Musinvasion och kyla – livet i hyrtorpet blev en mardröm för Charlotte
Charlotte hittade torpet på en uthyrningssajt och blev förälskad. Hon var lika förtjust efter att ha hyrt det som semesterbostad. När hon senare fick erbjudandet om att hyra det tills vidare – var hon snabb på att nappa.
Huset ligger lantligt till, utanför ett litet samhälle i Uppland. Charlotte berättar att hon föll för både omgivningen och trädgården. Men livet i torpet skulle inte bli helt okomplicerat.
Snart började hon upptäckta problem. Charlotte berättar att när hösten kom, blev det dragit och kallt. För att mota kylan täckte hon väggarna med filtar och golven med flera lager mattor.
Hon berättar att under de kallaste månaderna bad hyresvärdarna, ett par som hyr ut huset privat, henne att låta kranarna rinna.
– De har sagt till mig att vid minus tio så måste jag ha kranen rinnande i köket, för annars fryser huvudledningen och då får jag vara utan vatten, säger Charlotte.
När det blev kallare än tio minusgrader, fick ett element stå i närheten av ledningarna i köket.
– Och då har jag också behövt ha varmvattnet rinnande i badkaret, säger hon.
Eftersom Charlotte debiterades för el- och vattenkostnaderna separat blev boendet dyrare än hon hade förväntat sig.
– I efterhand har jag förstått att huset inte skulle fått hyras ut eftersom det inte var vinterbonat, säger hon.
Men det värsta var ändå mössen som tog sig in. Fällor placerades ut i huset. Hon berättar att hon till en början fångar en till två möss i veckan
Charlotte tror att mössen hade försvunnit om alla ingångar hittats och blockerats.
Mössen blir dock inte färre med åren, utan fler. Förutom spår i form av avföring och sönderbitna kläder, berättar Charlotte att hon ibland såg dem springa över golv och köksytor.
Hon upplevde att hyresvärdarna inte tog problemet på allvar.
– Svaret jag fick var att man får räkna med möss i gamla hus, säger Charlotte.
Olägenheterna blev inte färre med åren, berättar Charlotte som bodde i torpet under nästan åtta år.
Övervägde du någonsin att flytta därifrån?
– Ja, men det fungerade väl länge över lag. Jag bodde kvar mest för att det var svårt att hitta bostad samtidigt som jag inte kände till mina rättigheter.
Till slut blir ändå problemen för stora, berättar hon. Det som blir brytpunkten utspelar sig under kalla november förra året.
Badrumsgolvet ger vika och hon trampar rakt igenom det. I samband med händelsen, slutar också varmvattenberedaren att fungera.
– Jag skrev då till hyresvärdarna att golvet gått sönder och att jag inte kan bo där förrän det renoverats. Men de svarade att jag kunde sätta en planka för hålet och att jag kan klara mig med kallvatten, säger Charlotte.
Men Charlotte som dessutom är sjuk och ska opereras, bedömer att hon inte kan bo kvar när varmvatten och badrum inte fungerar.
Hon bor då hos vänner och på olika hotell, samtidigt som hon förväntar sig att husägarna ska åtgärda problemen och att hon sen kan flytta tillbaka.
Får krav från Kronofogden
Att hon ska behöva betala hyra för huset – är för henne otänkbart. Något hon meddelar husägarna.
Men de håller inte med.
Så småningom kommer kraven från Kronofogdemyndigheten. Charlotte krävs på full hyra för de första månaderna efter att badrumsgolvet gått sönder och varmvattnet försvann.
Därefter vill de ha 60 procent av hyran, . Hon krävs även på kostnader för el, vatten och sophämtning.
Under renoveringen tittar hon och anhöriga till huset någon gång per vecka.
De möts av en byggarbetsplats där damm, maskiner och utdragna vitvaror bär spår av musspillning. På golven står musfällorna kvar. Ibland med möss i. Det luktar fränt av mössens urin.
– Under perioden februari till och med maj fanns det inte ens någon toalett, berättar Charlotte om de första månaderna av renoveringsarbeten.
Det är ofattbart för Charlotte att föreställa sig att någon skulle kunna bo där. Eller ens arbeta där.
De flesta av hennes tillhörigheter är då kvar i torpet. Hon undrar hur mycket hon kommer behöva slänga. Hur länge renoveringen ska pågå och när det hela ska få ett slut, berättar hon.
– Vi ser att mössen har ätit på en del saker men vet inte hur mycket.
Charlotte bestämmer sig då för att göra en anmälan till kommunens miljöförvaltning.
I april besöker en av kommunens inspektörer huset. Det han ser bedömer han kan innebära hälsorisker – och behöver åtgärdas.
Kommunens miljöinspektör konstaterade efter besök i huset att det kan vara farligt för hälsan att bo där.
”(…) en betydande mängd musspillning samt ett flertal musfällor, varav flera hade fångat möss. Mot denna bakgrund bedömer miljöförvaltningen att bostaden i sitt nuvarande skick innebär risk för olägenhet för människors hälsa”, går det att läsa i beslutet.
Miljöförvaltningen meddelar att huset behöver saneras från musbajs och att hyresvärden måste se till att det inte finns öppningar där mössen kan ta sig in.
Av husägarnas svar framgår att de anser att de gjort det de kunnat. De tycker att Charlotte haft ett ansvar för att hålla mössen borta. Bland annat genom att hålla gräset utanför huset klippt. Något som ligger på hyresgästen enligt hyreskontraktet.
Husägarna uppger även att matförpackningarna i torrförrådet inte varit tillräckligt förslutna, och att det har bidragit till problemen.
Vad som framför allt har gjort skadedjursbekämpningen svår är att de nekats tillträde till huset, uppger ägarna.
Ord står mot ord
Men här står ord mot ord. Charlotte menar att hon visst gett hyresvärdarna tillträde och för det mesta hållit gräset klippt – men att det oavsett varit som flest möss under vintern.
Att torrvarorna skulle påverkat situationen tror hon inte. Charlotte berättar att det varit flest möss på övervåningen, och aldrig i torrförrådet.
– Och jag nekade dem inte tillträde utan ville att de skulle meddela när de gick in. För de gick in och ut även när de inte hade saker att göra i huset.
Men vad Charlotte svarar kommunens miljöinspektörer ska spela mindre roll. I samband med klagomålet säger hyresvärdarna nämligen upp Charlotte.
Charlotte och hyresvärdarna har då fortfarande olika åsikter om vem som bär ansvaret för att mössen hålls borta. Hyresvärdarna tycker att hon tills dess att kontraktet löper ut har ansvar för att sköta huset, trädgård och musfällor.
Charlotte å andra sidan ser inte hur hon ska göra det när huset är en byggarbetsplats. Och hon önskar hjälp med att tömma huset på tillhörigheterna som täckts av damm och musspillning.
Här låser det sig. Cirka en vecka innan Charlotte ska ha tömt huset och flyttstädat, följer Hem & Hyra med henne dit.
Golv och ytor är täckta av damm med spår av musbajs, badrummet renoveras fortfarande och verktyg och vitvaror är framdragna.
Charlotte bedömer att det vore att riskera hälsan att flyttstäda huset.
– Jag kunde inte lämna huset i det skick de krävde på grund av all avföring, säger Charlotte.
”Möss kan förekomma i äldre hus”
Hem & Hyra har försökt nå hyresvärdarna som vill svara på våra frågor via mejl.
Varför anser ni att det till stor del är hyresgästens ansvar att hålla mössen borta?
“Huset är ett äldre hus på landsbygden där möss kan förekomma. Ansvaret för att hantera en sådan situation behöver bedömas utifrån både fastighetens skick och förhållandena i boendemiljön. Vi anser att det krävs insatser och samverkan utifrån båda dessa delar”, skriver hyresvärdarna.
De uppger att de har tätat möjliga ingångar och följt de råd som de fått av den anlitade skadedjursfirman.
Hyresgästen beskriver att det varit dragigt och kallt, och att hon behövt ha vattenkranarna på för att ledningarna inte skulle frysa. Är inte huset vinterbonat?
“Huset är ett äldre hus med en äldre konstruktion och har därför inte samma isoleringsstandard som nyare byggnader. Det är samtidigt tilläggsisolerat, avsett för åretruntboende, och har under lång tid fungerat som permanentbostad”, svarar hyresvärdarna.
Det om att Charlotte behövt ha kranarna rinnande under låga temperaturer skriver de:
“Att rör kan behöva skyddas vid perioder med sträng kyla är inte detsamma som att huset inte är vinterbonat. De åtgärder som har vidtagits har varit försiktighetsåtgärder under det begränsade antal dagar på året då sträng kyla förekommit”.
De tycker att huset har varit i tillräckligt bra skick för att hyras ut.
“Det är viktigt för oss att framhålla att vi har beställt åtgärder när brister uppstått, att vi har följt de rekommendationer som vi fått av berörda myndigheter och fackmän”, skriver de.
Har fått ned betalningskraven efter juristhjälp
När det stod klar att Charlotte blivit uppsagd, vände hon sig till hyresnämnden i förhoppningen om att krav skulle riktas mot husägarna. Men eftersom hon inte bodde kvar kunde inte något åtgärdsföreläggande bli aktuellt.
Däremot hade hyresvärdarna valt att stämma henne i tingsrätten för de obetalda hyrorna som gått till Kronofogden.
Eftersom Charlotte inte varit medlem i Hyresgästföreningen tillräckligt länge, var det inte därifrån hon fick juridisk hjälp. I stället lyckades hon få hjälp av juristen Victor Vaida, som tog sig an uppdraget ideellt.
Det resulterade så småningom i en förlikning med hyresvärdarna. För Charlotte innebär det att hon får betala 40 procent av hyrorna för de tre första månaderna efter att badrummet och varmvattenberedaren gick sönder.
Victor Vaida berättar att han yrkade på skadestånd för egendom som Charlotte fått förstörd. Hyresvärdarna vände och ville inte längre få saken prövad av domstol.
– I stället kom de till en förlikning och satte ner hyrorna till en mer rimlig nivå, berättar han.
”Huset inte fullt brukbart”
Enligt Victor Vaida har hyresvärdarna brutit mot flera viktiga bestämmelser i jordabalken.
Framför allt menar han att de åsidosatt skyldigheten att hålla huset fullt brukbart för att man ska kunna bo där på ett drägligt sätt.
–I detta fall rörde det sig om den kumulativa effekten av avsaknad av varmvatten, kyla och en pågående renovering i stugan. Man ser alltså inte på bristerna separat. Utan bristerna ska ses som en helhet, som tillsammans påverkar personens möjlighet att leva i bostaden på ett bra sätt, säger han.
Han uppger även att problem med möss också ligger på hyresvärdarnas ansvar att åtgärda, enligt lagen.
– Att hyresvärdarna avfärdat det med att man ”får räkna med möss i gamla hus” är just den typen av inställning lagrummet är till för att motverka.
Hur det blir med resten av hyror, el och VA-kostnader som husägarna krävt Charlotte på återstår att se. Kommunen har inte riktat några ytterligare krav gentemot hyresvärdarna och inte heller utfärdat något uthyrningsförbud.
– Jag får se om jag orkar driva det vidare eller inte. Men jag tycker inte att de ska få hyra ut huset, konstaterar Charlotte.
Läs även juristens tips om vad du ska tänka på när du hyr hus av en privatperson.
