Annons

Höga hus väcker känslor – professorn: ”Finns många nackdelar”

Lindesberg Missnöje, projekt som skrinläggs – eller att man bygger lägre än det var tänkt. När kommuner vill att det ska byggas höga hus går det inte alltid enligt plan. Det visar Hem & Hyras undersökning.
collage som visar ett högt hus och en äldre stadsmiljö med låga hus.
Foto: Anna Rytterbrant
Planer på att bygga höghus i småstäder möts ofta av protester. Ett vanligt argument mot sådana hus är att de inte passar in i stadsmiljön.

Kvarteret Bågen ligger lite, lite i utkanten av centrum. Bebyggelsen runtomkring är låg, bortsett från de fem våningar höga bostadsrättshusen som ligger nästintill.

Här vill det kommunala bostads­bolaget Lindesbergsbostäder, Libo, bygga fyra huskroppar med runt 100 lägenheter.

ANNONSTips för att njuta fullt ut av din båtsemester

Libos Maria Fossen och Arne Larsson menar att det behövs bostäder i Lindesberg. Här, liksom i många andra kommuner i landet, råder det bostadsbrist.
– Vi har cirka 5 000 personer i bostadskön, säger Arne Larsson.

Vill bo i centrum

Och många vill gärna bo i centrum.
– Vi har inte så många lediga byggbara tomter i centrala Lindesberg men här skulle vi kunna bygga, säger Maria Fossen.

Grunden är det planprogram som Lindesbergs kommun antog för tio år sedan. Där slog man fast att Bågen lämpar sig bra för förtätning, det vill säga att bygga nya bostäder på.

Läs ocksåTog fastighetsförvaltarens nycklar – stal sedan vin från grannarEn kvinna bröt sig in i ett pars lägenhet och stal vin.
En gata med två lite äldre hus i förgrunden - ett vitt stenhus och ett gult trähus. I bakgrunden skymtar ett modernare flerfamiljshus.
På bilden syns två av de hus som ska rivas om Libos planer går i lås. I bakgrunden skymtar ett av husen i bostadsrättsföreningen Lindesberg Senioren, vars styrelse har protesterat mot höghusplanerna.

Men det är långt kvar innan Libo kan sätta spaden i marken. Först måste kommunen spika den nya detaljplanen för området. Det är en process som tar tid och det var många som tog chansen att tycka till i det samråd som alltid hålls när kommuner tar fram nya detalj­planer.

Framför allt har de som bor i närheten reagerat – på att husen blir för höga. Det högsta huset är tänkt att bli sju våningar högt, ett annat sex. Flera närboende har skrivit enskilt till kommunen och protest­erat mot byggplanerna. Det finns även en protestlista med 205 namnunderskrifter.

I kvarteret Bågen finns fyra mindre hus som Libo vill riva för att bygga nytt. Boende i närheten har protesterat mot att två av huskropparna kommer att bli för höga. Men Libos Arne Larsson och Maria Fossen menar att de flesta i Lindesberg är för byggplanerna.

Högljudda protester

Utsikten försämras. De nya husen passar inte in i stadsmiljön. De befintliga husen hamnar i skugga. Trafiken kommer att öka. Grönområden försvinner.

Det är så det låter.

Annons

Men det här är argument som känns igen från andra håll. Kumla, ­Leksand och Kristinehamn är exempel på ­kommuner där man debatterat ­intensivt och högljutt protesterat mot höghusbyggen.

Och när Hem & Hyra skickar ut en ­enkät till mindre och medelstora kommuner i Mellansverige svarar 15 av 34 att det ­varit protester, alternativt att bygg­planer skrinlagts eller att husen byggts lägre än det var tänkt från början.

Läs ocksåBritt-Marie tar fighten när hyresvärden vill sälja hennes lägenhet: "Det handlar ju om människor"En kvinna står utanför ett hus som Öbo vill sälja.

Många nackdelar

Stadsplanerare, stadsarkitekter och andra som sysslar med de här frågorna säger visserligen samma sak till Hem & Hyra: Det är de som protesterar som hörs.

De som är för att det byggs – i det här fallet höghus – håller en lägre profil.

– Ja, vår uppfattning är att de flesta i Lindesberg vill att vi bygger. Det är vad vi hör, säger Libos Arne Larsson.

Ola Nylander.

Men höghus­byggen väcker ändå starka ­känslor – vilket inte förvånar Ola Nylander, professor i arkitektur vid Chalmers i Göteborg.
– Det finns många nackdelar med höga hus. De skuggar dem som bor nära och ofta passar de inte in i stadsbilden, säger han.

Även om det för det mesta är lönsamt för fastighetsägaren att bygga högt på en begränsad markyta är höghus inte så kostnadseffektiva som man tror, ­menar Nylander. Till exempel så ­kräver hus med fler än tio våningar dubbla ­hissar. Tillsammans med ventilationen så ­upptar det en ganska stor volym av de ­stora husen.

Kräver stora parkeringar

Höghus kräver dessutom större markytor än vad man kanske kan tro, i och med att man måste skapa stora parkeringsytor i anslutning till dem. Helt enkelt för att det bor mycket folk där som behöver ha någonstans att ställa sin bil.
– Har du många låga hus i stället så kan du lösa parkeringen på ett helt ­annat sätt – inne på gårdarna, ute på ­gatan ­eller att det finns garage i varje hus.

Annons

Höghus är med andra ord inte ­lösningen på bostadsbristen, enligt Ola Nylander.
– Nej, och nästan alla svenska städer har mark att bygga på, även om det inte alltid kan vara i centrum. Så det borde inte vara någon konflikt att bygga många låga hus.

Bild på gammal stadsmiljö i Nora. gamla hus syns i en backe och bilden ramas in av gröna blad från träd och buskar.
I Nora finns inga höghus och det är heller inte aktuellt att bygga några. Bra, tycker Ola Nylander som menar att Nora med sin låga trähusbebyggelse är ett typexempel på en stadsmiljö där ett höghus skulle förstöra stadens karaktär.

Bättre att förtäta

I grunden handlar det om vilken stad man vill ha, menar Nylander. De flesta svenska städer har en låg bebyggelse och då är det också bättre att förtäta och bygga flera lite lägre hus än ett eller ett par höga.

Per och Birgitta Jonsson bor i närheten av det som i dag är Lindesbergs högsta hus: Två åtta­våningshus byggda av Libo och ett sju­våningshus ägt av en bostadsrättsförening.

Paret berättar att innan husen ­byggdes var deras grannar oroliga för att ­utsikten över Lindesjön skulle försvinna. Per kollade detta och konstaterade att det på sommaren var grönt överallt.
– Så man såg ändå inte ett dugg av sjön, säger han och skrattar.

Lindesbergsparet Per och Birgitta Jonsson har ingen åsikt om höghusplanerna i kvarteret Bågen. Men de förstår att folk vill bo centralt och att det då kan krävas att man bygger högt.

Sladdade på grusplanen

Per och Birgitta tycker bara det är positivt att grannhusen byggdes.
– Ja, förut var det en grusplan där som ungarna sladdade runt på och en gång om året ställde man upp ett tivoli där. Nu utnyttjar man marken på ett bra sätt. Folk vill bo centralt och då måste man bygga högt, säger Per.

 

Fakta: Lång process innan byggstart

• En detaljplan ska tas fram vid större förändringar i användningen av mark- och vattenområden.
• Förslaget ställs alltid ut för samråd så att exempelvis allmänheten och myndigheter får tycka till.
• Därefter revideras förslaget och ställs på nytt ut för granskning.
• Politikerna beslutar sedan om planen. Innan beslutet vinner laga kraft kan det överklagas.
• Processen kan ta flera år.

Fakta: Mer om Libos nybyggen

Nyproducerade lägenheter kan vara svåra att hyra ut på grund av att hyrorna blir höga. Libo har inte det problemet, enligt Maria Fossen och Arne Larsson. Allt är uthyrt i de nya hus som byggts på senare år.
Bostadsbolaget har även byggt om en gammal skola respektive en före detta vårdcentral till hyresboende. Även dessa lägenheter är uthyrda.

Läs också Så skapade de sin kooperativa hyresrättsförening: "Det blev så bra" Värden får ändra till kallhyra trots att Lottas lägenhet är ett blåshål: "Detta kommer att bli dyrt" Hundratals fall av hot och våld mot fastighetsskötare – Henrik knivhotad: "Döden värsta scenariot"

Copyright © Hem & Hyra. Citera oss gärna men glöm inte ange källan.