Kräver tillbaka 830 000 kronor för hyreskontrakt – pekar ut misstänkt svarthandlare
Affären ska ha skett för tio år sedan. Vid den tiden var det endast olagligt att sälja hyreskontrakt, inte att köpa vilket det är idag.
Enligt kvinnans berättelse handlar det om en svart affär i två steg som rör ett hyreshus i Bromma. Först ett köp av ett förstahandskontrakt till en tvårummare som sedan skulle leda vidare till ett byte till en trea i samma hus. Hon menar själv att hon totalt betalade 830 000 kronor. Betalningarna ska ha skett i omgångar via överföringar till andra personer än den nu utpekade svarthandlaren. Kvinnan hävdar att hon aldrig fått den bostad hon blivit lovad, utan en annan som var billigare.
”Motsvarande lägenhet kostar drygt 150 000 kr på svarta handelsmarknaden”, skriver hon i ett yttrande till tingsrätten. Och vidare:
”Jag anser att mina pengar är utlånade alternativt förskottsbetalning för någonting som jag aldrig fick.”
Krävde att journalist skulle vittna
Tvisten om pengarna har pågått under lång tid. Kronofogdemyndigheten och tingsrätten har flera gånger tidigare tagit upp frågan, efter att kvinnan har ställt krav, men tvisterna har aldrig lett till någon dom. Det är formellt rubricerat som en fråga om kontraktsrätt.
I samband med att kvinnan nu åter gått till domstol och krävt pengar från den utpekade svarthandlaren har hon även kallat vittnen. Det rör sig om flera av hennes bekanta, men även en pensionerad polis och en reporter på Dagens Nyheter.
I det senare fallet har kvinnan begärt att journalisten ska vittna om nyhetsartiklar som han tidigare skrivit om huset som tvisten rör. Dagens Nyheter har via sin jurist meddelat att det inte är aktuellt med vittnesmål i rätten för journalisten. Beslutet är motiverat med att det finns risk för att skyddade källor skulle kunna röjas. Även domstolen har gjort samma bedömning:
”Enligt tingsrätten är det uppenbart att förhöret kan komma att avse uppgifter som föranleder att personer som lämnat uppgifter kan komma att identifieras”, står det i beslutet som avvisar kvinnans begäran.
Tidningen och tingsrätten sade nej
Anna Åberg, redaktionschef på Dagens Nyheter, är nöjd med tingsrättens besked och berättar att hon blev lite förvånad när journalisten blev kallad som vittne.
– Jag har aldrig varit med om det förut. Det är jätteviktigt att personer som intervjuas och som vill vara anonyma kan känna sig trygga med att de får vara det. Det känns bra att tingsrätten slog fast att tystnadsplikten står över plikten att vittna, säger hon.
I det aktuella fallet ville kvinnan att journalisten skulle vittna om den research han gjort och där han hade pratat med ett 20-tal personer, varav många vill vara anonyma. Anna Åberg berättar att tystnadsplikten är en del av källskyddet och att det därför är så viktigt att man skyddar en person som valt att vara anonym.
– Det handlar inte bara om personens namn utan kan vara andra saker som gör att personen kan röjas och då är det inte lämpligt att få frågor om sin research. Det är viktigt att ingen uppgiftslämnare känner någon osäkerhet kring källskyddet eftersom vi är helt beroende av det för att kunna göra vårt jobb.
Den utpekade svarthandlaren har via sin advokat meddelat rätten att han motsätter sig alla krav på pengar. Han menar att han vare sig har tagit emot några pengar eller gått med på att förmedla svarta hyreskontrakt till kvinnan. Hem & Hyra har sökt mannen utan resultat och hans advokat har avstått från att uttala sig. Inte heller kvinnan som kräver tillbaka pengar har gått att nå för en kommentar.
Tingsrätten kommer ta upp frågan om en eventuell återbetalning av pengar längre fram i sommar.
Koppling till polisutredning runt Newsec
Den utpekade svarthandlaren blev 2025 dömd till fyra års fängelse för inblandning i en penningtvättshärva. Han är samtidigt misstänkt för brott i ytterligare ett fall som även det handlar om olagliga försäljningar av hyreskontrakt. Det var förra våren som Hem & Hyra kunde berätta att polisen utredde en bostadshärva kopplad till hyreshus och fastighetsägare i Stockholm. Misstankarna rör händelser på förvaltarbolaget Newsec, vars affärsidé är att sköta hyreshus åt ägare som inte själva vill göra det.
Läs alla artiklar om Newsechärvan här
Fallet rör en lång rad personer. En före detta anställd på Newsec är misstänkt för att ha tagit betalt för hyreskontrakt. Tre andra personer, bland annat den utpekade svarthandlaren, ska enligt misstankarna ha hjälpt till med affärerna. De fyra männen har tidigare suttit häktad och ytterligare tio personer är misstänkta för köp av kontrakt eller hantering av svarta pengar.
Kammaråklagaren Victor Ringblom som leder förundersökningen berättar idag kortfattat att man tittar på ”ett större antal försäljningar” kopplat till Newsec-härvan. Det återstår åtgärder som utredarna ska genomföra.
– Det jag kan säga är att misstankarna kvarstår mot de fyra personer som varit häktade. Jag kan inte gå in på några mer detaljer, säger han.
Bostadssökande blev blåst på lägenhet
Ingen har ännu blivit dömd för brott kopplat till Newsec-härvan men Hem & Hyra har tidigare kunnat avslöja detaljer om hur affärerna har sett ut. Newsec har enligt rutin lämnat hyresrätter till den kommunala bostadskön i Stockholm för förmedling till bostadssökande, men den tidigare anställde på Newsec har sedan dragit tillbaka dessa. Hem & Hyra har kunnat visa hur detta innebar att personen som stod först i kön blev lurad. Hyresrätten i stället gick till någon annan – som inte hade en enda dags kötid.
Den dolda förmedlingen skedde via hemliga telefonchattar mellan flera av de misstänkta. Upplägget har varit möjligt eftersom hyresvärdar som lämnar lägenheter till bostadskön i Stockholm alltid har rätt att dra tillbaka dessa, även om de redan har blivit förmedlade till en bostadssökande som tackat ja till att skriva kontrakt.
Källskyddet är till för att uppgiftslämnare som vill uppmärksamma missförhållanden ska kunna känna sig trygga när de kontaktar journalister. Det är en av grundpelarna i ett samhälle med en fungerande yttrandefrihet.
Journalisters källskydd och tystnadsplikt är hårt reglerade i grundlagen – Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen. En uppgiftslämnare som lovas källskydd av en journalist får inte röjas och får inte kunna identifieras genom artiklar som publiceras. Journalisten omfattas av tystnadsplikt, får inte berätta för någon vem som lämnat uppgifter och måste skydda källan.
Källskyddet gäller livet ut och det är straffbart för journalisten som utlovat källskydd att röja uppgiftslämnarens identitet. Att röja en skyddad källa är ett brott som kan ge böter eller fängelse i upp till ett år.
Det är olagligt att handla med hyreskontrakt, både för köpare och säljare. Rent formellt kallas det brott mot jordabalken. Maxstraffet är två års fängelse. Om brottet är ringa, döms till böter eller fängelse i högst sex månader. Om brottet däremot är grovt kan man dömas till upp till fyra års fängelse.
Andra brott som kan bli aktuella vid svarthandel:
- Mutbrott, om exempelvis en person som är anställd på ett kommunalt bolag tagit betalt för kontrakt eller bättre kötid.
- Skattebrott eller bokföringsbrott när svarta vinster från försäljning inte redovisas eller beskattas.
- Penningtvätt genom att hanteringen av de svarta vinsterna är brottslig.
- Urkundsförfalskning – om falska dokument har använts vid till exempel svartköp som maskerats som lägenhetsbyten.
