Håll tyst så blir du grannens favorit

Så länge man inte bor ensam på ett fjäll eller äger sin egen ö får man acceptera att leva med andra människor i sin närhet.

Och faktum är att nästan alla av oss trivs med sällskapet. Enligt Hem & Hyras undersökning tycker 56 procent av hyresgästerna att grannsämjan där de bor är ganska bra, medan 37 procent beskriver stämningen i huset som jättebra. Särskilt nöjda är pensionärer. Bara sju procent av oss är missnöjda – en kategori som domineras av män och unga vuxna.

ANNONSGuide till hemförsäkringar

Den överlägset mest uppskattade egenskapen hos en granne är att denne inte för oväsen och stör. Därtill ska den goda grannen respektera att människor inte vill ha så mycket kontakt samt städa efter sig i tvättstugan.

Bor man i studentkorridor med delat kök och vardagsrum blir prioriteringarna dock något annorlunda. Då hänger trivseln snarare på att folk kommunicerar och ställer upp för varandra, berättar Caitlin Alexander och Karly Ward från Glasgow, som båda pluggar miljövetenskap på Stockholms universitet.

– När man lever så nära inpå varandra gäller det att komma överens. Ett stort plus är att folk håller rent och snyggt i köket. Där är det ofta vidrigt, säger Caitlin Alexander.

Läs också37 procent av oss har bjudit grannen på fika

Att grannen är någon man litar på och kan prata med är trots allt viktigast, resonerar Karly Ward. Särskilt när man befinner sig i ett land där människor helst undviker att se varandra i ögonen.

– Svenskar kan vara lite reserverade. Man är mer mån om sin privata zon än i Skottland.

Läs ocksåAnmäld 829 gånger för fejkboende – grannfejd avgjord i rätten: ”Allt är fabricerat”

Cecilia Henning är docent i socialt arbete vid Hälsohögskolan i Jönköping och har under lång tid forskat om grannkontakter. Hon hävdar att svenskars beteende mot grannar inte ska tolkas som skygghet, utan är ett diskret sätt att väva tunna band av förtrolighet. Varje liten artighetsfras bidrar till att bygga tillit.

– När man väl etablerat dessa tunna band kan man sedan höra av sig om man behöver hjälp i vardagen eller vill låna något, berättar hon.

Att sociala och hjälpsamma grannar inte värderas högre förvånar henne föga. Dessa är inga människor vi valt att ha i vårt liv, och vi håller dem därför helst på lite avstånd, berättar Cecilia Henning.

– Hemmet är en fredad zon, där vi vill kunna bestämma nivån av kontakt själva. Något vi inte kan på jobbet eller i övriga samhället.

Av liknande skäl är oviljan att lära känna grannen en metod att undvika framtida konflikter, resonerar hon.

– När man bor så nära kan det bli besvärligt om vänskapen tar slut. Då är det säkrare med en ytlig relation.

Att bryta barriärerna mellan grannskap och vänskap kan däremot vara gynnsamt. Inte minst om man bor på en ort med tusen invånare och har tio mil till närmaste stad. Sören Olsson och Ingrid Westin hade varit ytligt bekanta i tiotals år. Det var dock först efter att hon förlorat sin make i sjukdom som deras kontakt intensifierades.

– Hon flyttade hit och vi blev grannar. Jag tror att det var bra för oss båda just då. Hon hade blivit ensam och jag var ensam, så hon ringde och bjöd in mig på kaffe, berättar Sören Olsson.

Under åren har det blivit många koppar kaffe – och mycket bläddrande bland Ingrids allehanda samlingar. Så sent som för ett par år sedan satte hon rekord för den största uppsättningen julklappspapper i världen.
Åldersskillnaden tänker de inte mycket på.

– Den har ingen som helst betydelse. Ingrid är så oerhört omtänksam som person – nästan lite för omtänksam ibland.

– Och Sören, han är en mycket bra lyssnare. Och en genuint fin människa.

Läs också: 37 procent av oss har bjudit grannen på fika