Tommy Körberg om hyreshöjningarna: ”Girigheten har stigit värdarna åt huvudet”

Du har ju stått på scen och sjungit sedan 60-talet. Vad kan publiken förvänta sig av denna sommars konsertkvällar?
– Det blir lite country-rock som jag gillar och ­förstås de låtar som jag vet att ­publiken vill höra, som Fattig bonddräng, Anthem och Stad i ljus – men jag klär dem i en annan ­musikalisk kostym. Jag gör nya versioner av mina gamla hits. Undertexten till alla mina shower nu för tiden är ”less of my ­future, more of my past”.

Laddar du på något särskilt sätt inför en sådan här sommarturné?
– Nej, jag tycker att det räcker att jag håller mig vid liv. När jag vaknar varje morgon tänker jag: Tack för ännu en dag!

Vad händer i dig när du står på scen?
– Jag lever upp. Före en show kan jag tänka att ”fy fan vad jobbigt” men när jag väl går in på scenen lossnar det för mig och allt blir ljust. Jag har en ganska mörklagd själ – jag ser saker i ett negativt sken innan jag försöker vända dem till något positivt. Det är inte så att jag går runt och hänger läpp, men jag kan bli förbannad på människors dumheter – som att folk stirrar ner i sina telefoner oavbrutet. Blir det för illa åker jag ut till lantstället i Trosa skärgård och lyssnar på fåglarna.

När är svensk sommar som bäst?
– När solen skiner, det är varmt och man kan älska ute. Helst är jag på vårt lantställe som är ett gammalt härbre från 1700-talet med numrerade stockar. Där tar jag morgonkaffet på altanen och sitter och ser om det dyker upp någon säl i vattnet. Då vilar alla mina sinnen.

Vad är hemkänsla för dig?
– Eftersom jag är född i kräftans tecken tycker jag om när hemmet känns hemtamt, som att någon bor där – det får inte vara kliniskt. När jag kommer in på ett hotellrum slänger jag därför ut mina grejer överallt. Men jag har en ordningsam fru så hemma är det välstädat. Hon är utbildad florist så vi har även vackra blombuketter ibland. Min bästa plats i lägenheten är soffan. Det är en djup soffa som är lite svår att sitta i men utmärkt att ligga i.

Vilket är det värsta stället du har bott på?
– Jag tycker att de flesta hotellkedjor i dag måste skärpa sig och bli mer uppmärksamma på den service de erbjuder. Min standard har ju höjts rejält med åren. När jag var yngre och var ute och spelade bodde man ofta på sunkiga ställen, ibland i rum med toaletten ute i korridoren. På den tiden brydde jag mig inte så mycket – man spelade, gick ut och tog några öl och sedan sov man ett par timmar för att åka iväg igen nästa morgon.

Berätta om en granne som du minns!
– När jag bodde på Djurgården i Stockholm några år på 90-talet hade jag en granne ovanför mig som envisades med att gå i högklackat klockan sju på morgonen. Det har ju folk rätt att göra, men jag kunde aldrig förstå varför. Jag brukade vakna och kunde sedan inte somna om. Men jag lät det bero.

Om du var bostadsminister, vad skulle du göra då?
– Då skulle jag se till att sänka ­hyrorna så att vanligt folk har råd att bo. Jag förstår inte varför de måste höja hyrorna hela tiden. Girigheten bland hyresvärdar har stigit dem åt huvudet.