”Jag är bara ett nummer på ett papper”
”Jag blev hemlös för fem år sedan efter en skilsmässa. Lägenheten stod på henne och i den vevan drack jag för mycket, och så blev jag av med jobbet. Jag är fosterbarn och tog kontakt med min biologiska syster som jag bodde hos ett tag men ja, det gick inte riktigt som jag hade tänkt mig.
I tre år sov jag i tält. Nu bor jag på ett härbärge och delar rum med 12 andra män. Det är svårt att sova för det är mycket intriger. Det blir bråk om någon snarkar, ligger vaken, fiser eller pratar i sömnen. Och det är mycket spring. Jag känner mig inte säker. Det är en frustrerande tillvaro.
För mig hade det räckt med en etta med kokvrå. Bara jag hade haft en dörr jag kan låsa. En plats där jag vet att grejerna är kvar när jag kommer tillbaka.
Om jag ska vara helt ärlig så söker jag inga lägenheter. Jag tror det är kört. Det är ingen idé att jag kontaktar en värd. Det är ingen som vill ha mig som hyresgäst. Min enda chans är att gå via socialen.
Jag önskar från politiker att de ser härbärgena som en varningssignal. Jag önskar att socialen hade visat mer intresse för mig som individ och såg vad jag kan. Jag har varit styckmästare, byggmästare, haft egen kiosk, varit elitbrottare och svensk mästare i amerikansk fotboll, kastat diskus med Ricky Bruch. Men ändå har jag inget värde. Jag är bara ett nummer på ett papper. Jag känner mig maktlös.”
Berättat för Gry Berglind
Bor: Härbärge i Helsingborg
Gör: Arbetslös
