”Ses som lokal angelägenhet” – därför är bostadskrisen osynlig i riksdagsvalet
SOM-institutet vid Göteborgs universitet mäter svenska väljares åsikter och attityder.
Daniel Jansson är forskningskommunikatör. Han konstaterar att svenskarna inte verkar se bostäder och byggande som en nationell fråga.
Inte ”top of mind”
– I den nationella kontexten så är inte bostäder ”top of mind”, om man ställer en öppen fråga. Den brukar hamna runt plats tio. Det är bara 1–2 procent som nämner den som viktigast, säger Daniel Jansson.
När SOM-institutet gör sin lokala undersökning om kommunpolitik i Göteborg ser det annorlunda ut.
– Där var det 14 procent som nämnde något med bostäder förra året. Det verkar vara något man ser mer som en lokal angelägenhet, säger Daniel Jansson.
Marknadshyror sticker ut
Undantaget som sticker ut i rikspolitiken är marknadshyror.
SOM-institutet har ställt frågor om det ämnet de flesta år sedan 2016. Genomgående under mätperioden har fler svenskar varit negativa än positiva till att införa marknadshyror.
Men 2016–2017 var det ändå ganska jämnt mellan lägren. Sedan syntes tydligt att den negativa opinionen växte i början av 2020-talet och i samband med regeringskrisen 2021.
”Fick mycket belysning”
– Då var det laddat och tydligt. Frågan fick mycket belysning, säger Daniel Jansson.
När det sedan blev tyst i debatten gick motståndet mot marknadshyra tillbaka igen.
Den här valrörelsen har hyressystemet återigen seglat upp på agendan, men hur det kan ha påverkat attityderna vet inte SOM-institutet än. Frågan om marknadshyra var inte med i undersökningen 2025 och årets undersökning görs i höst och vinter.
Vill stoppa hyreshus i villaområden
Det senaste året finns också en debatt som kretsar runt att bygga fler hyreshus i villaområden.
Motståndarna kallar det ”tvångsblandning” och vill att villaägare ska slippa behöva få flerfamiljshus som grannar.
Frågan har varit starkt närvarande i Göteborg, men har också blivit ett slagträ i rikspolitiken. Nyligen beslöt regeringen att tillsätta en utredning om regler som ska skydda befintliga villakvarter mot ”ovarsam förtätning”.
Det här ämnet har inte SOM-institutet hunnit ta med i sina undersökningar än.
Utseendet på nya hus engagerar
Men Daniel Jansson pekar på en annan aspekt av byggande som skapat debatt i Sveriges andra stad.
– Det är frågan om hur det offentliga rummet ska se ut. Föredrar man modern eller klassisk arkitektur? Där ser vi att det finns en genomgående överrepresentation för dem som föredrar den klassiska stilen, och det rimmar ganska illa med hur de flesta nya hus ser ut, säger Daniel Jansson.
Åsikten har plockats upp inte minst av Socialdemokraterna i Göteborg. Partiet har sett till att få in krav om klassisk stil i flera dokument som styr gestaltningen av det offentliga rummet. Något som fått kritiker att tala om ”populism”.
– Hur mycket ska man lyssna på opinionen? Den typen av värderingsmässiga frågor kanske får mer politisk sprängkraft än bostadsbristen, säger Daniel Jansson.
LÄS MER: Löften till höger och vänster – här är hyresgästerna intressanta för politikerna
