Inte alltid mest förmånligt att äga
Gynnar skattereglerna hyrt eller ägt boende? Den frågan har Sveriges Byggindustrier gett Ernst & Young i uppdrag att reda ut.
Svaret är svårtolkat. En neutral jämförelse är omöjlig att göra, resonerar konsultföretaget, men påpekar samtidigt att det är långt ifrån självklart att bostadsrätten är förmånligare beskattad.
Ett skäl till det dunkla resultatet är att bostadsrätten är svår att klassificera. Är den en investering eller en konsumtionsvara? Ernst & Youngs slutsats blir att bostadsrätten är en säregen kombination av bådadera, vilket gör den problematisk att använda i en jämförelse med hyrt boende.
– Det går inte att jämföra hyresrätt och bostadsrätt utifrån skatteregler eftersom de beskattas på olika sätt. Det blir som att jämföra äpplen med päron, säger Ola Månsson vd för Sveriges Byggindustrier.
Enligt konsultföretaget är det andra aspekter än skatt som påverkar om folk bor i bostads- eller hyresrätt. I det hyrda boendet är det bruksvärdessystemet – inte värdens faktiska kostnader – som i första hand styr hyran, medan priset på en bostadsrätt sätts av marknadens krafter.
Mariell Juhlin, chefsekonom på Hyresgästföreningen, avfärdar delar av slutsatserna som ogrundade. Hon påpekar att det redan finns tunga statliga utredningar som konstaterar att skattesystemet inte är neutralt mellan bostadsformerna. Den som bor i hyresrätt kan betala upp till ett par tusenlappar mera i månaden än den som äger boendet, någonting Hyresgästföreningen kallar hyrskatt.
Det centrala i en jämförelse måste vara det faktiska utfall som beskattningen får för människor, anser hon.
– Poängen är att den som bor i ägda boendeformer i genomsnitt tjänar mer än den som bor i hyresrätt och att man i genomsnitt lägger en lägre andel av sin disponibla inkomst på boende än de som bor i hyresrätt.
I och med att hyrorna i attraktiva storstadslägen understiger vad människor skulle vara beredda att betala fungerar bruksvärdessystemet som en prispress för hyresgästerna i dessa lägenheter, resonerar Ernest & Young. Bruksvärdessystemet bidrar alltså till att vissa får en form av subventionerat boende.
Enligt Mariell Juhlin undergräver resonemanget författarnas trovärdighet.
– Där rapporten i övrigt syftar till att helt styra bort från det faktiska utfallet för boende i olika upplåtelseformer tillåter författarna sig ändå att spekulera kring bruksvärdessystemets möjliga subventionering, vilken helt saknar grund i evidens.
Rapportförfattarna medger dock att det kan anses som förmånligt att en bostadsrättsinnehavare kan använda sig av rotavdrag för förbättringsutgifter i hemmet.
