HemHyra.se använder sig, precis som flertalet andra webbplatser, av cookies för att förbättra servicen för er besökare. Läs mer om Cookies

Ombildningsdebatt i Göteborg: får inte bli som Stockholm

Göteborg Ombildningar av kommunala hyresrätter till bostadsrätter har blivit en valfråga i Göteborg. Facit från Stockholm avskräcker. Samtidigt får politikerna hård kritik från forskarhåll, för att ägna all sin kraft åt symbolfrågor.
Helene Calner är vice regionordförande i Hyresgästföreningen i Västra Sverige och bor själv i Tynnered. Hon ifrågasätter varför blandstaden bara ska växa fram genom ombildning till bostadsrätter i hyrestäta stadsdelar, och inte med nya hyreshus i välbärgade villaområden. Kommunstyrelsens ordförande Axel Josefson (M) höll med.
Foto: AnnaKarin Löwendahl
Hyresgästföreningens vice regionordförande Helene Calner ifrågasätter varför blandstaden bara ska växa fram genom ombildning till bostadsrätter i hyrestäta stadsdelar, och inte med nya hyreshus i välbärgade villaområden. Kommunstyrelsens ordförande i Göteborg Axel Josefson (M), i blå kavaj, ger henne delvis rätt: "Det behövs absolut kompletteras upp i områden där äganderätten dominerar". I panelen även Ola Nylander, bostadsforskare Chalmers, Christina Heikel, näringspolitiskt ansvarig på Fastighetsägarna GFR, och kommunalråd Daniel Bernmar (V).

Åhörarläktaren var välfylld på Arena Första Lång när Hyresgästföreningen på torsdagen anordnade ett panelsamtal om ombildningar av kommunala hyresrätter i Göteborg.

Kommunstyrelsens ordförande Axel Josefson (M) försvarade initiativet med hänvisning till både individens, samhällets och stadens bästa. Enligt honom finns en stor vilja bland göteborgarna att få köpa loss sina lägenheter, vilket också ofta är en bra investering.

Läs ocksåKommunerna får ansvar för att fixa fram bostäder åt flyktingar

– Det är drivet underifrån. Jag tycker det är fullt rimligt att vuxna människor får bestämma själva.

Gårdsten lyftes som ett exempel på stadsdel som utvecklats positivt utan ombildningar. "Ja, det stämmer. Men det tog också 20 år", säger Axel Josefson. För att nå stadens ambitiösa mål om att inte ha några särskilt utsatta områden 2025 så behöver det gå snabbare nu, menar han.
Gårdsten lyftes som ett exempel på stadsdel som utvecklats positivt utan ombildningar. ”Ja, det stämmer. Men det tog också 20 år”, säger Axel Josefson. För att nå stadens ambitiösa mål om att inte ha några särskilt utsatta områden 2025 så behöver det gå snabbare nu, menar han.

Troligen är det framför allt invånare i redan dyra hyresrätter som vill köpa sina hem, säger han.

– Sitter man med en billig hyresrätt tror jag inte vi kommer se samma drivkraft att ombilda.

Läs ocksåOmbildningar stoppas i Göteborg: alla ansökningar får nobben

Från oppositionen har kritiken varit hård, bland annat från kommunalråd Daniel Bernmar (V):

– Grannar ställs mot grannar, där vissa som inte kan eller vill blir väldigt hårt pressade. De blir som en andra klassens invånare i sitt boende.

Bernmar befarar att ombildningar förlänger bostadskön och tvingar upp hyrorna. Dessutom mister kommunen ett viktigt verktyg för sitt bostadsförsörjningsansvar.

Läs ocksåDystra kartläggningen: Inga stöd till hyresgäster att vänta – politikerna håller i pengarna

– När man säljer billiga bostäder får kommunen ändå stå med notan. Ombildar man bostäder blir bostadskön längre. Färre får någonstans att bo. Kommunen får ta ett större ekonomiskt ansvar för dem som inte har råd.

Kommunen försvårar sitt eget bostadsförsörjningsansvar genom att ombilda hyreslägenheter till bostadsrätter, menar Daniel Bernmar (V).

Hyresgästföreningens vice regionordförande Helene Calner bor själv i Tynnered. Hon ifrågasätter varför blandstaden bara ska växa fram i hyrestäta stadsdelar, och inte samtidigt i välbärgade villaområden där hyresrätter lyser med sin frånvaro.

– Vi kan inte börja med att ta bort de hyresrätter som har normala hyresnivåer. Garanterat, 80 procent som bor i mitt område har inte möjlighet att köpa sin lägenhet.

Att lösa otrygghet med ombildning är inte någon långsiktig lösning för samhället i stort, menar hon.

– På min gata har vi haft påhopp, narkotika och dubbelmord. Nu har vi en tryggare bostad, för vi har 28 övervakningskameror. Men vi har inte löst problemet, vi har bara flyttat det.

Finns redan visst facit

Det finns ett slags facit från tidigare ombildningar i Göteborg, om än i begränsad skala. Under åren 2006–2008 sålde kommunen 600 hyresrätter i tre av stadens förorter: Tynnered, Lövgärdet och Rannebergen. Effekterna av försäljningen har senare utvärderats av en forskargrupp, ledd av Chalmersprofessorn Ola Nylander.

Han konstaterar att det var svårt att värdera de aktuella hyreshusen ekonomiskt, eftersom det nästan bara fanns hyresrätter i stadsdelarna.

Men trots att en fyra då kostade 400 000 kronor var det många som saknade resurser att köpa, säger han. Att bo kvar som hyresgäster hos bostadsrättsföreningen upplevdes i efterhand inte som någon bra lösning, varken socialt eller förvaltningsmässigt.

– De hamnade på något slags undantag, säger Ola Nylander.

Å andra sidan syntes också tydligt positiva effekter bland dem som köpt sina hem.

– De var väldigt nöjda. Och de hade skött sina hus lika väl som allmännyttan.

Ola Nylander är föreståndare för Centrum för boendets arkitektur på Chalmers. Han är starkt kritisk till politikernas sätt att förhålla sig till bostadsfrågor.
Ola Nylander är föreståndare för Centrum för boendets arkitektur på Chalmers. Han är starkt kritisk till politikernas sätt att förhålla sig till bostadsfrågor. ”Har man inte lärt sig någonting?”

Bostadsforskare Nylander anser att bostadsdebatten är ”naiv”, på flera sätt. För det första visar forskning kring Stockholms exempel att mer omfattande utförsäljningar i första hand är politiskt drivna, konstaterar han.

– Det var inte förortsområden som ombildades. Det var attraktiva områden, för där finns mest pengar att tjäna. Man har skänkt bort värden på kanske 45–50 miljarder till privata intressen, från det allmänna. Jag tycker det är anmärkningsvärt att man gör så med våra gemensamma resurser.

För det andra är Ola Nylander kritisk till bristen på långsiktiga perspektiv.

– Jag kan bli ganska trött och besviken på det politiska bostadssnacket. Man pratar om stilen på fasaderna. Ingen pratar om hållbarhet.

Bostadssektorn bär ett stort ansvar för den nödvändiga och brådskande klimatomställningen, konstaterar han. Och det är allmännyttan som har muskler att göra jätteinvesteringar i exempelvis solenergi och andra klimatsmarta lösningar. Att byta ett kök – kanske i en nyinköpt bostadsrätt – släpper ut lika mycket koldioxid som att tilläggsisolera hela fasaden, framhåller Ola Nylander.

– Det där är något som politiken behöver säga: nej, så där gör vi inte i Göteborg. Just nu är vi sämst i klassen i många avseenden här. Jag tycker att man duckar de stora frågorna. Man måste diskutera detta, före arkitektur eller ombildningar.

Ingen önskan att bli som Stockholm

Stockholm har länge gått i bräschen för omfattande ombildningar av det kommunala hyresbeståndet. Men Axel Josefson var den ende i panelen som framhöll staden som ett någorlunda gott exempel, genom att hänvisa till att huvudstaden har en lägre andel hyreslägenheter än både Göteborg och Malmö.

Tvärtom avskräcker Stockholms branta ombildningskurva. Det stod klart när panelen fick frågan om vilka lärdomar Göteborg kan dra av resultaten där. Flera lyfte det faktum att samhällsviktiga yrkesgrupper – poliser och undersköterskor – inte längre har råd att bo i innerstaden, utan tvingas jobbpendla.

– Jag skulle absolut inte vilja att Göteborg blev som Stockholm, säger Helene Calner.

Christina Heikel är näringspolitiskt ansvarig på Fastighetsägarna i Göteborg. Branschorganisationen företräder både hyresvärdar och bostadsrättsföreningar, men är generellt positiv till ombildningar. "Vårt mest akuta problem är den kriminella påverkan. Det är viktigt att stötta bostadsrättsföreningar med kunskap om detta", säger hon. Ombildningar kan öka risken för ekonomisk brottslighet, vilket bland annat Ekobrottsmyndigheten varnat för.
”Hyresrätter behövs för väldigt många och har en väldigt viktig roll, särskilt när Göteborg har sådana stora tillväxtambitioner”, säger Christina Heikel, näringspolitiskt ansvarig på Fastighetsägarna i Göteborg. Staden behöver värna en smart, flexibel boendeform som också efterfrågas av dem som kanske skulle ha råd att köpa men som inte vill, menar hon. En framtida anställd på Göteborgs nya batterifabrik var ett återkommande tema under panelsamtalet. Var ska en sådan inflyttad person snabbt hitta bostad, utan kötid och utan att behöva köpa eller hyra i andra hand?

Daniel Bernmar pekar bland annat på Hem & Hyras färska avslöjande om hur den stora ombildningskonsulten Restate riggat en ombildningsprocess i Rågsved.

– Här har vi en lång resa att göra i Göteborg om inte den typen av charlataner och skojare ska ha något att säga till om här.

Ola Nylander beskrev hur han hajat till då han läste att Göteborgs politiska styre ville följa Stockholms exempel och öka antalet ombildningar av kommunala hyresrätter.

– Då tänkte jag: har man inte lärt sig någonting? Framför allt de här stora kapitalförändringarna, att man skänkt bort det allmännas pengar. Hur kan man göra det, när man vet hur det har gått?

Axel Josefson, främste ansvarig för beslutet, värjde sig mot beskrivningen att skänka eller rea bort kommunägda lägenheter.

– Det är absolut inte så. Vi kommer ha ett marknadspris för de här lägenheterna. Det finns inga som betalar bättre än en bostadsrättsförening. Inte andra hyresvärdar, sa han och öppnade samtidigt för ökad kontroll av försäljningarna.

– Jag har också läst de här reportagen i Hem & Hyra. Så får det absolut inte gå till. Här har vi som ägare, Göteborgs stad, stor möjlighet att påverka och säkra upp den här processen.

Läs också Ombildningssvindel – ledamot tvingas betala tillbaka 7 miljoner Hyresgäst hotade bostadsbolagets vd – nu tvingas han lämna sin lägenhet

Copyright © Hem & Hyra. Citera oss gärna men glöm inte ange källan.