Förslag: Män som slår sina fruar ska få tillfälligt boende
Det är inte bara den som utsätts för våld som ska behöva flytta från sitt hem. Enligt en ny utredning bör kommuner hänvisa våldsutövare till tillfälligt boende.
– Det är något som enligt det system vi har i dag bygger helt och hållet på frivillighet från våldsutövarens sida, säger Charlotte Eklund Rimsten, utredningssekreterare.
Utredningen “Att bryta ett våldsamt beteende” lämnades över till jämställdhetsminister Lena Hallengren (S) tidigare i veckan. Den innehåller flera förslag, bland annat specialiserade mottagningar för våldsutövare.
– I dag finns några goda, lokala exempel men vi behöver nå betydligt fler män som utgör ett hot mot sina närstående, säger utredare Nils Öberg, generaldirektör för Kriminalvården, i ett uttalande.
Utredningen föreslår också att hälso- och sjukvård ska engageras i arbetet, att socialnämndens ansvar för insatser till våldsutövare förtydligas och att tillfälligt boende utvecklas för våldsutövare.
“Personer som har utsatt närstående för våld och som bor tillsammans med de våldsutsatta bör av kommunerna hänvisas till tillfälligt boende i de fall det är lämpligt med hänsyn till säkerheten för de våldsutsatta och andra omständigheter”, står det i utredningen.
Den lyfter fram att det är problematiskt att ofta kvinnor, tillsammans med barn, som måste flytta från den gemensamma bostaden eftersom dessa inte begått något brott. I utredningen står det också att skyddat boende för den som utsatts fortfarande kan vara aktuellt beroende på en riskbedömning i den aktuella situationen.
Men Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, är kritisk mot förslaget.
– Vår uppfattning är att förslaget är väldigt luddigt. Jag förstår inte vad syftet är och jag förstår inte vad upplägget är, säger Roks ordförande Jenny Westerstrand.
Utredningen säger att det är problematiskt att kvinnor och barn tvingas flytta, när de inte begått något brott. Är inte det här mer rättvist?
– Jo, det är helt rättvist. Men brottslingen bör flytta in i fängelse istället. Eller få ett straff och sedan flytta. Det är ett problem att detta inte kopplas alls till några rättsliga följder. Jag får nästan vibb av ett klansamhälle som går ihop och hjälper med en bostad där mannen får bo så att alla får lugna ner sig.
Dessutom säger hon att det finns positiva konsekvenser av att som utsatt flytta till nytt boende.
– Det ger delvis ett tillfälle att bryta upp och få nytt perspektiv på sig själv, sitt liv och sina förmågor.
Men Charlotte Eklund Rimsten säger att kritiken är missriktad.
– Det ingick inte vårt uppdrag att bedöma det rättsliga. Alla våra förslag, och det skriver vi på många ställen, har en bakgrund av att brottsliga gärningar alltid ska anmälas och lagföras. Men vad våra förslag syftar till är att se vad som kan göras vid sidan av lagföringsprocessen, säger hon till Hem & Hyra.
Hon säger också att just förslaget om tillfälliga boenden för våldsutövare inte är ett prioriterat förslag.
– Det var något man från regeringens sida tyckte lät intressant som idé och ville vi skulle titta vidare på. Det gjorde vi men kom också fram till att det inte riktigt är ett realistiskt förslag för många. Men i de fall det fungerar tycker vi att det är väldigt bra.
Det råder bostadsbrist på flera håll – är detta då en lämplig användning av tomma lägenheter?
– Det är något som kommunerna själva måste ta ställning till. Vi har valt att inte gå in med tvingande regelförslag.
Utredningen ”Att bryta ett våldsamt beteende” lämnades över till jämställdhetsminister Lena Hallengren den 29 maj.
Utredningen tillsattes den 9 mars 2017.
Förslaget lyder: ”Personer som har utsatt närstående för våld och som bor tillsammans med de våldsutsatta bör av kommunerna hänvisas till tillfälligt boende i de fall det är lämpligt med hänsyn till säkerheten för de våldsutsatta och andra omständigheter.”
Där står också att ett centrum för samordning och kunskapsutveckling kring förändringsarbete med våldsutövare ska inrättas hos Socialstyrelsen. Frågan om boende bör behandlas här, enligt utredningen.
