HemHyra.se använder sig, precis som flertalet andra webbplatser, av cookies för att förbättra servicen för er besökare. Läs mer om Cookies

Högutbildade allt mer trångbodda

Nyheter Utbildning lönar sig brukar det heta. Men enligt ny statistik är högutbildade i större utsträckning trångbodda jämfört med de som enbart har gymnasieutbildning. ”Jag kan förstå att det ser lite konstigt ut”, säger Philip Andö på SCB.
Högutbildade i Sverige blir allt mer trångbodda.

Vi klämmer ihop oss på allt mindre ytaför varje år. Enligt siffror från SCB fortsätter trångboddheten att öka i Sverige. Av hela befolkningen lever 17,4 procent i trångboddhet. Det är en ökning sedan förra året då 16,9 procent räknades som trångbodda, och siffran har fortsatt att öka de senaste 15 åren.

Om man istället tittar på trångboddhet efter utbildningsnivå är det tydligt att det lönar det sig att gå i skolan – i alla fall till viss del. Vill du ha större boendeutrymme ska du se till att gå klart gymnasiet. Bland de som saknar gymnasieutbildning är nämligen över en fjärdedel, 27,7 procent, trångbodda och det har ökat kraftigt sedan 2010 då bara 19,4 procent levde i trångboddhet. Av dem med en avslutad gymnasieutbildning är det bara 13,4 procent som lever trångt.

Läs ocksåSpelberoendet förstörde hans liv

Men när det kommer till högre utbildning ser trenden ut att vända. Hos gruppen med eftergymnasial utbildning har andelen trångbodda ökat från 12,8 procent 2008 till 15,3 procent 2018.

– Jag kan förstå att det ser lite konstigt ut, men det beror på ålderseffekter i olika åldersgrupper, säger Philip Andö på SCB som arbetat med den så kallade ULF-rapporten som undersöker svenskarnas levnadsförhållanden.

Den yngre generationen på bostadsmarknaden, främst 80- och 90-talister, har i högre utsträckning eftergymnasial utbildning än tidigare generationer. De äldre generationerna med en lägre utbildningsnivå har i sin tur kunnat komma in på bostadsmarknaden i ett bättre läge.

Läs ocksåSkuldsanering ökar i Jönköping och Kalmar

– Det är i regel den yngre gruppen där många också är trångbodda, sen bor många i den gruppen storstäder också och det är två generationer som inte haft möjlighet att köpa större bostäder.

Och det syns även generellt i statistiken för de som bor i storstäder och storstadsnära kommuner, där är andelen 20,7 procent. Småstads- och landsortsbor har i sin tur lite mer utrymme. Där lever 15,8 och 15 procent av respektive grupper i trångboddhet.

Fakta: Så definieras trångboddhet

Det finns två olika normer som används för att definiera trångboddhet, norm 2 och 3, varav den senare också är den nyaste definitionen som vi har tittat på i den här artikeln.

Norm 2 definierar ett hushåll som trångbott om det finns fler än två boende per rum (sovrum), kök och vardagsrum oräknade. Detta gäller dock inte ensamstående, som inte anses trångbodda oavsett antal rum. Exempel: enligt norm 2 ska ett 4-personershushåll ha minst 3 rum och kök för att inte vara trångbott (1965 års bostadsbyggnadsutredning).

Norm 3 definierar ett hushåll som trångbott om det finns fler än en boende per rum (sovrum), kök och vardagsrum oräknade. Sammanboende delar dock sovrum medan varje barn ska ha eget rum. Exempel: enligt norm 3 ska ett sammanboende 4-personershushåll ha minst 4 rum och kök för att inte vara trångbott (Boendeutredningen 1974).

Källa: SCB

Läs också Hyresgäst vägrar släppa in hyresvärd Man riskerar sitt hem på grund av smuts och sopor Det lönar sig att ta hjälp av Hyresgästföreningen

Copyright © Hem & Hyra. Citera oss gärna men glöm inte ange källan.