Hyresgäster bor kvar i hälsofarliga lägenheter

 

Idag bor hon bara i ett rum och kök. Dörrarna till det största sovrummet och vardagsrummet håller hon stängda för att inte lukt och mögelsporer ska spridas i onödan till resten av lägenheten.

 

I taket på rummet som tidigare var hennes sovrum finns en stor mögelfläck som på flera ställen har böldliknande bulor.

 

Även längs flera av väggarna finns svarta mögelfläckar. I vardagsrummets yttervägg är fönstervirket murket och tapeterna randiga av vattenskador som också satt sina spår på parkettgolvet.

 

 Också väggarna i badrummet är attackerade av mögel och därför vistas hon där så lite som möjligt. Det är framför allt en skada på taket som orsakar problemen med fukt och mögel. Flera av lägenheterna i husets övre plan har drabbats av läckage och fuktproblem.

 

– Visst är det äckligt, men i början hoppades jag ju på att det skulle åtgärdas. Nu är jag väl mest desillutionerad och uppgiven eftersom jag inte riktigt vet vad jag ska göra, säger Christel Bennerfelt.

 

Hon är medlem i hyresgästföreningen som i slutet av förra året drev ett ärende om åtgärdsföreläggande. I sista stund innan förhandlingen skulle hållas i hyresnämnden kom fastighetsägaren med löften om att de akuta problemen skulle åtgärdas och mötet ställdes in.

 

Fram tills nu har ännu inget gjorts åt skicket på lägenheten. Christel har efter rekommendationer från Hyresgästföreningen börjat deponera en del av hyran som motsvarar de utrymmen hon inte kan använda.

Enligt fastighetsägaren är en av anledningarna till att renoveringsarbetet försenats att Christel inte accepterat den ersättningsbostaden hon blivit erbjuden under tiden.

 

– Vi har diskuterat vad som händer under tiden som lägenheten skulle renoveras men något konkret skriftligt förslag har jag inte fått. Jag tycker det vore lämpligt att börja med utsidan av taket där problemet har uppstått. Om jag valt att byta lägenhet helt och hållet så är jag övertygad om att det skulle  bli liksom innan jag flyttade in. De skulle bara ha snyggat till min lägenhet på ytan och sedan hyrt ut den till någon annan stackare, säger Christel.

 

Kvarteret på Stiftelsegatan består av drygt 90 lägenheter. Idag hyrs en tredjedel av lägenheterna av Migrationsverket som använder husen till bostäder åt flyktingar.

Husen  har sedan flera år tillbaka varit en följetong för kommunens miljöförvaltning som i flera omgångar försökt tvinga fram förbättringar.

 

Sedan husen för drygt 10 år sedan såldes av allmännyttan till ett privat fastighetsbolag har ägarbytena duggat tätt vilket försvårat möjligheterna att sätta verklig press på fastighetsägarna.

 

– Vi har fått börja om varje gång husen bytt ägare. I vanliga fall har vi bara möjligheter att ställa krav på ägarna att göra förbättringar. Det går liksom inte att ställa krav på själva huset, säger Oleg Datsishin, som är hälsoskyddsinspektör på Halmstads kommun.

 

I början av februari försattes den senaste ägaren, Fastikum Bostäder Halmstad AB, i konkurs.

 

Ansvaret för husen vilar nu på konkursförvaltaren, Håkan Gustavsson, vars främsta uppdrag är att ta tillvara på förre fastighetsägarens gäldenärers intressen. Målet blir att sälja husen till ett så bra pris som möjligt. Som sista utväg blir det exekutiv auktion.

 

-Min målsättning är att hyresgästerna inte ska påverkas av konkursen, säger Håkan Gustavsson, som poängterar att ingångna hyresavtal följer med fastigheterna när de byter ägare.

 

Oleg Datsishin på miljöförvaltningen arbetar nu tillsammans med Halmstads kommunjurist för att försöka få kraven på åtgärderna som behövs göras i huset till ett villkor som automatiskt övergår till husets framtida ägare som ska tvingas att omgående ta tag i problemen med de misskötta husen.