Kommuner med få hyresrätter bygger mindre
En bostadsmarknad i balans ska bestå av ett balanserat utbud av hyresrätter, bostadsrätter och äganderätter i varierande lägen och prisnivåer. Men viljan att bygga varierat kan grumlas av möjligheten till ekonomisk vinning, visar en dagsfärsk rapport från byggkonsultbyrån Tyréns, utförd på Hyresgästföreningens begäran.
Under de två senaste decenniet har det funnits både politiska och ekonomiska skäl till att hålla bostadsbyggandet nere, konstaterar studien. Detta eftersom personer som äger sitt boende vinner på att utbudet begränsas, då värdet av deras bostäder ökar. Hos hyresgäster är emellertid utgångsläget det motsatta, eftersom en marknadskrafterna i stället skulle bidra till att pressa ner hyrorna allteftersom fler hyreshus produceras.
Motviljan att sänka värdet på ägt boende har troligen bidragit till politiska beslut om att inte planlägga tillräckligt med mark, resonerar författarna:
”För att det ska byggas en bostad krävs att kommunen vill bygga, att det finns en bit mark att bygga på samt att det finns en byggherre som ser vinning i att bygga”.
Rapporten utgår från SCB:s statistik över bostadsbyggande från 1994 fram till i fjol. Den visar att kommuner med mer än en tredjedel hyresrätter har byggt fler nya bostäder än kommuner där andelen ägt boende är stort. Om samtliga kommuner i landet haft minst en tredjedel hyresrätter skulle det sedan 1994 ha byggts 45 000 nya bostäder.
– Kommuner med många hyresrätter bygger i större omfattning efter sina behov, säger Simon Imner, analytiker på Tyréns.
Enligt Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges kommuner och landsting, SKL, ligger det även andra faktorer bakom i de kommuner som är sämre på att bygga.
– I mer konservativa kommuner finns det ett motstånd mot att förändra och bygga nytt. Politiker som vill bygga riskerar att få en folkstorm emot sig, och invånarna röstar på politiker som de vill bevara.
Attityden till att bygga hyresbostäder skiljer sig stort mellan kommuner, fortsätter Annika Wallenskog.
– Vi vet att det i Stockholms län funnits en tveksamhet till att bygga hyresrätter, för att det lockar till sig en viss typ av människor.
Samtidigt konstaterar Hyresgästföreningens chefsekonom Martin Hofverberg att 45 000 fler hyresrätter inte hade haft någon massiv påverkan på bostadsbristen i stort.
– Det hade naturligtvis inte varit tillräckligt med dessa 45 000 extra bostäderna, men det hade varit ett bra komplement.
Störst andel hyresrätter finns i landets städer samt landsbygdskommuner. Det är främst i pendlingskommuner nära större städer som underskottet av hyresrätter är stort. Detta underskott har även ökat över tid.
Källa: Tyréns
