigheter, irritation, illamående och en känsla av tryck över trumhinnan, säger Kerstin Persson Waye.
Forskning har också visat att lågfrekvent buller faktiskt ofta upplevs vara mer störande än ”vanligt” buller.
Även om känsligheten är individuell så är det viktigt att sömnen inte rubbas. Enligt Folkhälsomyndigheten bör extra hänsyn tas till barn, som kan hämmas i sin utveckling, och skiftarbetare, som redan har en oregelbunden dygnsrytm.
Läs en längre intervju med forskaren Waye om störande ljuds påverkan på hälsan.
• Allt oönskat ljud kan kallas ”buller” eftersom upplevelsen är subjektiv.
• Lågfrekvent buller är oönskade ljud som man kanske inte alltid är medveten om för att de inte hörs så mycket, men som över tid stör och påverkar oss.
