Minst halva inkomsten krävs

Bostadsbristen har fått fart på byggandet. I Umeå har Bostaden nyligen färdigställt 335 lägenheter. Lulebo 160 lägenheter, Skebo 74 lägenheter och Kirunabostäder 11 lägenheter.
Men det är svårt att hålla nere byggkostnader och hyrorna är högre än vad många har råd med.
– Jag tycker att 25 procent av inkomsten är ett bra riktmått för hur mycket man max ska behöva lägga på hyra, säger Hyresgästföreningens förbundsordförande Marie Linder.
Statistiska centralbyråns rapport i december om boendekostnader visar att hushåll som hyr lägger störst andel av sin inkomst på boendet jämfört med bostadsrätts- och villaägare. 28 procent av inkomsten jämfört med 20 och 15 procent.
– Det är inte alls rättvist, anser Linder. Varför ska en hyresgäst betala mest?
I norra Sverige måste unga lägga minst halva sin inkomst om de vill bo i en nybyggd etta. I Umeå kan inte ens två unga dela på en nybyggd etta.

Är det inte ett misslyckande att väldigt många unga i Umeå inte har en möjlighet att flytta till en egen bostad?
– Jag tycker att det kommunala bostadsbolaget Bostaden tidigare varit duktiga på att bygga billigt. Men sedan har byggkostnaderna stigit kraftigt, säger Umeås kommunalråd Hans Lindberg (S).
Politiska styrmedel är inte det som främst behövs menar Hans Lindberg. Byggbranschen måste agera:
– Byggkostnaderna måste pressas och det kan aktörerna göra. En sak som utan tvekan är viktig är att industrialisera byggandet, säger han.
– Tiden på byggplatsen är den dyraste delen. Kommer färdigbyggda delar som bara monteras, minskar den tiden kraftigt. Och kostnaderna sjunker rejält. Det är ett stort bekymmer för hela bostadsmarknaden. Och de unga drabbas hårt.

Tydliga klyftor

Hem & Hyra har jämfört medelinkomster i Umeå, Skellefteå, Luleå och Kiruna med nyproduktionshyror.
Undersökningen visar att unga inte ens skulle ha råd, även om de öronmärker halva inkomsten till hyra. Samma gäller för äldre personer.
I Umeå är klyftorna tydligast mellan inkomst och hyra för en ny etta.
– Dessutom stiger även hyrorna i gamla hus i takt med att de renoveras, säger Marie Linder.
Investeringsstödet som infördes 2016 är bra, tycker hon, men förordar fortsatt debatt för att pressa kostnaderna ytterligare.
– Ju mer pengar hyresgäster lägger på boendet, desto mindre har de kvar att spendera, vilket drabbar hela samhällsekonomin, säger Marie Linder.

Bor hemma

20-åriga Julia Burström har lagt alla tankar på ett eget boende på is. Det finns helt enkelt ingen ekonomisk möjlighet att skaffa det första egna boendet. Det innebär att hon bor kvar i föräldrahemmet på Hertsön i Luleå.
– Det är ju inte så att vi inte kommer överens. Och jag är ganska hemkär. så det fungerar ju, säger Julia Burström.
– Men det är klart att det vore bra om man skulle ha en möjlighet att skaffa sig en första lägenhet. Att få ta ansvar över sig själv.

Men med en låg inkomst och för tillfället utan fast jobb är det svårt, för att inte säga omöjligt att över huvud taget tänka tanken. Men tankarna på att inleda bostadskarriären finns:
– Ja, det är klart. En etta eller tvåa vore bra att börja med, säger Julia Burström.
– Sedan om det blir familjebildning är ju en större lägenhet aktuell. Eller kanske ett hus. Det återstår ju att se och oavsett vilket tror jag att det är lättast att skaffa det första boendet tillsammans med någon annan.
Julias framtid är inte spikad. Hon är bra på språk och funderar på att läsa till lärare, med språkinriktning. Beroende på var det går att läsa, kommer också boendet att formas.
– Det beror ju på var jag kan plugga. Får jag möjligheten att läsa i Luleå, kan jag bor kvar hemma, säger hon.
För som synes i grafiken här ovan, är inte ens två löner en garanti för att unga ska ha råd att hyra en liten nybyggd lägenhet.